I gymnasiet i Jorois fostras aktiva medborgare med hjälp av Erasmus+-projektfinansiering

Oro över de ungas framtid var drivkraften bakom ett Erasmus+-projekt som ska uppmuntra unga att bli aktiva medborgare. Med hjälp av projektet försöker man i gymnasiet i Jorois stärka de ungas tro på sin egen förmåga och sitt eget kunnande.

Krig, pandemi, ekonomiska problem hemma och fejknyheter präglar i dag ungas liv i stor utsträckning. Det ständiga informationsflödet och sociala medier orsakar ännu mer stress och press.

”Lärare bekymrar sig ofta över vart världen är på väg och de har uttryckt oro över att så många av dagens unga lider av ångest. Det känns som om en del unga inte har en gnutta hopp kvar och att de blivit passiva”, säger Jorois samskolelärare Kaisa Aninko och Laura Suhonen som deltog i evenemanget Plus av EU-program i Tammerfors den 7 november 2023.

Sitras projektledare Jukka Vahti anser att Finland lider av en demokratisk paradox. Under evenemangets öppningstal påpekade han att vi i Finland värdesätter demokratin högt, men att vi samtidigt inte litar på vår förmåga att påverka. Samhällsengagemanget har också blivit alltmer polariserat. Jukka Vahti menar att även om det finns ett litet antal medborgare som är mycket aktiva, ökar andelen personer som inte är intresserade av någonting alls.

Som ett sätt att ta itu med dessa utmaningar och den oro som lärare känner för unga i gymnasiet i Jorois uppstod We4EU-projektet som har som mål att fostra aktiva medborgare. Sommaren 2023 beviljades ansökan om Erasmus+-finansiering och i september 2023 körde projektet i gång.

Det var tredje gången som gymnasiet i Jorois ansökte om Erasmus+-projektfinansiering för att främja rörligheten inom EU. Under de tidigare projekten har de studerande fått fördjupa sig i olika teman, såsom hållbar utveckling, ekologisk livsstil, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Nu är det dags för aktivt medborgarskap. ”Med tanke på den omvälvande världen och ungas ångest anser vi att det är viktigt att se till att de unga inte blir passiva. I stället vill vi att de ska tro på sina egna kunskaper och lita på att deras egna gärningar kan påverka omgivningen”, säger Kaisa Aninko och Laura Suhonen.

Aktivt medborgarskap – vad är det?

Syftet med We4EU-projektet är att fostra unga att bli aktiva medborgare. Men vad innebär det att vara en aktiv medborgare? ”Det kan handla om något så enkelt som att hjälpa sin granne, eller – i andra änden av spektrumet – till exempel att dra i gång en medborgarkampanj”, berättar Mauri Uuslehto från Utbildningsstyrelsen under evenemanget Plus av EU-program.

Aktivt medborgarskap kräver dock att man har olika talanger. Vid gymnasiet i Jorois är målet att förse unga med färdigheter som främjar aktivt medborgarskap samt kritiskt tänkande. ”Genom diskussion och debatt utvecklar vi de studerandes kommunikationsfärdigheter och lär dem att forma och uttrycka sina åsikter”, säger Kaisa Aninko.

Planen är också att ordna en freds- och konflikthanteringsworkshop, där de studerande ska lära sig att lösa konfliktsituationer på ett fredligt sätt. Utöver det ordnas ett besök till Europaparlamentet, där de studerande får bekanta sig med EU:s beslutsfattande. De kommer också att få en inblick i frivilligt arbete. ”Genom att låta de studerande träffa vuxna som hjälper och gör saker för andra utan att förvänta sig något i gengäld öppnar vi en diskussion om empati på ett mycket konkret sätt. Vi vill visa de unga att altruistiskt hjälpande kan medföra glädje och lycka”, fortsätter Kaisa Aninko.

Från finländare till européer – rörlighet i fokus

En del av We4EU-projektets aktiviteter äger rum inom gymnasiet i Jorois, men en stor del av verksamheten sker också i samarbete med projektets partnerländer, både virtuellt och på plats.

Skolan samarbetar med partnerskolor i Rumänien, Frankrike, Italien och Turkiet. De studerande tillbringar fem dagar i varje partnerland och bor hos lokala värdfamiljer. ”De unga upplever ofta nervositet inför att bo hos en värdfamilj, men i efterhand strålar deras ögon formligen av vetskapen att de överkommit sina egna rädslor och samlat på sig nya upplevelser. Dessutom blir de otroligt modiga då de bor utomlands och de börjar tro mer på sig själva och det de kan”, säger Laura Suhonen. ”De studerande åker i väg som finländare och återvänder som européer”, tillägger Kaisa Aninko.

Många får också vänner för livet. ”Under en av våra tidigare resor träffade vi en grupp ungdomar från Turkiet, och nu är de på väg hit till Jorois för att hälsa på.” Syftet med dessa interkulturella möten och planerade kulturfestivaler är enligt Kaisa Aninko att visa att det som är annorlunda inte behöver vara skrämmande eller svårt, utan härligt och intressant. ”De studerande inser alltid förr eller senare att de alla är ganska likadana oavsett varifrån de kommer.”

Så många som möjligt med

Eftersom gymnasiet i Jorois är litet, har många av skolans studerande möjlighet att delta i olika projekt, anser Laura Suhonen, som ansvarat för flera tidigare projekt. ”Vi försöker se till att också de studerande som till sin natur inte är språkligt begåvade eller vana att uppträda kan delta. Dessutom försöker vi välja studerande som på grund av ekonomiska skäl inte annars skulle ha möjlighet att resa utomlands.”

Skolans internationella status har blivit en viktig dragningskraft för gymnasiet i Jorois. Utöver Erasmus+-projekten lockar också Finest future-programmet årligen studerande från olika delar av världen. ”I år har vi 19 internationella studerande i vårt gymnasium. Många högstadieelever väljer att studera vid vårt gymnasium just tack vare vår internationella status”, berättar Kaisa Aninko.

Denna artikel är skriven av en samarbetspartner till EU-kommissionens representation i Finland.