EU:s budget finansierar åtgärder och aktiviteter som medlemsländerna inte kan finansiera själva, eller som är effektivare att finansiera tillsammans. Det är EU-kommissionen som tar fram ett förslag till budget, som rådet och Europaparlamentet sedan gemensamt fattar beslut om.
EU:s budget har utvecklats i takt med att EU har utvecklats under årens lopp. Genom budgeten säkerställs finansieringen av olika program och åtgärder inom alla EU:s politikområden, allt från jordbruk och regionalpolitik till miljö och klimat samt forskning och företagspolitik. För närvarande används merparten av anslagen i EU:s budget till att skapa ett grönare och mer motståndskraftigt Europa. Dessutom ligger den digitala omställningen och innovation högt upp på dagordningen, liksom en starkare sammanhållningspolitik för att hjälpa de fattigaste regionerna i EU. Andra utgiftsområden är kampen mot illegal migration, bättre gränsbevakning och ökad säkerhet.
Storleken på EU:s budget, som görs varje år, är cirka en procent av EU-ländernas sammanräknade årliga bruttonationalprodukt. År 2021 uppgår åtagandena i EU:s budget till sammanlagt 164,2 miljarder euro och betalningsbemyndigandena till sammanlagt 166,1 miljarder euro.
Största delen av EU-finansieringen i Finland går till jordbruket och landsbygdsutveckling. Jordbruksstödet är mycket viktigt för Finland med tanke på landets geografiska läge, små jordbruk, hårda klimat och stora geografiska avstånd. EU:s stöd är även avgörande för att minska jordbrukets miljöavtryck. Den näst största andelen av EU-finansieringen i Finland går till att stödja tillväxten och sysselsättningen, inbegripet forskning. De finländare som deltog i EU:s Horisont 2020-forskningsprogram under åren 2014−2020 fick runt 900 miljoner euro i stöd. Regionalpolitiken är den tredje största utgiftskategorin.
Finlands nettoavgift till EU för år 2020 var 141 euro per invånare, medan motsvarande belopp året innan var 101 euro. Nettobidraget var 0,33 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,23 procent 2019). Alla medlemsländers avgifter till unionen steg betydligt under 2020 till följd av coronapandemin.
Nettoavgiften illustrerar skillnaden mellan de bidrag landet får och de avgifter som landet redovisar till EU. Denna kalkyl beaktar dock inte alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den inre marknaden och den fria rörligheten.
Medlemsländernas olika ekonomiska ställning avspeglar ländernas ekonomiska situation. Finland är rikare än EU-länderna i genomsnitt och har hört till nettobetalare av EU-budgeten sedan 2001.
Finansministeriet: EU-medlemskapet kostade Finland 141 euro per invånare 2020
EU:s budget 2021−2027
För att hantera konsekvenserna av coronapandemin har EU förstärkt långtidsbudgeten för 2021−2027 med ett tillfälligt återhämtningsinstrument, Next Generation EU, på 750 miljarder euro. Därigenom kommer sammanlagt 2,018 biljoner euro under sjuårsperioden att användas för att motverka skadorna som orsakats av pandemin och för att hjälpa EU-länderna att stå starkare och bättre förberedda inför framtida kriser. Fokus ligger på den gröna och den digitala omställningen.
Återhämtningsinstrumentet Next Generation EU är en omfattande helhet, vars mest centrala del består av faciliteten för återhämtning och resiliens. Syftet med faciliteten är att främja den ekonomiska, sociala och regionala sammanhållningen i unionen och att förbättra medlemsländernas resiliens. Dessutom ska faciliteten bidra till att minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin samt stödja den gröna och den digitala omställningen för en hållbar tillväxt.
Finland får 2,1 miljarder euro i stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta belopp behöver inte återbetalas. Av de totala medlen i Finlands återhämtningsplan viks 50 procent åt åtgärder som stöder Finlands miljö- och klimatmål och 27 procent åt åtgärder som stöder den digitala omställningen.
EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen
EU:s långtidsbudget för 2021–2027
Publikation på engelska: ”The EU’s 2021-2027 long-term budget & NextGenerationEU”
EU-budgeten är främst avsedd för investeringar. Därför antas en långsiktig utgiftsplan, den så kallade fleråriga budgetramen, för en period på fem till sju år. I den fleråriga budgetramen fastställs de högsta årliga belopp (tak) som EU kommer att spendera på varje enskild kategori (rubrik). Den nuvarande fleråriga budgetramen omfattar åren 2021−2027.
Beslut om EU:s årliga budget fattas på demokratisk väg av EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet på följande sätt:
- EU-kommissionen lägger fram ett förslag till årlig budget,
- som medlemsländernas regeringar (rådet) och Europaparlamentet kan ändra,
- och som rådet och Europaparlamentet, som företräder EU-medborgarna, måste godkänna.
EU:s budget finansieras genom följande källor:
- En andel av varje lands bruttonationalinkomst (BNI), i förhållande till hur rika de är.
- Tullar på import från länder utanför EU.
- En liten del av den mervärdesskatt (moms) som uppbärs av varje EU-land.
- Från och med 2021, ett bidrag baserat på mängden icke-återvunnet plastförpackningsavfall i varje land.
- Andra inkomster, inklusive bidrag från länder utanför EU till vissa program, dröjsmålsränta och böter samt överskott från föregående år.
För att finansiera återhämtningsinstrumentet Next Generation EU kommer EU-kommissionen att låna upp medel på kapitalmarknaderna. Dessa medel ska återbetalas senast år 2058.
Nedan beskrivs hur EU:s budget förvaltas under perioden 2021–2027.
- De nationella myndigheterna förvaltar omkring tre fjärdedelar av budgetutgifterna tillsammans med EU-kommissionen (delad förvaltning).
- EU-kommissionen och dess byråer och delegationer förvaltar omkring 18 procent av EU:s budget (direkt förvaltning).
- Andra internationella organisationer, nationella organ eller tredjeländer förvaltar 8 procent av EU:s budget (indirekt förvaltning).
- För Next Generation EU kommer 90 procent av medlen att kanaliseras via faciliteten för återhämtning och resiliens, som förvaltas direkt. Faciliteten är ett instrument som tillhandahåller bidrag och lån till stöd för reformer och investeringar i EU:s medlemsländer till ett sammanlagt värde av 723,8 miljarder euro.
EU-kommissionen har det yttersta ansvaret för genomförandet av hela budgeten. Kommissionen ska se till att varje euro som spenderas bokförs och redovisas. Om felaktiga utbetalningar har gjorts samarbetar kommissionen med de berörda medlemsländerna för att få tillbaka pengarna.
Europeiska unionens revisionsrätt ansvarar för revisionen av EU:s budget. Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten utgående från rådets rekommendation.
Hur ser EU-budgetens livscykel ut?
EU-budgetens livscykel sträcker sig över tre år. Förberedelserna inriktas på det följande årets budget och tar flera månader. Genomförandet sköts av EU-kommissionen, medlemsländerna eller länder utanför EU och internationella organisationer. Kontrollen av hur pengarna har använts görs av kommissionen och revisionsrätten efter budgetårets slut.
EU har ett antal organ och verktyg för att upptäcka, utreda och bestraffa missbruk av EU-medel.
EU:s åtgärder för att bekämpa bedrägerier
Europeiska byrån för bedrägeribekämtning (Olaf)
Länkar
Publikation: ”EU:s budget i korthet”