NextGenerationEU är det största stimulanspaket som EU någonsin finansierat. Syftet är att bana väg för en ren och innovativ ekonomi som främjar delaktighet och digital och teknisk suveränitet.
En central del av NextGenerationEU är faciliteten för återhämtning och resiliens, som genom lån och stöd främjar reformer och investeringar i EU:s medlemsländer under perioden februari 2020 (dvs när coronapandemin började) fram till utgången av december 2026. Facilitetens sammanlagda budget uppgår till 650 miljarder euro, varav 359 miljarder euro utgör bidrag medan 291 miljarder euro ges som lån. För att få finansiering från faciliteten lämnar EU-länderna in nationella planer för återhämtning och resiliens, där de reformer och investeringar som ska genomföras beskrivs. Minst 37 procent av utgifterna i dessa planer ska riktas till klimatåtgärder och 20 procent till investeringar och reformer på det digitala området. Faciliteten för återhämtning och resiliens grundar sig på resultat. EU-kommissionen betalar alltså ut bidraget till ett land först när landet i fråga har uppnått överenskomna milstolpar och mål för de reformer och investeringar som ingår i den nationella planen för återhämtning och resiliens.
EU:s facilitet för återhämtning och resiliens är också en central del av verkställandet av planen REPowerEU. Målsättningen för denna plan är att lindra de socioekonomiska svårigheter och globala störningar på energimarknaden som orsakats av Rysslands angrepp mot Ukraina.
Resten av anslagen från NextGenerationEU betalas ut till EU-länderna via flera olika EU-program: återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU), Horisont Europa, InvestEU, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Fonden för en rättvis omställning.
NextGenerationEU och Finland
NextGenerationEU främjar även återhämtningen av Finlands ekonomi. Finlands program för återhämtning och resiliens stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt. Programmet främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer.
Exempel på finländska projekt som har finansierats genom EU:s återhämtningsinstrument:
Elintarviketeollisuuden startupin Eniferin missiona on tuoda uusi, ympäristöystävällisempi sieniperäinen proteiininlähde markkinoille. Enifer sai EU-rahoitusta Kantvikiin valmistuvan tehtaan rakentamiseen.
Transformative Cities hahmottaa uusia tapoja suunnitella ja hallinnoida kaupunkeja siten, että ne edesauttavat hiilineutraaliuden saavuttamista, luonnon monimuotoisuuden vaalimista sekä kestäviä elämäntapoja. Espoossa ja Helsingissä hanke on tutkinut pikaratikan vaikutusta ihmisten arkiliikkumiseen...
Tvärminnen eläintieteellisellä asemalla tehdään korkeatasoista biologista tutkimusta. Asemalla toimii myös merkittävimmät merentutkimusyksiköt yhdistävä tutkimuskeskus CoastClim, joka tutkii rannikkoekosysteemien kykyä toimia luonnollisena ratkaisuna ilmastonmuutoksen hillitsemiseen.
Pohjois-Pohjanmaan hyvinvointialue Pohde on kehittänyt lapsiperheille palveluohjauksen toimintamallin. Toimintamallissa yhden yhteydenoton kautta perhe saa palveluohjaajalta monialaista tukea. Johdonmukainen prosessi auttaa asiakasta saamaan apua helposti ja oikea-aikaisesti.
Kotimaisten elokuva- ja tv-tuotantoyhtiöiden edunvalvontajärjestö APFI ry on nostanut vastuullisuustyön keskeiseksi osaksi audiovisuaalista alaa. APFI:n Avaus-hankkeen painopiste on sosiaalisen vastuullisuuden kehittäminen suomalaisella elokuva- ja tv-alalla.
Kultur är till för alla, oavsett inkomster. Målet med Kaikukortet, som har tagits fram av tjänsten Kultur för alla, är att ge personer som har det svårt ekonomiskt bättre möjligheter att ta del av kultur-, idrotts- och konstverksamhet.
Kuljetusrinki är ett företag inom cirkulär ekonomi som är verksamt i huvudstadsregionen. Företaget har 33 anställda – och tre anställda robotar som hjälper till med avfallssorteringen. Kuljetusrinki investerar i modern teknik, robotteknik och artificiell intelligens.
Psykisk hälsa är av central betydelse för att arbetstagare ska orka utföra sitt arbete på ett framgångsrikt sätt. Att arbetstagarna mår bra i både kropp och knopp främjar hela arbetsplatsen.
Vasa stads målsättning är att vara koldioxidneutral vid utgången av 2020-talet. Som ett led i detta arbete satsar staden på ett projekt som syftar till att skapa ett 50 kilometer långt kvalitetskorridornätverk för gång och cykling. Inom ramen för detta genomför Vasa stad ett pilotprojekt, där biokol...
