Inom språkbranschen finns det gott om jobb

En grupp studerande från Helsingfors språkgymnasium fick bekanta sig med översättningsbranschen under en Translating Europe Workshop i januari 2024. Trots att maskiner i dag klarar av att översätta texter i snabb takt är resultatet inte alltid det bästa – därför är den mänskliga översättaren fortfarande viktig.

 

Översättning, tolkning, undervisning, forskning, språkteknologi – inom språkbranschen kan man arbeta med många olika saker. De flesta som arbetar inom dessa yrkesområden i Finland har studerat språk och/eller översättningsvetenskap på universitetsnivå.

 

Under en Translating Europe Workshop som gick av stapeln vid Helsingfors universitet i januari 2024 fick gymnasister veta mer om språkbranschen och de som ville fick även sätta språkteknologin på prov. Workshoppen hör till ett pilotprojekt i Finland som syftar till att hjälpa EMT-universitet att knyta kontakter med gymnasier. EMT står för European Master’s in Translation och är en kvalitetsstämpel som universitet med magisterprogram i översättning i alla EU:s medlemsländer kan ansöka om för fem år i taget från EU-kommissionen. Alla EMT-universitet ingår i ett nätverk, där de kan utbyta erfarenheter och lära sig av varandra.

 

Som projektledare fungerar Terttu Jokela och Inkaliisa Vihonen-Peuranen från EU-kommissionens generaldirektorat för översättning (DGT). På basen av den workshop som anordnades i Helsingfors i januari 2024 och en annan likadan Translating Europe Workshop som anordnades vid Åbo universitet under hösten 2023 är det meningen att utarbeta rekommendationer och råd om hur andra EMT-universitet på bästa sätt kan anordna liknande evenemang.

 

Från Helsingfors språkgymnasium deltog ett trettiotal studerande som läser engelska och språkvetenskap i workshoppen. Det var Anne Isotalo, lektor i tyska och engelska i skolan, som hade samlat ihop detta gäng. I samma språkgymnasium kan man lära sig bland annat engelska, svenska, tyska, franska, ryska, spanska, kinesiska, italienska, latin, japanska, arabiska och koreanska.

 

Gymnasiestuderande A-M Honkasalo, Mirko Myllykorpi och Emilia Ovaskainen kan tänka sig fortsätta sina språkstudier på universitetsnivå, och efter universitetsstudierna kanske inleda en EU-karriär. Emilia Ovaskainen pluggar utöver engelska och svenska också ryska och japanska. ”Jag vet inte ännu riktigt vad jag vill göra i framtiden, men att jobba som tolk eller översättare intresserar mig mest”, berättar hon.

 

Det är populärt att lära sig japanska vid Helsingfors språkgymnasium. Också A-M Honkasalo gör det. ”Dessutom läser jag franska. Det skulle vara intressant att till exempel arbeta som fransk översättare”, säger hon. Utöver japanska studerar Mirko Myllykorpi också mandarin. ”Jag skulle vilja arbeta som språklärare, men tolkning och översättning intresserar också”, konstaterar han.

 

Alla tre började självmant plugga språk redan i högstadiet. ”Jag fick helt enkelt plötsligt för mig att börja lära mig ryska. Det visade sig vara jätteroligt”, berättar Emilia Ovaskainen. A-M Honkasalo har sedan länge varit intresserad av japansk kultur och började därför lära sig språket. ”Franska valde jag att läsa i högstadiet. Jag tänkte att eftersom vi är med i EU är det viktigt att kunna det språket”, förklarar hon.

 

Även om Mirko Myllykorpi tycker det är roligt att läsa språk betyder det inte det är lätt: ”Språk är mitt favoritämne i skolan, men språkstudierna är också mycket krävande”. A-M Honkasalo medger att pluggandet ibland känns besvärligt. ”Jag har inte ett så bra språkhuvud, men jag vill trots det lära mig flera språk ordentligt. Språk vidgar våra vyer och är viktiga för internationalism och kulturell medvetenhet”, tillägger hon.

 

Arbetslivet bekymrar

 

Gymnasisterna som deltog i workshoppen är fundersamma över arbetsmöjligheterna efter universitetsstudierna och undrar om maskinöversättning kommer att leda till färre jobb inom språkbranschen. Juha Eskelinen, universitetslärare i översättning och tolkning vid Helsingfors universitet, säger att översättare fortfarande behövs. ”Maskinöversättningen har utvecklats mycket. Maskinerna översätter snabbt, men de gör också flera misstag. Därför behövs människan för att granska och korrigera översättningarna”, betonar han.

