Gå direkt till innehållet
Representationen i Finland
Nyhetsartikel23 februari 2023Representationen i Finland

Tolv myter om Rysslands krig i Ukraina avslöjade

Stand Up for Ukraine

För ett år sedan inledde Ryssland ett oprovocerat anfallskrig mot sitt fredliga grannland Ukraina. Detta visade hela världen att den ryska regimens avsikt är att expandera det egna territoriet på andra länders bekostnad. I dag kämpar Ukraina fortfarande för sitt oberoende och fortsätter visa sin vilja och motståndskraft att stå emot det ryska angreppet.

Ryssland förberedde kriget mot Ukraina genom att sprida myter om landet. Långt före själva invasionen den 24 februari 2022 hade en strid ström av desinformation banat väg för Rysslands militära attack. Under hela kriget har vi spårat och avslöjat kremlvänlig desinformation. Här ska vi gå igenom några av de seglivade myterna om kriget som aktivt sprids av Kremls kanaler för desinformation.

Myt: Ryssland kommer att vinna kriget. Antingen vinner Ryssland kriget eller också leder konflikten till ett tredje världskrig. Västerländskt militärt stöd till Ukraina förvärrar situationen och drar ut på lidandet. Enda möjligheten till fred är att avmilitarisera Ukraina.

Ukrainas enastående motståndskraft, beslutsamhet och orubbliga vilja att slåss för sitt oberoende har gång på gång visat att en rysk seger är långt ifrån given. Omvärlden har tagit avstånd från Ryssland och krävt att de ryska offensiverna i Ukraina omedelbart skulle upphöra och ryska styrkor villkorslöst dra sig tillbaka från Ukrainas internationellt erkända territorium. Allt sedan Ryssland inledde detta oprovocerade ”tredagarskrig” har Ukraina hållit jämna steg med fienden, vänt utvecklingen till sin fördel och tagit tillbaka en stor del av sitt territorium från de ryska ockupationsstyrkorna. Ukrainska styrkor har också avsevärt minskat Rysslands militära resurser

Ukrainas förmåga att stå emot det ryska anfallet har visat oss vad beslutsamhet kan uppnå. Militärt stöd från västvärlden till Ukraina gör skillnad på slagfältet varje dag och hjälper Ukraina att hävda rätten till självförsvar som är inskriven i FN-stadgan.

Rysslands förslag om eldupphör eller fredsförhandlingar är inte ärligt menade utan bara PR-trick. Om vi granskar dem närmare ser vi att de avslöjar Rysslands ambitioner att tvinga Ukraina till underkastelse och avstå ännu mer av sitt territorium och sin suveränitet till Ryssland.

Den enda vägen till fred är att Ryssland helt drar tillbaka sina styrkor från områden inom Ukrainas internationellt erkända gränser och helt överger sin aggressionspolitik. Ryssland inledde ett oprovocerat krig i Europa i flagrant strid med folkrätten, särskilt FN-stadgan. Vi kan inte uppnå fred genom att låta ett obeväpnat Ukraina stå ensamt mot ett starkt militariserat Ryssland som vägrar erkänna Ukrainas oberoende och inte drar sig för att uppmana till folkmord.

Myt: Ryssland krigar mot västvärlden. Kriget är i själva verket ett ombudskrig mot Nato som utkämpas i Ukraina. Ryssland försvarar sig mot Ukrainas anfall.

Ryssland inledde en fullskalig invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och Ukraina har försvarat sig allt sedan dess. Lögnen att Ukraina i själva verket angrep Ryssland är ett klassiskt exempel på den ryska regimens taktik för att utmåla Ryssland som offret och avleda omvärldens uppmärksamhet från den ryska invasionen. Medan de flesta lätt genomskådar denna utsaga kan den i Ryssland - där regimen kontrollerar vilken information befolkningen får ta del av - användas för att öka det ryska folkets stöd för regimens auktoritära politik.

Kremlvänlig desinformation som gör gällande att Ryssland slåss mot västvärlden i Ukraina tog fart efter Ukrainas framgångsrika motoffensiv mot den ryska invasionen. Regimvänliga opinionsbildare utmålar gärna denna bild varje gång Ukraina får militärt stöd från väst eller när Ryssland lider nederlag i de tillfälligt ockuperade områdena i Ukraina. Varken EU, västvärlden eller Nato har förklarat krig mot Ryssland. EU, USA och många Natoländer ger Ukraina militärt stöd för att hjälpa landet försvara sig mot det oprovocerade ryska angreppet, men de deltar inte i några strider.