Företaget Kelluu från Joensuu gör revolution med sina automatiserade luftskepp som samlar in högupplösta luftdata från stora områden på ett ekologiskt, förmånligt, exakt och effektivt sätt.
I Finlands återhämtnings- och resiliensplan avsätts 52,3 procent av planens totala tilldelning till åtgärder som stöder klimatmålen. Finland har lagt fram ett ambitiöst mål om att nå klimatneutralitet senast 2035. Reformerna och investeringarna i planen kommer att vara viktiga för att Finland ska kunna uppnå sitt mål.
I Finlands plan avsätts 28,9 procent av den totala tilldelningen till åtgärder som stöder den digitala omställningen. Planen inbegriper åtgärder för att förbättra tillgången till höghastighetsinternet, särskilt i landsbygdsområden. Åtgärderna ska även stödja digitaliseringen av företag och den offentliga sektorn, förbättra arbetskraftens digitala färdigheter och främja utvecklingen av viktig teknik, såsom artificiell intelligens, 6G och mikroelektronik.
Finland får 1,95 miljarder euro i stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet REPowerEU-finansieringen.
Läs mer om Finlands återhämtnings- och resiliensplan (på engelska):
Statskontoret ansvarar för att se över Finlands genomförande av den nationella återhämtnings- och resliensplanen. På tjänsten ”tutki hallintoa” (”granska förvaltningen”) på statskontorets webbplats hittar du mer information om stödmottagarna (på finska).
Mer information om NextGenerationEU
Information om EU-ländernas planer och utbetalda medel finns i resulttavlan för återhämtning och resiliens i EU.
Det finns en karta med exempel på projekt, reformer och investeringar som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens i olika EU-länder.
Återstoden av NextGenerationEU-finansieringen delas ut till medlemsländerna inom ramen för olika EU-program: React-EU (återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner), Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, InvestEU, Europeiska jordbruksfonden för landsbygsutveckling (Ejflu), och Fonden för en rättvis omställning (FRO).
EU-länderna kan även använda en del av dessa medel för att hjälpa ukrainska flyktingar som anländer till deras territorium till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Ekonomisk prognos
Efter en lång period av stagnation börjar EU:s ekonomi återgå till blygsam tillväxt, samtidigt som inflationen fortsätter att avta. Inom EU kan politisk osäkerhet och strukturella utmaningar inom tillverkningsindustrin leda till ytterligare tapp i konkurrenskraft och tynga ned tillväxten och arbetsmarknaden.
I sin höstprognos 2024 förutspår EU-kommissionen att bnp-tillväxten år 2024 kommer att uppgå till 0,9 procent i EU och till 0,8 procent i euroområdet. I Finlands förutspås bnp minska med 0,3 procent 2024. Den ekonomiska aktiviteten förväntas öka till 1,5 procent i EU och till 1,3 procent i euroområdet 2025, och till 1,8 procent i EU och till 1,6 procent i euroområdet 2026.
Den nedgång i inflationstakten som inleddes i slutet av 2022 fortsätter, även om en liten uppgång i inflationen kunde noteras i oktober, vilket mestadels berodde på energipriserna. I euroområdet ser den samlade inflationen ut att mer än halveras år 2024, från 5,4 procent 2023 till 2,4 procent, för att därefter minska i långsammare takt till 2,1 procent 2025 och 1,9 procent 2026. I EU beräknas nedgången i inflationstakt bli ännu kraftigare år 2024, med en samlad inflation som sjunker till 2,6 procent, från 6,4 procent 2023. Därefter fortsätter inflationen att minska till 2,4 procent 2025 och till 2,0 procent 2026. I Finland beräknas inflationen för 2024 ligga på 1,0 procent, varefter den förutspås uppgå till 2,0 procent 2025 och till 1,8 procent 2026.
*Genom den ändrade förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens har ytterligare bidrag från utsläppshandelssystemet (ETS) och brexitjusteringsreserven (BJR) gjorts tillgängliga för EU-länderna. Därför har 359 miljarder euro i bidrag nu delats upp i 338 miljarder euro i ursprungliga bidrag från faciliteten, 19 miljarder euro i ETS-bidrag och 2 miljarder i BRJ-bidrag. EU-länderna hade möjlighet att ansöka om lånestöd till och med augusti 2023. Från det totala tillgängliga lånebeloppet på 385 miljarder euro hade nästan 291 miljarder euro anslagits i slutet av 2023. Med de båda förändringarna (mer bidrag från ETS och BRJ och ansökningar om lån som är lägre än det tillgängliga beloppet) var det totala beloppet i faciliteten 650 miljarder euro i mitten av oktober 2024. Det tidigare beloppet på 723 miljarder euro motsvarade ett högsta möjliga belopp i bidrag på 338 miljarder euro och i lån på 385 miljarder euro enligt förordningen.