EU:s återhämtningsplan

NextGenerationEU är ett tillfälligt återhämtningsinstrument med en budget på över 800 miljarder euro som ska hjälpa EU:s medlemsländer att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av coronapandemin. Europa efter coronapandemin är grönare och mer digitalt och resilient och klarar bättre av nuvarande och kommande utmaningar. NextGenerationEU och EU:s långtidsbudget för perioden 2021–2027 uppgår till sammanlagt 2,018 biljoner euro i löpande priser.

En central del av NextGenerationEU är faciliteten för återhämtning och resiliens, som genom lån och stöd främjar reformer och investeringar i EU:s medlemsländer. Facilitetens sammanlagda budget uppgår till 723,8 miljarder euro. För att få finansiering från faciliteten lämnar EU-länderna in nationella planer för återhämtning och resiliens, där de reformer och investeringar som ska genomföras beskrivs. Minst 37 procent av utgifterna i dessa planer ska riktas till klimatåtgärder och 20 procent till investeringar och reformer på det digitala området. Planerna ska genomföras till slutet av 2026. Medlemsländerna måste även uppnå överenskomna milstolpar och mål och utbetalningar genomförs först när kommissionen har bedömt att dessa har uppnåtts.

Resultattavlan för facilteten för återhämtning och resiliens omfattar information om medlemsländernas planer och genomförda utbetalningar.

Återstoden av NextGenerationEU-finansieringen delas ut till medlemsländerna inom ramen för olika EU-program: React-EU (återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner), Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, InvestEU, Europeiska jordbruksfonden för landsbygsutveckling (Ejflu), och Fonden för en rättvis omställning (FRO).

EU-länderna kan även använda en del av dessa medel för att hjälpa ukrainska flyktingar som anländer till deras territorium till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Europeiska planeringsterminen, som är till för samordningen och uppföljningen av den ekonomiska politiken, har anpassats för att samordnas med faciliteten för återhämtning och resiliens. Planeringsterminen och återhämtningsfaciliteten hänger nämligen nära samman. På detta sätt kan man säkerställa att strukturreformerna är en väsentlig del av alla länders återhämtning.

Mer information om NextGenerationEU

EU:s långtidsbudget och NextGenerationEU: information och siffror

I Finlands återhämtnings- och resiliensplan avsätts 50 procent av planens totala tilldelning till åtgärder som stöder klimatmålen. Finland har lagt fram ett ambitiöst mål om att nå koldioxidneutralitet senast 2035. Reformerna och investeringarna i planen kommer att vara viktiga för att Finland ska kunna uppnå sitt mål.

Planen omfattar även alla de sektorer som har högst utsläpp, dvs. energi, bostäder, industri och transport. Den inbegriper bland annat reformer för utfasningen av kol i energiproduktionen, skatteförändringar till förmån för renare teknik och en reform av avfallslagen med höjda mål för återvinning och återanvändning.

Vad gäller investeringar, kommer Finlands plan att finansiera teknik för ren energi och tillhörande infrastruktur, en utfasning av fossila bränslen i industrin samt offentliga laddningspunkter för elbilar.

I Finlands plan avsätts 27 procent av den totala tilldelningen till åtgärder som stöder den digitala omställningen. Planen inbegriper åtgärder för att förbättra tillgången till höghastighetsinternet, särskilt i landsbygdsområden. Åtgärderna ska även stödja digitaliseringen av företag och den offentliga sektorn, förbättra arbetskraftens digitala färdigheter och främja utvecklingen av viktig teknik, såsom artificiell intelligens, 6G och mikroelektronik.

Finland får 1,8 miljarder euro i stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.

Finlands nationella återhämtnings- och resiliensplan

Finlands återhämtnings- och resiliensplan

Faktablad: Finlands återhämtnings- och resiliensplan

Rådet, som består av företrädare för medlemsländernas regeringar, antog Finlands nationella plan den 29 oktober 2021.

Finland lämnade in en reviderad plan för återhämtning och resiliens den 26 januari 2023. En revidering av planen var nödvändig, eftersom de medel som Finland tilldelades ur faciliteten för återhämtning och resiliens minskade i och med att Finlands ekonomi utvecklats bättre än tidigare förutsetts. EU-kommissionen tillstyrkte Finlands plan den 28 februari 2023 och rådet godkände planen den 14 mars 2023.

Pressmeddelande: EU-kommissionen ställer sig bakom Finlands återhämtnings- och resiliensplan på 2,1 miljarder euro (4 oktober 2021)

EU-kommissionen godkänner Finlands reviderade återhämtnings- och resiliensplan (28 februari 2023)

Den europeiska ekonomin fortsätter att visa motståndskraft i ett utmanande globalt sammanhang. Lägre energipriser, minskade försörjningsbegränsningar och en stark arbetsmarknad bidrog till en måttlig tillväxt under första kvartalet 2023 och därmed skingrades oron för en recession.

Enligt den ekonomiska vårprognosen 2023 höjs tillväxtutsikterna för EU:s ekonomi till 1,0 % för 2023 (0,8 % i vinterprognosen) och till 1,7 % för 2024 (1,6 % under vintern) efter en inledning på året som var bättre än väntat. Justeringarna uppåt är ungefär lika stora i hela euroområdet, och BNP-tillväxten väntas nu uppgå till 1,1 % under 2023 respektive 1,6 % under 2024. Till följd av ett fortsatt tryck på kärnpriserna har även inflationen justerats uppåt jämfört med vintern, till 5,8 % för 2023 och 2,8 % för 2024 i euroområdet.

I Finland förväntas BNP-tillväxten uppgå till enbart 0,2 % i år. Nästa år ser det dock redan ljusare ut – då är tillväxtutsikterna 1,4 %. Inflationen förväntas ligga på 4,8 % 2023 och 2,1 % 2024 i Finland.