Myt: Ukraina vill ha kärnvapen, angriper civila kärnkraftsinfrastrukturer och gömmer vapen i kärnkraftverk. Ukraina håller på att framställa en smutsig bomb. Därför måste Ryssland kunna sätta in taktiska kärnvapen mot Ukraina.

Det finns mycket att säga om detta, men den övergripande strategin är klar - det handlar om skrämseltaktik som spelar på människors befogade rädsla för kärnvapen. Detta har den ryska regimen genomgående använt sig av i sin allt mer högljudda anti-ukrainska kärnvapenretorik.

Trots upprepade anklagelser från ryskt håll finns det inga bevis för att Ukraina någonsin har haft planer på att ta fram kärnvapen som ska användas mot Ryssland eller något annat land. I själva verket har Ukraina varit en kärnvapenfri zon sedan 1994 när det undertecknade samförståndsavtalet från Budapest. Ukraina är ett av de få länder i världen som avstått från att ha kärnvapen efter att ha gjort sig av med vapnen landet ärvde från Sovjettiden. Ryssland tycks å andra sidan passande nog ha glömt bort de åtaganden landet gjorde när det skrev på fördraget som bekräftade att Ukrainas oberoende, suveränitet och gränser skulle respekteras.

Den ryska regimen är också snabb att dra upp kärnvapenhotet i utpressningssyfte för att lägga skulden på andra eller komma med knappt förtäckta hot. Att måla upp ett skräckscenario med ett kärnvapenförsett (något som regimanhängarna gärna framhåller) Ryssland inträngt i ett hörn spelar den ryska regimen i händerna.

Ryssland har använt sig av anklagelserna att Ukraina höll på att bygga en smutsig bomb som en förevändning att trappa upp kriget. Ukraina har bjudit in IAEA för att undersöka de områden som enligt Ryssland används för att ta fram en smutsig bomb. IAEA har inte hittat några bevis för att Ukraina utvecklar kärnämnen som ska användas mot Ryssland.

Påståendena att Ukraina medvetet förstör sin egen civila kärnkraftsinfrastruktur saknar också all grund. I själva verket har Ukraina och USA gjort upprepade försök att minska spänningarna i området runt kärnkraftverket i Zaporizjzja. Ryssland har gjort flera ogenomtänkta anfall mot denna anläggning. Ryssland har placerat ut militär utrustning och trupper inne i området, använt det för raket- och missilattacker, i praktiken tagit kontrollen över anläggningen och stängt av huvudkraftledningen  upprepade gånger. IAEA har inte bekräftat några ukrainska bombanfall eller attacker mot kärnkraftverket, varken före eller efter Rysslands anklagelser om detta.

Myt: Hela Europa stödde Nazitysklands invasion av Sovjetunionen, på samma sätt som Europa nu stöder Naziukraina. Ryssland fortsätter det stora fosterlandskriget i Ukraina för att befria världen från nazister. 

Vi har i åratal sett hur den ryska regimen försökt spela ut ”nazistkortet”. Den ryska regimen har använt sig av denna desinformation sedan kriget inleddes för att avhumanisera och svartmåla den ukrainska befolkningen. Putins bild av Ryssland som en buffert mot nazismen är ett skolboksexempel på projektion och ett sätt för Ryssland att skylla sina egna destruktiva handlingar på andra.

Anklagelserna att hela Europa stödde Nazitysklands invasion av Sovjetunionen är minst sagt befängda. Här ser vi ett exempel på historieförfalskning. I själva verket var det 1942 inte mindre än 26 länder och exilregeringar i de ockuperade länderna som var motståndare till Hitlerregimen. Ryssland spelar på människors rädsla för att måla upp bilden av ett land som slåss mot nazismen. Detta är inte bara manipulativt utan rent ut sagt löjeväckande, särskilt när man betänker den ryska regimens öppet antisemitiska retorik. 

Myt: Ukraina är en artificiell skapelse, inte en suverän stat.  Ukrainska områden har historiskt sett tillhört Ryssland. Invånarna i dessa områden har utan påtryckningar uttryckt sin politiska vilja att åter bli ryssar och det är Rysslands plikt att befria och skydda dem.

