Rättsakt om nettonollindustri: EU som hem för ren teknik och gröna jobb

I dag lägger kommissionen fram ett förslag till förordning om nettonollindustri. Syftet med förslaget är att öka tillverkningen av ren teknik i EU och se till att unionen är väl rustat för omställningen till ren energi. Förordningen ska stärka resiliensen och konkurrenskraften hos tillverkningen av nettonollteknik i EU och göra vårt energisystem säkrare, hållbarare och billigare.

Förslaget till förordning, som redan tidigare aviserats av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en del av industriplanen i den gröna given, ska skapa bättre förutsättningar för nettonollprojekt i EU och attrahera investeringar. Målet är att produktionskapaciteten för unionens strategiska nettonollteknik ska uppnå eller närma sig 40 procent av EU:s behov senast 2030. Detta ska påskynda EU:s omställning till klimatneutralitet och göra det lättare att nå klimat- och energimålen för 2030, samtidigt som EU-industrins konkurrenskraft stärks, nya arbetstillfällen skapas, och EU:s insatser för energioberoende understöds.

Tillsammans med lagförslaget om råvaror av avgörande betydelse och reformen av elmarknadens utformning utgör nettonollförordningen en tydlig europeisk ram för att minska EU:s beroende av starkt koncentrerad import. Genom att dra lärdom av coronapandemin och energikrisen, som utbrutit till följd av Rysslands invasion av Ukraina, bidrar detta förslag till att öka resiliensen i Europas leveranskedjor för ren energi.

Lagförslaget är inriktat på teknik som på ett betydande sätt bidrar till utfasningen av fossila bränslen. Det handlar bland annat om solceller och solvärme, förnybar energi på land och till havs, batterier och lagring, värmepumpar och geotermisk energi, elektrolysanläggningar och bränsleceller, biogas/biometan, avskiljning och lagring av koldioxid samt nätteknik, alternativa hållbara bränsleteknologier, avancerade teknologier som producerar energi ur kärnprocesser med minimala mängder kärnavfall som är förorsakade av kärnbränslecykeln, små modulära reaktorer, och bränsle av högsta kvalitet. Den strategiska nettonolltekniken, som är identifierad i förordningsförslagets bilaga, kommer att få särskilt stöd och här tillämpas dessutom referensvärdet på 40 procent för inhemsk produktion.

Förordningen om nettonollindustrin bygger på följande:

• Möjliggörande: Den administrativa bördan för att starta projekt ska minska och tillståndsgivningen ska förenklas. Strategiska nettonollprojekt som är nödvändiga för att stärka EU-industrins resiliens och oberoende ska prioriteras.
• Snabbare avskiljning av koldioxid.
• Underlättande av marknadstillträde: För att öka diversifieringen av nettonollteknik ska offentliga myndigheter beakta hållbarhets- och resilienskriterier för nettonollteknik vid offentlig upphandling eller offentliga auktioner.
• Ökad kompetens.
• Främjande av innovation.
• En plattform för nettonoll-Europa för att övervaka framstegen mot förordningens mål.

För att ytterligare stödja användningen av förnybar vätgas inom EU och import från internationella partner presenterar kommissionen i dag också sina idéer om Europeiska vätgasbankens struktur och funktion. Som aviserades i industriplanen i den gröna given inleds de första pilotauktionerna för produktion av förnybar vätgas inom ramen för innovationsfonden under hösten 2023.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_1665

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn (09) 6226 5465, GSM 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio