Desinformation samt utländsk informationsmanipulering och inblandning utgör allvarliga hot mot våra samhällen. De kan undergräva demokratiska institutioner och processer, såsom val, genom att hindra människor från att fatta välavvägda beslut eller få dem att avstå från att rösta. Dessutom kan de polarisera samhällen genom att ställa dem mot varandra.
Ny teknik har gjort det möjligt för fientliga aktörer att sprida desinformation och manipulera information i en större utsträckning och i en snabbare takt än någonsin tidigare. Därför är det även viktigare än någonsin för EU och EU:s medlemsländer att ta itu med desinformation och informationsmanipulering.
Både finländarna och invånare i de andra EU-länderna anser att förvrängd information och fejknyheter är problematiska med tanke på demokratin. Enligt en Eurobarometerundersökning är hela 81 procent av alla invånare i de 27 EU-medlemsländerna av denna åsikt, medan 78 procent av finländarna håller med om detta. Majoriteten anser dock att det är relativt lätt att känna igen förvrängd information eller fejknyheter; 60 procent av EU-invånarna och 77 procent av finländarna är av den åsikten.
Vad är desinformation?
Desinformation som begrepp omfattar mycket mer än fejknyheter. Med desinformation avses bevisligen oriktiga eller missvisande uppgifter som skapas, presenteras och sprids för att uppnå ekonomisk vinning eller avsiktligt vilseleda allmänheten, och som kan orsaka skada för allmänheten. Satir, parodi och felrapporterade uppgifter klassas inte som desinformation, och inte heller tydligt angivna partipolitiska nyheter och kommentarer.
Desinformation om kriget mellan Ryssland och Ukraina
Vid EU:s utrikestjänst finns sedan 2015 en EastStratCom-grupp som bekämpar och analyserar desinformation som sprids av Ryssland. På följande sida har gruppen samlat rysk desinformation om Ukraina: https://euvsdisinfo.eu/category/ukraine-page/.