Ukraina är en suverän stat med en egen identitet och mångårig historia. Att förneka att Ukraina är en suverän stat är ytterligare exempel på desinformation som regimvänliga opinionsbildare spridit i åratal. När Ryssland försökte rättfärdiga det olagliga markrofferiet genom att hålla skenomröstningar i de tillfälligt ockuperade territorierna i Ukraina, kom det inte som någon överraskning att kremlvänlig desinformation än en gång användes för att bestrida Ukrainas suveränitet.

Regimvänliga opinionsbildare har ofta använt historierevisionism för att öka stödet för den nuvarande ryska regimens politik. De har till och med försökt påverka den allmänna debatten till stöd för den olagliga annekteringen av tillfälligt ockuperade områden i Ukraina. Det är ett väldokumenterat faktum att Putin är besatt av att skriva om historien.

Dessa skenomröstningar var överhuvudtaget inte fria och demokratiska. Väljarna tvingades rösta i strid med Ukrainas grundlag när beväpnade soldater gick från dörr till dörr och samlade in rösterna. Hela valprocessen stred mot folkrätten och fördömdes i FN-resolutionerna om annekteringen. Annekteringsbeslutet visar att Rysslands krigföring syftar till att expandera ryskt territorium.

Myt: I Ukraina strider Ryssland mot västerländsk imperialism och nykolonialism för att skapa en multipolär världsordning där länder inte lägger sig i varandras interna angelägenheter.

Den ryska regimen har länge försökt framstå som motståndare till imperialismen och kolonialismen i omvärldens ögon. Men Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har blottlagt Rysslands egna planer på territoriell expansion på bekostnad av grannländerna i Europa, Kaukasus och Asien.

Genom att starta krig i östra Ukraina 2014, olagligen annektera Krimhalvön samma år och därefter invadera hela landet 2022 har Ryssland agerat i flagrant strid med folkrätten och FN-stadgan. Detta utgör ett hot mot världsfreden, den globala säkerheten och stabiliteten.

Den 2 mars 2022 antog FN:s generalförsamling med överväldigande majoritet en resolution som fördömde Ryska federationens brutala invasion av Ukraina och krävde att Ryssland omedelbart skulle dra tillbaka sina styrkor och respektera folkrätten.

I oktober 2022 röstade FN:s generalförsamling med överväldigande majoritet för att fördöma Rysslands försök att annektera fyra tillfälligt ockuperade regioner i Ukraina efter skenomröstningar.

Det faktum att hela världen fördömer Rysslands anfallskrig mot ett fredligt grannland visar att Ryssland är ensamt och isolerat.

Myt: Ukraina har begått folkmord i Donbass i åratal och Ryssland var tvunget att ingripa för att skydda befolkningen. Ukraina ägnar sig också åt falska flaggoperationer och begår grymheter för att kunna anklaga Ryssland för krigsbrott.

Anklagelserna att Ukraina begår krigsförbrytelser och folkmord är antagligen en av de mest infama lögner som den ryska regimen spridit. Folkmord innebär avsiktlig och systematisk utrotning av en folkgrupp grundad på etnicitet, nationalitet, religion eller ras. Några sådana planer har aldrig funnits i Ukraina, och det har aldrig funnits några bevis som stöder Rysslands påståenden.

Ett av de mest flagranta exemplen på hur Ryssland försökt skylla sina egna krigsförbrytelser på Ukraina rörde grymheterna som ryska soldater gjort sig skyldiga till i Butja. Anklagelserna att Ukraina ägnat sig åt ”falska flagg”-operationer för att kasta skulden på Ryssland är lika skamliga som osanna. I stället har Rysslands krigsförbrytelser redan utretts i Butja, Irpin, Mariupol och många andra platser.

Dessutom är avsiktliga ryska attacker mot civilbefolkningen och infrastrukturen, däribland skolor, sjukhus och bostadsområden, redan väl dokumenterade, bland annat i Tjernihiv, Mariupol, Charkiv och andra platser. Enligt FN:s människorättskontor skulle attackerna kunna klassas som krigsförbrytelser. 

Myt: Ryssland utkämpar ett heligt krig mot satanister i Ukraina för att skydda kristendomen och traditionella värden.

