Ekonomisk vårprognos 2021: Dags att kavla upp ärmarna

Tillväxtutsikter för EU:s ekonomi är betydligt ljusare än den ekonomiska vinterprognosen 2021, som EU-kommissionen lade fram i februari. Tillväxttakten inom EU kommer att variera även i fortsättningen, men alla medlemsländernas ekonomier förväntas ligga på samma nivåer som före krisen i slutet av 2022.

Den ekonomiska tillväxten återhämtar sig i takt med att vaccinationstakten ökar och smittskyddsåtgärderna lättas

Coronapandemin har varit en chock av historiska proportioner för Europas ekonomier. Under 2020 gick EU:s ekonomi tillbaka med 6,1 procent och euroområdets ekonomi med 6,6 procent. Även om företagen och konsumenterna i allmänhet har anpassat sig och nu kan hantera restriktionerna bättre är vissa sektorer, såsom turism och servicebranschen, fortsatt drabbade.

Den återhämtning i Europas ekonomi som inleddes förra sommaren avstannade under fjärde kvartalet 2020 och första kvartalet 2021 i och med att nya folkhälsoåtgärder infördes för att begränsa ökningen av antalet fall av covid-19. EU:s och euroområdets ekonomier förväntas dock återhämta sig starkt i takt med att vaccinationstäckningen ökar och restriktionerna lättas. Tillväxten kommer att drivas av privat konsumtion, investeringar och en ökande efterfrågan på EU-export från en stärkt global ekonomi.

Under 2022 förväntas de offentliga investeringarnas andel av BNP nå sin högsta nivå på mer än tio år. Detta kommer att drivas av faciliteten för återhämtning och resiliens, som är det centrala instrumentet för NextGenerationEU.

Situationen på arbetsmarknaden förbättras långsamt

Situationen på arbetsmarknaden håller långsamt på att förbättras efter pandemins inledande effekter. Sysselsättningen ökade under andra halvåret 2020 och arbetslösheten har sjunkit från sin högsta notering i de flesta medlemsländer.

Offentliga stödsystem, inklusive EU-stöd inom SURE-instrumentet, har förhindrat en dramatisk ökning av arbetslösheten. Arbetsmarknaderna kommer dock att behöva tid för att helt återhämta sig, eftersom det finns utrymme för att öka antalet arbetstimmar innan företagen behöver nyanställa.

Prognosen för arbetslösheten i EU är 7,6 procent för 2021 och 7,0 procent för 2022. För Finlands del spås arbetslösheten ligga mycket nära genomsnittet för EU under denna period: 7,6 procent i år och 7,2 procent nästa år. Prognosen för arbetslösheten i euroområdet är 8,4 procent för 2021 och 7,8 procent för 2022. Detta är siffror som fortfarande ligger högre än före krisen.

Inflation

Inflationen steg kraftigt i början av året på grund av de höjda energipriserna och ett antal tillfälliga tekniska faktorer, som den årliga justeringen av viktningen av varor och tjänster i den konsumtionskorg som används för att beräkna inflationen. Upphävandet av en momssänkning och införandet av en koldioxidskatt i Tyskland hade också en märkbar effekt.

Inflationen kommer att variera avsevärt under årets lopp, eftersom antaganden om energipriser och förändringar i momssatserna ger märkbara variationer i prisnivån jämfört med samma period förra året.

För EU väntas inflationen nu hamna på 1,9 procent för 2021 och på 1,5 procent för 2022. För euroområdet väntas inflationen hamna på 1,7 procent för 2021 och 1,3 procent för 2021. Inflationstakten i Finland spås vara något långsammare. Enligt prognosen kommer inflationen att ligga på 1,2 procent i Finland både i år och nästa år.

Statsskulden når sin topp 2021

Offentligt stöd till hushåll och företag har spelat en avgörande roll för att mildra pandemins inverkan på ekonomin, men har också lett till att medlemsländerna har ökat sina skuldnivåer.

Det samlade underskottet i de offentliga finanserna väntas i år öka med ungefär en halv procentenhet till 7,5 procent av BNP i EU, och med cirka trekvarts procentenhet till 8 procent av BNP i euroområdet. Alla medlemsländer utom Danmark och Luxemburg beräknas få ett underskott på mer än 3 procent av BNP under 2021. För Finlands del kommer underskottet enligt prognosen att uppgå till 4,6 procent av BNP.

Fram till 2022 beräknas dock det samlade budgetunderskottet halveras till strax under 4 procent i både EU och euroområdet och till 2,1 procent i Finland. Antalet medlemsländer med ett underskott på mer än 3 procent av BNP beräknas minska betydligt.

I EU väntas den offentliga skulden som andel av BNP nå en topp på 94 procent i år, för att sedan minska något till 93 procent under 2022. I euroområdet väntas skulden i förhållande till BNP följa samma trend och öka till 102 procent i år, för att sedan sjunka något till 101 procent under 2022. För Finlands del väntas den offentliga skulden som andel av BNP stiga till 71 procent i år, för att sedan sjunka något till 70,1 procent under 2022.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_21_2351

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Pia Siitonen
tfn 040 535 5979
piia [dot] siitonenec [dot] europa [dot] eu (piia[dot]siitonen[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio