EU-kommissionen har godkänt en stödordning för företag på 1 miljard euro med anledning av Rysslands krig mot Ukraina. Stödordningen godkändes enligt den tillfälliga kris- och omställningsram som kommissionen antog den 9 mars 2023 för att stödja åtgärder i sektorer som är viktiga för att skynda på den gröna omställningen och minska bränsleberoenden. Den nya ramen innebär en ändring, och delvis en förlängning, av den tillfälliga krisram som antogs den 23 mars 2022 för att medlemsstaterna skulle få möjlighet att stötta ekonomin mot bakgrund av den nuvarande geopolitiska krisen. Den tillfälliga krisramen har tidigare ändrats den 20 juli 2022 och den 28 oktober 2022.
De finska stödåtgärderna
Finland anmälde en stödordning om 1 miljard euro till kommissionen i enlighet med den tillfälliga kris- och omställningsramen. Syftet är att stötta företag mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina.
Stödordningen omfattar två åtgärder: i) begränsat stöd i form av direkta bidrag till berättigade stödmottagare via elleverantörer för att kompensera dem för en del av deras månatliga elkostnader (total budget: 400 miljoner euro), ii) likviditetsstöd i form av garanterade lån för elleverantörer för att möjliggöra uppskov med betalningar av elräkningar (total budget: 600 miljoner euro).
Den första åtgärden administreras av Statskontoret och stödbeloppet är begränsat till högst 250 000 euro per enskild stödberättigad mottagare. Även hushåll kan komma i fråga för detta stöd. Stödet till hushåll utgör dock inte statligt stöd i den mening som avses i EU-rätten och faller därför utanför kommissionens statsstödsbedömning.
Genom den andra åtgärden kommer lån garanterade av Statskontoret att hjälpa elleverantörer som drabbats av likviditetsbrist på grund av att de beviljat sina kunder uppskov med betalningen av elräkningar.
Kommissionen slog fast att den finska stödordningen uppfyller villkoren i den tillfälliga kris- och omställningsramen. Framför allt kommer det begränsade stödet för att kompensera för en del av elkostnaderna inte att överstiga 2 miljoner euro per mottagare. När det gäller garantierna för lån till elleverantörer kommer i) garantierna att gälla i högst sex år, ii) garantierna enbart att avse lån till rörelsekapital, och iii) garantiavgifterna att respektera de miniminivåer som fastställs i den tillfälliga kris- och omställningsramen. Båda typerna av offentligt stöd kommer dessutom att vara underställda villkor för att begränsa otillbörliga snedvridningar av konkurrensen, bland annat bestämmelser som säkerställer att det i största möjliga utsträckning är de slutliga mottagarna som gynnas av åtgärden. Stödet ska i fråga om båda åtgärderna beviljas senast den 31 december 2023.
Kommissionen slog därför fast att den finska stödordningen är nödvändig, lämplig och proportionerlig för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi i enlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget och de villkor som fastställs i den tillfälliga kris- och omställningsramen.
Kommissionen godkände därför stödåtgärderna enligt EU:s regler om statligt stöd.
Bakgrund
Den 9 mars 2023 antog EU-kommissionen en ny tillfällig kris- och omställningsram för att främja stödåtgärder i sektorer som är av central betydelse för omställningen till en klimatneutral ekonomi och därmed ligger i linje med den industriplan som ingår i den gröna given. Tillsammans med den ändring av den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) som kommissionen godkände samma dag kommer den tillfälliga kris- och omställningsramen att bidra till att påskynda investeringar i och finansiering av produktion av ren teknik i Europa. Den hjälper också medlemsstaterna att genomföra specifika projekt i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna som omfattas av dess tillämpningsområde.
Den nya ramen innebär en ändring, och delvis en förlängning, av den tillfälliga krisram som antogs den 23 mars 2022 för att medlemsstaterna skulle få möjlighet att utnyttja flexibilitetsutrymmet i reglerna om statligt stöd för att stötta ekonomin mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina. Den tillfälliga krisramen ändrades den 20 juli 2022 för att komplettera åtgärdspaketet Spara gas för en trygg vinter och anpassas till målen i REPowerEU-planen. Den tillfälliga krisramen ändrades än en gång den 28 oktober 2022 med anledning av förordningen om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna och förordningen om ökad solidaritet genom bättre samordning av gasinköp, tillförlitliga prisriktvärden och utbyte av gas över gränserna.
Den tillfälliga kris- och omställningsramen innebär att medlemsstaterna kan ge följande typer av stöd:
- Begränsat stöd, oavsett form, till företag som drabbats av den nuvarande krisen eller av efterföljande sanktioner och motsanktioner upp till ett höjt belopp på 250 000 euro inom jordbrukssektorn och 300 000 euro inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, och upp till 2 miljoner euro inom alla andra sektorer.
- Likviditetsstöd i form av statliga garantier och subventionerade lån. I undantagsfall, och på strikta villkor, får medlemsstaterna erbjuda energibolag offentliga garantier för rörelsekrediter som täcker mer än 90 procent om garantierna ställs som säkerhet till centrala motparter eller clearingsmedlemmar
- Stöd för att kompensera för höga energipriser. Stöd kan beviljas i vilken form som helst för att kompensera företag, särskilt energiintensiva företag, för en del av de merkostnader som är en följd av de exceptionella prisökningarna på gas och el. Enskilda stödbelopp kan beräknas på grundval av antingen tidigare eller nuvarande förbrukning och ska ta hänsyn till vikten av att bevara marknadsincitamenten att minska energiförbrukning och säkerställa driftskontinuitet. Medlemsstaterna får dessutom tillhandahålla stöd flexibelt, till exempel till särskilt drabbade energiintensiva sektorer förutsatt att det finns villkor som förhindrar överkompensation och skapar incitament att minska koldioxidavtrycket i fråga om stöd som överstiger 50 miljoner euro. Medlemsstaterna uppmanas även att överväga krav på miljöskydd eller försörjningstrygghet, vilka måste vara icke-diskriminerande. Mer information om möjligheterna att ge stöd i nuvarande läge med höga energipriser – och om metoden för att beräkna enskilda stödbelopp – finns här.