Även om dessa påståenden kan låta långsökta har Ryssland ofta hänvisat till en helig kamp mot Satan för att rättfärdiga kriget i Ukraina. I början av kriget skyllde den ryska regimen på Ukrainas oheliga samröre med underjordiska makter för att bortförklara ryska förluster på slagfältet. 

Ofta har regimvänliga opinionsbildare, särskilt Vladimir Solovjov, använt denna förvrängda verklighetsbild ihop med grundlösa anklagelser att Ukraina skulle ha försökt förinta den ortodoxa kyrkan. Denna manipulationsteknik började vinna terräng 2019 när den ortodoxa kyrkan i Ukraina beviljades status som oberoende kyrka och igen i november 2022, när den ukrainska regeringen tillkännagav att den skulle utarbeta en lag som förbjuder kyrkor med anknytning till Ryssland.

Utmålningen av Ukraina och dess allierade i västvärlden som gudlösa hedningar går hand i hand med kremlvänlig desinformation att västvärlden vill förstöra traditionella värden. I dag framställer sig Ryssland som beskyddare av dessa värden. De felaktiga påståendena om att skydda hotade värden bottnar i homofobi som ofta gränsar till ren hatpropaganda.

Myt: Hemliga utvecklingsprogram för biologiska vapen som finansierats, utvecklats och drivs av USA används i laboratorier i Ukraina. Där testas biologiska vapen på lokalbefolkningen och Ukraina förses med biologiska vapen för att attackera Ryssland.

Påhittade historier om ”hemliga amerikanska laboratorier för biologisk krigföring” är ett klassiskt exempel på konspirationsteorier kombinerade med skrämseltaktik. Det är något som den ryska regimen ofta använder sig av som avledande manöver. Den ryska regimen ville från början stoppa det pågående partnerskapet mellan USA och Ukraina som syftar till att minska biologiska hot. Kremls desinformationskanaler återanvände sedan en gammal desinformationskampanj för att rättfärdiga Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina.

Kremlvänlig desinformation försöker sudda ut gränsen mellan biologiska vapen och biologisk forskning, skapa rädsla och svartmåla Ukraina. Tillförlitliga källor, däribland FN:s höga representant för nedrustningsfrågor, Izumi Nakamitsu, har upprepade gånger motbevisat uppgifterna att biologiska laboratorier finansierade av USA används i militära syften i Ukraina.

Myt: EU kan inte överleva utan rysk energi. EU:s politik har orsakat en global energikris. Det var USA som drev EU till detta eftersom amerikanska energiföretag tjänar på energikrisen. 

Den ryska regimen har länge använt energin som ett vapen gentemot andra länder, och desinformation är en del av den taktiken. Men den här gången kom Rysslands förhoppningar att skrämma EU till underkastelse genom att stänga av gasleveranserna på skam. När Ryssland tvingade Europa att välja mellan rysk energi och Ukraina valde Europa tveklöst Ukraina.

EU och dess medlemsstater vidtog snabbt en rad motåtgärder för att öka energisäkerheten, som REPowerEU-planen och ”Spara gas för en trygg vinter”-initiativet som innebar en frivillig minskning av efterfrågan på naturgas med 15 % . EU:s underjordiska gasreserver fylldes till mer än 95 % av sin kapacitet, långt före den tidsfrist (1 november 2022) som fastställdes för att uppnå 80 % kapacitet.   Europa var rustat för vintern, och lyckades stå emot Rysslands energiutpressning.

Kremlvänlig desinformation försöker också så split mellan EU och USA genom att felaktigt hävda att EU förlorat sin suveränitet. Dessa påståenden går ut på att EU går i USA:s ledband och att USA tjänar på oroligheterna på den globala energimarknaden. Energidiversifiering är emellertid en hörnsten i EU:s energipolitik. Den förbättrar Europas energisäkerhet, förhindrar monopolbildning och ökar konkurrensen på energimarknaden.

Myt: EU orsakade en global livsmedelskris genom att förbjuda ryska jordbruksprodukter och gödselmedel. Ryssland bär inget ansvar för den globala livsmedelskrisen. EU behåller allt spannmål från Ukraina och låter andra länder svälta.

