Kamratstöd och en rad nya färdigheter tack vare ett EU-finansierat projekt i Esbo

Via EU:s solidaritetskår kan unga ansöka om projektfinansiering till sina egna lokala projekt som stöder solidaritet och grundar sig på grundläggande europeiska värden.  Inom ramen för projektet ”Från flickor till flickor” har unga flickor med en mångkulturell bakgrund fått kamratstöd och haft roligt tillsammans, bland annat under olika tjejkvällar. Deltagarna har även fått testa på nya hobbyer. 

”Vi ville skapa trygga rum för flickor med olika kulturella bakgrunder. Nå, hur gjorde vi det då? Med hjälp av tjejkvällar, läger, möjligheter att testa olika hobbyer och gemensamma kulturkvällar.” Så förklarar Salma Heib målet med projektet ”Från flickor till flickor”.

Salma Heib och Mariam Rafle presenterade projektet, som finansieras av Europeiska solidaritetskåren och som genomförts i Esbo, på Utbildningsstyrelsens evenemang Plus av EU-program i november 2023 i Tammerfors. Projektet varade i ett år och avslutades i maj 2023. Verksamheten har ändå inte upphört helt, utan den har delvis tagits över av organisationen Espoon Monikulttuuriset lapset ja nuoret (Mokulat ry). En ny projektansökan har dock redan lämnats in.

”Vi fick idén att söka finansiering av organisationen Mokulat ry, där vi sedan tidigare varit aktiva. Organisationens anställda tipsade oss om att det finns en ypperlig möjlighet att ansöka om pengar för olika typer av verksamhet”, berättar Mariam Rafle. Ungdomarna fick snabbt ihop en grupp på sex personer som bestod av dem själva och deras vänner. De bestämde sig för att verksamheten skulle riktas till flickor mellan 14 och 25 år från Esbo och som kommer från en mångkulturell bakgrund, men i slutändan kom deltagare ända från Helsingfors.

Tanken med Europeiska solidaritetskårens finansiering är att erbjuda stöd till ungas projekt som främjar solidaritet. En grupp bestående av minst fem unga mellan 18–30 år kan söka stöd och projektet ska riktas till 14–25-åringar. Projektet ska vara lokalt och utgå från grundläggande europeiska värden.

Tjejkvällar, läger, bakning och kamratstöd

Tjejkvällar ordnades en gång i månaden och under dem ägnade sig ungdomarna åt bakning, matlagning och bordsspel. ”Tanken var att ha kul och att alla skulle känna sig välkomna och trygga. Vi ville skapa en bra och förtrolig stämning, trots att det inte alltid var samma ledare som höll i tjejkvällarna”, säger Salma Heib.

Under kamratstödskvällarna spelade diskussionerna å andra sidan en central roll. ”Det var viktigt för oss att vi samlades i en ring för att samtala. Vi ville låta diskussionen flöda fritt, men ofta tog vi också stöd av känslokort med visdomsord. Med hjälp av dem fick vi värdefulla insikter och diskussionen tog fart”, fortsätter Salma Heib. Eftersom alla hade haft väldigt liknande erfarenheter fanns det gott om samtalsämnen. Så småningom växte tilliten när samma personer deltog i kamratstödskvällarna och flickorna lärde känna varandra. Många fick också nya vänner.

Inom ramen för projektet ordnades även kulturkvällar och tillfällen att testa nya hobbyer. Flickorna fick pröva på att åka slalom, ståpaddla och paddla kanot. På sommarlägren spelade de också basketboll på kvällarna. ”Flickor med olika etniska bakgrunder bildar snabbt egna grupper, vilket kan bidra till att de inte testar olika hobbyer. Många fick för första gången testa att åka slalom, ståpaddla eller ro, så vi erbjöd dem nya värdefulla upplevelser”, säger Mariam Rafle.

Många deltagare förundrade sig över hur en grupp på sex unga personer hade fått ihop tillräckligt med pengar för att ordna läger med övernattning och olika slags hobbyverksamheter. ”Vi berättade för dem att EU finansierar det. Vi berättade också om projektets ansökningsprocess och idén med Europeiska solidaritetskåren. Enligt mig var det också mycket bra, eftersom väldigt få ungdomar vet vad solidaritetskåren är och många knappt vet vad EU möjliggör för unga”, säger Salma Heib.

Under verksamhetens gång blev det tydligt att det har funnits ett stort behov av verksamhet för unga flickor med mångkulturell bakgrund. Därför har speciellt tjejkvällarna fortsatt, trots att projektet har avslutats. ”Den bästa responsen var när någon uttryckte sin tacksamhet över att vi ordnar sådant här för flickor med mångkulturell bakgrund”, säger Salma Heib.

Nya färdigheter och självinsikt

Projektet har gett målgruppen mycket, liksom även de ungdomar som startade projektet. ”Vi har lärt oss oerhört mycket om att jobba i grupp och om oss själva”, berättar Salma Heib och Mariam Rafle.

”Jag är en sådan person som tycker om att hålla i trådarna och ge andra instruktioner. Tack vare projektet har jag varit tvungen att lära mig att ge ifrån mig en del av ansvaret till andra och lita på dem”, säger Salma Heib. Flickorna som deltog i projektet lärde sig också om hur de själva fungerar i en ny situation eller roll, till exempel när de ordnade tjejkvällar. ”Styrkorna hos var och en blev tydliga. Trots att vi var en lite grupp är vi alla väldigt olika. Alla hade såklart samma målsättning och målgrupp för ögonen, men också väldigt olika idéer. Tillsammans funderade vi på hur vi kunde genomföra projektet så att alla fick sätta sin prägel på det”, säger Mariam Rafle.

Att sätta sig in i ansökningsprocessen och skriva ansökan var också värdefulla erfarenheter. ”Vi lärde oss oerhört mycket om byråkrati. Vår ansökan blev sammanlagt 13 sidor lång så det var ett stort jobb vi gjorde, men jag hade nog inte lärt mig så mycket om jag inte hade varit tvungen att skriva den”, säger Salma Heib.

Ungdomarna fick också hjälp av Johanna Syren, som arbetar vid Espoon Mukolat, med att skriva projektansökan. Dessutom finslipades ansökan i workshopparna ”Toiveista totta” (ungefär ”Från dröm till verklighet”) som ordnades av organisationen Rauhankasvatusinstituutti. ”Under workshopparna fick vi hjälp med ansökan under arbetets gång och när det uppstod frågetecken kunde vi genast reda ut dem. Det underlättade verkligen!”, säger Salma Heib och Mariam Rafle.

Toiveista totta-workshopparna är särskilt avsedda för unga som vill söka projektfinansiering från EU:s solidaritetskår. Förutom hjälp med praktiska frågor som uppstår under ansökningsprocessen får man också hjälp med att gå från en idé till en konkret projektplan och att få klarhet i EU:s ansökningsjargong. ”Nu när vi har klarat av en ansökan är tröskeln för att göra en ny mycket lägre”, säger Salma Heib.

Denna artikel är skriven av en samarbetspartner till EU-kommissionens representation i Finland.