Representationens kommunikationschef Ismo Ulvila berättar om den europeiska gröna given och förslaget Fit for 55

Den europeiska gröna given – som i vardagligt tal ofta kallas European Green Deal – är Europas reaktion på de vetenskapliga bevis som har lagts fram om den ökande takten av klimatförändringar och nödvändiga åtgärder. När jag själv började arbeta med klimatfrågor för 20 år sedan låg vår kunskap på en mycket lägre nivå än nu. Under de senaste årtiondena har de globala utsläppen dessutom ökat markant och FN:s klimatpanel (IPCC) kan på ett allt mer tillförlitligt sätt förutspå konsekvenserna av detta. Därför är budskapet som framkom ur Parisavtalet 2015 tydligt: vi behöver globala kraftansträngningar för att begränsa utsläppen på ett sådant sätt att jordklotets temperatur enbart stiger med 1,5–2 grader. Med de nuvarande åtgärderna är vi på väg mot en temperaturökning på över 3 grader, vilket enligt bedömningar av Finlands klimatpanel även medför stora konsekvenser för Finlands del. Under klimattoppmötet i Glasgow i november kan man förvänta sig att åtminstone de stora länderna kommer att göra åtaganden om att sträva efter klimatneutralitet – samt framsteg i den öppna utsläppsrapporteringen, som alla parter i Parisavtalet nu åläggs.

Den europeiska gröna given är en enorm lagstiftningshelhet. Det första stora paket som ingår i helheten består av det så kallade 55 %-paketet ( Fit for 55), som offentliggörs i juli. Genom detta paket höjs EU:s ambitioner på klimatområdet i snabb takt, vilket speglar EU-medborgarnas önskemål. Enligt en enkätundersökning som gjordes under sommaren 2019 önskar nämligen runt 75 procent av medborgarna i EU mer klimatåtgärder. Som ett första steg på vägen mot nettonollutsläpp år 2050 ska EU:s utsläpp år 2030 vara 55 procent lägre jämfört med 1990, medan vårt tidigare mål var 40 procent. Vi fortsätter alltså med vårt klimatarbete, från en utsläppsminskning på 25 procent som vi redan har uppnått. Det bör noteras att EU:s ekonomi under samma tidsperiod har vuxit med 65 procent och att EU är den första stora ekonomin i världen som har lyckats frikoppla den ekonomiska tillväxten från utsläppen.

Denna accelererande omställning till nollutsläpp omfattar på det stora hela alla delar av samhället. EU:s utsläppshandel kommer att utvidgas och stramas åt. Förorenaren betalar och vi tar riktning mot ren och hållbar energi – för alla. Den cirkulära ekonomin leder å sin sida till minskad energi- och resursanvändning. Transportsektorn och jordbruket måste också bidra till klimatarbetet, bland annat genom att använda sig av ny teknik för koldioxidbindning och genom att effektivisera sina värdekedjor. Reglerna för användning av gifter som är skadliga för miljön blir strängare och målet är att öka den biologiska mångfalden.

De finansiella flödena styrs i en mer hållbar riktning, bland annat genom taxonomin, dvs. klassificeringssystemet, vilket motsvarar huvudmålet i Parisavtalet om att göra alla finansiella flöden hållbara. Digitaliseringen ger den gröna given en uppsjö av möjligheter till effektivisering, såsom smarta transmissionsnät och effektivare transporter. Alla ska kunna utnyttja dessa möjligheter – därför stöds de grupper som är i en mer utsatt situation under denna omställning genom en särskild fond. När uppvärmningskostnaderna på kort sikt ökar är det viktigt att detta riktade stöd fungerar som en del av den gröna given. När kraven på att byggnader blir mer energieffektiva skärps, skapas samtidigt möjligheter för företag. I EU finns redan nu över fyra miljoner gröna jobb, ofta på landsbygden, och de kommer bara att öka i antal framöver.

Enligt kommissionens modellering behövs det tilläggsinvesteringar i den gröna given för cirka 0,8 procent av EU:s BNP per år. De direkta tilläggskostnaderna uppgår därmed årligen till hundratals miljarder euro, men den gröna given kommer även att leda till direkt nytta, till exempel i form av ökad effektivitet, minskade utgifter, nya jobb, ökad konkurrenskraft och en friskare miljö. Dessa positiva fördelar kommer att vara större än kostnaderna med den gröna given – de kommer att uppgå till uppskattningsvis 2 procent av EU:s BNP år 2050. Genom den gröna given stöds till exempel koldioxidsnåla investeringar i Europa direkt med tiotals miljarder euro och utvecklingen av ny utsläppssnål tillverkningsteknik stöds genom EU:s innovationsfond. Av hela EU:s budget används nu 30 procent till klimatåtgärder.

De investeringsbeslut som fattas i dag kommer att leva med oss ännu 2050. EU:s tidigare klimatpolitik ger vid handen att klimatåtgärder, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft går hand i hand. Under ett helt årtionde har vi i EU dagligen haft ett överskott på cirka en miljard euro per dag i handelsbalansen av tillverkade varor, fast vi samtidigt tillämpar världens striktaste klimatpolitik. Därför är det för vårt allas bästa – och våra barns bästa – att vår klimatpolitik är tillräckligt ambitiös och ligger i framkant samt att våra produkter ligger högt upp i värdekedjan och är konkurrenskraftiga. Det gynnar också oss alla att hela världen avundsjukt ser på – som den gör nu – när vi i EU fortsätter med vårt långsiktiga och ambitiösa klimatarbete, där alla har sin viktiga roll att spela.

Ismo Ulvila har arbetat med klimatpolitik i 20 år, varav 10 år på EU-kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik (GD CLIMA). Han är ordförande för det ständiga utskottet för finanser (SCF) inom Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).