 

Just nu lider EU-institutionerna av brist på simultantolkar. Nina Prince Ume, som jobbat som EU-tolk i 25 år, berättar under workshoppen om sin väg till simultantolk i Bryssel. ”Jag studerade engelska, tyska och litteratur vid Uleåborg universitet. Jag var också på Erasmusstudentutbyte i Tyskland, vilket visade sig vara väldigt lönsamt med tanke på arbetslivet. Efter mina studier arbetade jag för olika miljöorganisationer i Nederländerna, Spanien och Finland, tills möjligheten att söka till en tolkutbildning i Bryssel dök upp.”

 

Tolkutbildningen anordnades under en tid då flera länder anslöt sig till EU, inklusive Finland, och det var stor efterfrågan på språkkunniga personer inom de nya ”mindre” språken. Nina Prince Ume förklarar att man kunde få ett tillfälligt arbetskontrakt på EU-kommissionens generaldirektorat för tolkning (DG SCIC) om man först avklarade en sex månader lång och krävande utbildning. ”Så började min karriär inom tolkning. Arbetet har varit mycket intressant och mångsidigt, och med åren har arbetsbilden förändrats i takt med teknikutvecklingen”, berättar hon. 

 

Europeiska kommissionens generaldirektorat för tolkning är världens största tolktjänst. På EU-kommissionen arbetar ungefär 600 fast anställda tolkar och ungefär 700 frilanstolkar. Europaparlamentet och EU-domstolen har dessutom sina egna tolkar. Nina Prince Ume förklarar att det inte är så lätt att få en fast anställning som tolk inom EU, men däremot är behovet av frilanstolkar stort. ”Om språkbranschen intresserar er, kan jag varmt rekommendera att arbeta som tolk för en EU-institution”, uppmuntrar Nina Prince Ume gymnasisterna under workshoppen.

 

Att arbeta för EU är något som också intresserar A-M Honkasalo, Mirko Myllykorpi och Emilia Ovaskainen. ”Arbetsuppgifterna låter väldigt intressanta och spännande”, konstaterar Emilia Ovaskainen.

 

Flera karriärmöjligheter

 

Översättare Juha Tupasela vid statsrådets kansli berättar också om sin karriärväg under workshoppen. Under sina universitetsstudier i engelsk filologi fick han syn på en arbetsannons på en anslagstavla, vilket ledde till att han sporadiskt fick översätta texter för rese- och reklambranschen.

 

Halvvägs genom studierna började Juha Tupasela jobba som översättare för en advokatbyrå. Hans då tillfälliga arbetskontrakt byttes snabbt ut mot ett permanent sådant. ”Internationella affärer är en del av arbetet vid många stora advokatbyråer. Dokument och avtal ska översättas till avtalsparternas språk så att ingenting blir otydligt”, förklarar han.

 

17 år av flitigt arbete vid advokatbyrån fick dock sitt slut då Juha Tupasela beslöt sig för att söka en ledig tjänst vid statsrådets kansli. ”I första hand ansvarar jag för översättning av texter från finansministeriet, som till exempel gäller statsfinanser, kommunerna, digitalisering och lagstiftning”, berättar han.  

 

Marjaana Kulovesi har ett lite annorlunda jobb. Hon jobbar nämligen för Yle som audiovisuell översättare och är översättningsteamets chef. Teamet översätter allt från Yles dramaserier och dokumentärprogram till aktualitetsprogram till både finska och svenska.

 

Marjaana Kulovesi studerade franska och spanska på universitet. Under workshoppen berättar hon om hur hon halvvägs genom studierna flyttade till Stockholm för fyra år och kom in på en kurs som visade sig ha en stor inverkan på hennes framtida karriärval. ”Finska institutionen vid Stockholms universitet anordnade en kurs i nordisk konferenstolkning, där vi fick mer praktisk undervisning. Vi fick till exempel öva på att simultantolka. Det var då jag bestämde mig för att bli tolk”, förklarar hon.

 

Marjaana Kulovesi förkovrade också sina kunskaper i svenska då hon jobbade för en nyhetsbyrå och skrev nyhetsnotiser. De första audiovisuella översättningarna hon arbetade med var videoklipp om Katten Gustaf som hon översatte till finska. Drömmen om att bli tolk omformades till en drömkarriär inom audiovisuell översättning när hon började som frilansöversättare på Yle. ”Jag översatte till en början faktaprogram från olika nordiska språk. Efter det utvidgade jag min repertoar genom att översätta animerade serier. Där ingick det också att justera ljudinspelningar. Dessutom översatte jag manuskript till dokumentärprogram”, berättar Marjaana Kulovesi.

 

Arbetar man som översättare eller tolk ska man vara nyfiken och lyhörd. ”Man ska kunna hitta uttryck i målspråket som på bästa sätt avspeglar källspråket. Det är viktigt att budskapet hålls så nära originalet som möjligt”, påpekar Marjaana Kulovesi.

Denna artikel är skriven av en samarbetspartner till EU-kommissionens representation i Finland.