Genom att invadera Ukraina utestängde Ryssland ukrainska jordbruksprodukter från världsmarknaden och förvärrade den globala inflationskrisen. Rysslands handlande har drivit upp priserna på energi och gödselmedel i hela världen. Detta drabbar Afrika och de mest utsatta länderna särskilt hårt, men även andra länder och regioner drabbas i allt större utsträckning. 

I ett globalt perspektiv har konflikter, klimatförändringarna och de bestående konsekvenserna av covid-19-pandemin haft en förödande inverkan på livsmedelssystemen och människorna som är beroende av dem. Rysslands oprovocerade anfall mot Ukraina har i stor utsträckning förvärrat utmaningarna och ökat sårbarheten.

Genom att bomba energi-, vatten- och transportinfrastruktur i Ukraina, bränna skördar och stjäla ukrainskt spannmål, förstöra jordbruksutrustning och bränslelager och placera ut minor på jordbruksmark har Ryssland undergrävt den långsiktiga livsmedelsproduktionen i Ukraina och dess exportkapacitet.

Dessutom fortsätter Ryssland tillämpa exportskatt och exportkvoter på både gödselmedel och spannmål som vete, blandsäd av vete och råg, råg, korn och majs.

EU:s sanktioner undantar uttryckligen livsmedel och gödselmedel: inga sanktioner omfattar rysk export av livsmedel och gödselmedel. Vem som helst kan handha, köpa, transportera och se till att livsmedel och gödselmedel kommer ut ur Ryssland. Tvärtemot vad Ryssland hävdar har inget EU-land motsatt sig att ryskt gödselmedel skänks till behövande länder.

Enligt FN går merparten av de livsmedel som exporteras med hjälp av Svartahavsinitiativet till länder utanför EU. Endast 34 % exporterades till EU. 64 % av veteexporten gick till utvecklingsländer.

Tillsammans med sina internationella samarbetspartner leder EU de globala insatserna mot osäker livsmedelsförsörjning. Sedan solidaritetskorridorerna och Svartahavsinitiativet infördes har livsmedelspriserna sjunkit kontinuerligt och är nu tillbaka på samma nivåer som före kriget.

Myt: Västvärldens sanktioner mot Ryssland är olagliga och skadar resten av världen. De destabiliserar världsekonomin och ökar levnadskostnaderna för vanliga människor i hela världen. Sanktioner påverkar inte den ryska ekonomin, och Ryssland har bevisat att sanktionerna inte fungerar.

Den kremlvänliga desinformationen om EU och västvärldens sanktioner är motsägelsefull. Sanktioner sägs vara ett olagligt och oacceptabelt tvångsmedel som inte påverkar Ryssland överhuvudtaget. Den här sortens desinformation ska få det ryska folket att tro att sanktionerna inte får avsedd effekt och samtidigt ge sken av att västvärlden är på väg att gå under. Den ryska regimens avsikt är att underblåsa obefogade farhågor att västvärldens sanktioner mot Ryssland får negativa konsekvenser för resten av världen.

Alla EU-sanktioner är fullt ut förenliga med skyldigheter enligt internationell rätt. Sanktionerna minskar Rysslands möjligheter att finansiera kriget och köpa nyckelkomponenter till sitt militärindustriella komplex. Sanktionernas effekter är nu märkbara på alla de viktigaste områdena i den ryska ekonomin. 2022 var det ryska budgetunderskottet hela 14 gånger högre än före kriget. Samtidigt krympte ekonomin med upp till 5 %. Sanktioner fungerar.

Det avsiktliga beslutet att införa pristak på olja är ett försök att dämpa prisökningarna som orsakats av exceptionella marknadsförhållanden. Beslutet kommer att avsevärt minska de oljeintäkter som Ryssland fortsatt håva in sedan kriget inleddes. Beslutet kommer också att bidra till att stabilisera de globala energipriserna och samtidigt mildra de negativa konsekvenserna för energiförsörjningen i länder utanför EU.

EU:s sanktioner innehåller viktiga undantag. EU:s sanktioner undantar uttryckligen livsmedel och gödselmedel. Och även om ryska flygplan inte får flyga över det europeiska luftrummet kan medlemsländerna tillåta överflygningar av humanitära skäl.

Översikt

Publiceringsdatum
23 februari 2023
Upphovsman
Representationen i Finland