NextGenerationEU är ett tillfälligt återhämtningsinstrument som ska hjälpa EU:s medlemsländer att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av coronapandemin. Europa efter coronapandemin är grönare och mer digitalt och resilient, och klarar bättre av nuvarande och kommande utmaningar.
En central del av NextGenerationEU är faciliteten för återhämtning och resiliens, som genom lån och stöd främjar reformer och investeringar i EU:s medlemsländer. Facilitetens sammanlagda budget uppgår till 650* miljarder euro. För att få finansiering från faciliteten lämnar EU-länderna in nationella planer för återhämtning och resiliens, där de reformer och investeringar som ska genomföras beskrivs. Minst 37 procent av utgifterna i dessa planer ska riktas till klimatåtgärder och 20 procent till investeringar och reformer på det digitala området. Medlemsländerna måste även uppnå överenskomna milstolpar och mål och utbetalningar genomförs först när kommissionen har bedömt att dessa har uppnåtts.
Planen REPowerEU går ut på att minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen och att främja den gröna omställningen. Medel från REPowerEU betalas ut till medlemsländerna genom faciliteten för återhämtning och resiliens. För att få medel ur faciliteten har EU-länderna lagt till ett REPowerEU-kapitel till sina nationella planer för återhämtning och resiliens.
NextGenerationEU och Finland
NextGenerationEU främjar även återhämtningen av Finlands ekonomi.
Finlands program för hållbar tillväxt stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt. Programmet främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer. Programmet finansieras i huvudsak genom EU:s återhämtningsinstrument.
Exempel på finländska projekt som har finansierats genom EU:s återhämtningsinstrument:
I Finlands återhämtnings- och resiliensplan avsätts 52,3 procent av planens totala tilldelning till åtgärder som stöder klimatmålen. Finland har lagt fram ett ambitiöst mål om att nå klimatneutralitet senast 2035. Reformerna och investeringarna i planen kommer att vara viktiga för att Finland ska kunna uppnå sitt mål.
I Finlands plan avsätts 28,9 procent av den totala tilldelningen till åtgärder som stöder den digitala omställningen. Planen inbegriper åtgärder för att förbättra tillgången till höghastighetsinternet, särskilt i landsbygdsområden. Åtgärderna ska även stödja digitaliseringen av företag och den offentliga sektorn, förbättra arbetskraftens digitala färdigheter och främja utvecklingen av viktig teknik, såsom artificiell intelligens, 6G och mikroelektronik.
Finland får 1,95 miljarder euro i stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet REPowerEU-finansieringen.
Läs mer om Finlands återhämtnings- och resiliensplan (på engelska):
Statskontoret ansvarar för att se över Finlands genomförande av den nationella återhämtnings- och resliensplanen. På tjänsten ”tutki hallintoa” (”granska förvaltningen”) på statskontorets webbplats hittar du mer information om stödmottagarna (på finska).
Mer information om NextGenerationEU
Information om EU-ländernas planer och utbetalda medel finns i resulttavlan för återhämtning och resiliens i EU.
Det finns en karta med exempel på projekt, reformer och investeringar som får stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens i olika EU-länder.
Återstoden av NextGenerationEU-finansieringen delas ut till medlemsländerna inom ramen för olika EU-program: React-EU (återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner), Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, InvestEU, Europeiska jordbruksfonden för landsbygsutveckling (Ejflu), och Fonden för en rättvis omställning (FRO).
EU-länderna kan även använda en del av dessa medel för att hjälpa ukrainska flyktingar som anländer till deras territorium till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Ekonomisk prognos
Efter en lång period av stagnation börjar EU:s ekonomi återgå till blygsam tillväxt, samtidigt som inflationen fortsätter att avta. Inom EU kan politisk osäkerhet och strukturella utmaningar inom tillverkningsindustrin leda till ytterligare tapp i konkurrenskraft och tynga ned tillväxten och arbetsmarknaden.
I sin höstprognos 2024 förutspår EU-kommissionen att bnp-tillväxten år 2024 kommer att uppgå till 0,9 procent i EU och till 0,8 procent i euroområdet. I Finlands förutspås bnp minska med 0,3 procent 2024. Den ekonomiska aktiviteten förväntas öka till 1,5 procent i EU och till 1,3 procent i euroområdet 2025, och till 1,8 procent i EU och till 1,6 procent i euroområdet 2026.
Den nedgång i inflationstakten som inleddes i slutet av 2022 fortsätter, även om en liten uppgång i inflationen kunde noteras i oktober, vilket mestadels berodde på energipriserna. I euroområdet ser den samlade inflationen ut att mer än halveras år 2024, från 5,4 procent 2023 till 2,4 procent, för att därefter minska i långsammare takt till 2,1 procent 2025 och 1,9 procent 2026. I EU beräknas nedgången i inflationstakt bli ännu kraftigare år 2024, med en samlad inflation som sjunker till 2,6 procent, från 6,4 procent 2023. Därefter fortsätter inflationen att minska till 2,4 procent 2025 och till 2,0 procent 2026. I Finland beräknas inflationen för 2024 ligga på 1,0 procent, varefter den förutspås uppgå till 2,0 procent 2025 och till 1,8 procent 2026.
*Genom den ändrade förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens har ytterligare bidrag från utsläppshandelssystemet (ETS) och brexitjusteringsreserven (BJR) gjorts tillgängliga för EU-länderna. Därför har 359 miljarder euro i bidrag nu delats upp i 338 miljarder euro i ursprungliga bidrag från faciliteten, 19 miljarder euro i ETS-bidrag och 2 miljarder i BRJ-bidrag. EU-länderna hade möjlighet att ansöka om lånestöd till och med augusti 2023. Från det totala tillgängliga lånebeloppet på 385 miljarder euro hade nästan 291 miljarder euro anslagits i slutet av 2023. Med de båda förändringarna (mer bidrag från ETS och BRJ och ansökningar om lån som är lägre än det tillgängliga beloppet) var det totala beloppet i faciliteten 650 miljarder euro i mitten av oktober 2024. Det tidigare beloppet på 723 miljarder euro motsvarade ett högsta möjliga belopp i bidrag på 338 miljarder euro och i lån på 385 miljarder euro enligt förordningen.