
En färsk Eurobarometerundersökning visar att européerna vill se ett starkare och mer oberoende EU, särskilt med tanke på dagens globala utmaningar, samtidigt som de ser framtiden an med allt större tillförsikt.
Förväntningar på ett starkare, mer oberoende och motståndskraftigt EU
Mer än två tredjedelar av européerna (77 procent) och mer än fyra femtedelar (82 procent) av finländarna är för att EU-länderna har en gemensam försvars- och säkerhetspolitik. Mer än sju av tio tillfrågade (71 procent) håller med om att EU måste stärka sin kapacitet att producera militär utrustning. Av finländarna är 83 procent av denna åsikt.
Samtidigt är nästan sju av tio européer (69 procent, 67 procent av finländarna) för en gemensam utrikespolitik för EU-länderna. Drygt två tredjedelar av EU-invånarna anser att EU är en stabil plats i en orolig värld (67 procent, 75 procent av finländarna) och att EU har tillräckliga befogenheter och verktyg för att försvara Europas ekonomiska intressen i den globala ekonomin (69 procent, 67 procent av finländarna).
Européerna ser säkerhet och försvar (34 procent) som det viktigaste området för EU-åtgärder på medellång sikt, tätt följt av klimatet och miljön (30 procent). Hälsa (26 procent) kommer på tredje plats och ekonomin och migrationen på delad fjärde plats (25 procent). Hälften av finländarna ser säkerhet och försvar som det viktigaste området för EU-åtgärder på medellång sikt, medan 41 procent av finländarna anser att klimatet och miljön är det näst viktigaste området. På tredje plats kommer ekonomin (37 procent) och på delad fjärde plats social jämlikhet och utbildning (båda 21 procent) bland finländarna.
Som svar på frågan vad som skulle få störst positiv inverkan på deras liv på kort sikt svarar nästan hälften (46 %) av alla européer och 70 procent av finländarna att säkerställa fred och stabilitet. På andra plats kommer tryggad livsmedelsförsörjning, hälsa och varutillgång för industrin i EU för 28 procent av alla européer och 36 procent av finländarna. Fler sysselsättningsmöjligheter och migrationshantering kommer i sin tur på tredje plats (26 procent) bland alla européer, medan 25 procent av finländarna placerar utvecklingen av förnybara energikällor och infrastruktur på tredje plats.
Fortsatt starkt stöd för EU:s svar på Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, i synnerhet bland finländarna
Mot bakgrund av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina stöder nästan nio av tio européer (87 procent) – och nästintill alla finländare (97 procent) – humanitärt bistånd till de människor som drabbats av kriget. Mer än åtta av tio européer (83 procent) och 96 procent av finländarna vill att EU tar emot människor som flytt kriget. 72 procent av alla européer och 88 procent av finländarna stöder ekonomiska sanktioner mot den ryska regeringen, ryska företag och ryska privatpersoner, samtidigt som 70 procent av EU-invånarna och 94 procent av finländarna stöder ekonomiskt bistånd till Ukraina. Sex av tio européer är positiva till att EU beviljat Ukraina status som kandidatland och att EU finansierar inköp och leveranser av militär utrustning till Ukraina. Bland finländarna är motsvarande siffror 72 procent respektive 86 procent.
Bland de senaste kriserna är det Rysslands invasion av Ukraina som mest påverkat européernas syn på framtiden – 42 procent av alla tillfrågade är av denna åsikt och hela 80 procent av finländarna. På andra plats kommer coronapandemin och andra hälsokriser (34 procent, 30 procent av finländarna), medan den ekonomiska och finansiella krisen kommer på andra plats bland alla tillfrågade (23 procent). Finländarna anser i sin tur att konsekvenserna av klimatförändringarna kommer på tredje plats (22 procent).
Européerna mer optimistiska när det gäller ekonomin
Européerna ser ljusare på den ekonomiska situationen i Europa jämfört med hösten 2023; 47 procent av alla tillfrågade och 54 procent av finländarna anser nu att den är ”bra”. Många EU-invånare (45 procent, 49 procent av finländarna) tror att den ekonomiska situationen i Europa kommer att förbli stabil under de kommande tolv månaderna. Den positiva utvecklingen ses också i det stabila höga stödet för euron, både i EU som helhet (70 procent) och i euroområdet (78 procent). 90 procent av finländarna ser euron som något positivt.
Positiv syn på EU och EU-medborgarskapet
Inför EU-valet säger närmare tre fjärdedelar av de tillfrågade (74 procent) att de känner sig som EU-medborgare, vilket är den högsta nivån på över 20 år. För Finlands del uppgår denna andel till 86 procent.
Mer än sex av tio européer (62 procent) är optimistiska när det gäller EU:s framtid, vilket är en liten ökning jämfört med den föregående undersökningen hösten 2023. 72 procent av finländarna är optimistiska när det gäller EU:s framtid. Förtroendet för EU har också ökat och uppgår nu till 49 procent, medan förtroendet för nationella regeringar ligger på 33 procent. 62 procent av finländarna har förtroende för EU och 43 procent av finländarna har förtroende för den finska regeringen.
Bakgrund
Eurobarometer nr 101 (våren 2024) genomfördes i de 27 EU-länderna den 3–28 april 2024. Hela 26 399 EU-medborgare intervjuades personligen. I Finland deltog 1 000 personer i undersökningen.
Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/3216
Europeiska kommissionens representation i Finland
Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo.ulvila@ec.europa.eu
Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina.hotti@ec.europa.eu
Följ oss på X / Twitter @eukomissio
Översikt
- Publiceringsdatum
- 23 maj 2024
- Upphovsman
- Representationen i Finland