- Åtgärder för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Medlemsstaterna kan införa ordningar för investeringar i alla förnybara energislag – däribland förnybar vätgas, biogas och biometan – lagring och förnybar värme, till exempel genom värmepumpar, med förenklade anbudsförfaranden som går snabbt att genomföra, samtidigt som det finns villkor som säkrar lika spelregler. Medlemsstaterna kan framför allt utforma ordningar för en viss teknik som behöver stödjas med tanke på landets specifika energimix. Villkoren för att bevilja stöd till mindre projekt och ännu inte fullt utvecklad teknik såsom förnybar vätgas har förenklats genom att kravet på ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på vissa villkor slopas.
- Åtgärder för att underlätta utfasningen av fossila bränslen i industriprocesser. För att skynda på diversifieringen av energiutbudet kan medlemsstaterna stödja investeringar för att fasa ut fossila bränslen, särskilt genom elektrifiering, energieffektivitet och övergång till förnybar och elbaserad vätgas som uppfyller vissa villkor, och det finns utökade möjligheter att stödja utfasningen av fossila bränslen i industriprocesser genom en övergång till vätgasbaserade bränslen. Medlemsstaterna kan antingen i) införa nya anbudsbaserade ordningar, eller ii) ge direkt stöd till projekt, utan anbudsförfaranden, upp till vissa tak för andelen offentligt stöd per investering. Särskilda tilläggsbonusar finns för små och medelstora företag samt för särskilt energieffektiva lösningar. För situationer där det inte genomförs något anbudsförfarande har en enklare metod införts för att fastställa nivån på maximistöd.
- Åtgärder som syftar till att stödja en minskning av efterfrågan på el i enlighet med EU:s förordning om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna.
- Åtgärder för att skynda på investeringarna i sektorer som är centrala för omställningen till en klimatneutral ekonomi och därmed möjliggöra investeringsstöd för tillverkning av strategisk utrustning såsom batterier, solpaneler, vindturbiner, värmepumpar, elektrolysanläggningar, avskiljning och lagring av koldioxid samt för produktion av viktiga komponenter och produktion och återvinning av tillhörande råvaror av avgörande betydelse. Medlemsstaterna får alltså utforma enkla och ändamålsenliga stödordningar för att ge stöd upp till en viss procent av investeringskostnaderna och med ett maxtak för de nominella beloppen, beroende på var investeringen görs och stödmottagarens storlek. Mer stöd kan ges till små och medelstora företag och till företag i missgynnade regioner för att ta hänsyn till målen om sammanhållning. I undantagsfall får medlemsstaterna på vissa villkor dessutom ge mer stöd till enskilda företag om det finns en reell risk att investeringar avleds från Europa. Mer information om möjligheter att ge stöd till åtgärder för att skynda på omställningen till en klimatneutral ekonomi finns här.
Ryskkontrollerade företag som är föremål för sanktioner är exkluderade från dessa åtgärder.
Åtgärder som är särskilt viktiga för att skynda på den gröna omställningen och minska bränsleberoenden kommer att gälla fram till och med den 31 december 2025. Detta gäller särskilt åtgärder för att skynda på utbyggnaden av förnybar energi och energilagring, åtgärder som främjar utfasning av fossila bränslen i industriprocesser och åtgärder för att skynda på investeringar i sektorer som är centrala för omställningen till en klimatneutral ekonomi.
Övriga bestämmelser i den tillfälliga krisramen som handlar om mer omedelbar krishantering (begränsade stödbelopp, likviditetsstöd i form av statliga garantier och subventionerade lån, stöd för att kompensera för höga energipriser, åtgärder som syftar till att stödja en minskad efterfrågan på el) fortsätter att gälla till och med den 31 december 2023. För att säkerställa rättssäkerhet kommer kommissionen i ett senare skede att bedöma om ramen behöver förlängas.
Den tillfälliga kris- och omställningsramen utgör ett komplement till de många möjligheter som medlemsstaterna redan har att utforma åtgärder som är i enlighet med EU:s nuvarande statsstödsregler. EU:s statsstödsregler gör det till exempel möjligt för medlemsstater att hjälpa företag att hantera likviditetsbrist och få krisstöd. Dessutom är det genom artikel 107.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt möjligt för medlemsstaterna att kompensera företag för skador som orsakats direkt av en exceptionell händelse, t.ex. skador som orsakats av den nuvarande krisen.
Den offentliga versionen av beslutet kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.106260 i registret över statligt stöd på kommissionens webbplats för konkurrens när eventuella sekretessfrågor har lösts. Nya offentliggöranden av beslut om statligt stöd, på internet och i Europeiska unionens officiella tidning, listas i Competition Weekly e-News.
Här kan du läsa mer om den tillfälliga kris- och omställningsramen och kommissionens övriga insatser för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina och främja omställningen till en klimatneutral ekonomi.
Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_1826
Europeiska kommissionens representation i Finland
Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvila
ec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)
Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)
Följ oss på Twitter @eukomissio
Översikt
- Publiceringsdatum
- 23 mars 2023
- Upphovsman
- Representationen i Finland