​​​​​​​Samordning av den ekonomiska politiken: EU-kommissionen ger vägledning för att tackla energikrisen och för ett grönare och mer digitalt Europa

I dag inleder EU-kommissionen 2023 års omgång av den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Utgångspunkten är den ekonomiska höstprognosen 2022, som visade att EU:s ekonomi nu har gått in i en mycket besvärligare fas efter ett starkt första halvår.

Även om det snabba och väl koordinerade politiska agerandet under coronapandemin har haft goda resultat, har Rysslands invasion av Ukraina ställt EU inför ett flertal komplicerade utmaningar. Historiskt höga energipriser, hög inflation, utbudsbrist, stigande skuldnivåer och högre lånekostnader påverkar företagen och urholkar hushållens köpkraft.

Dessa utmaningar kräver ett samordnat agerande för att trygga tillgången på energi till skäliga priser, värna om den ekonomiska och finansiella stabiliteten samt skydda sårbara hushåll och företag, samtidigt som hållbarheten i de offentliga finanserna skyddas. Det krävs också snabba åtgärder för att stimulera den potentiella tillväxten och skapa sysselsättning av hög kvalitet, och för att se till att den gröna och den digitala omställningen blir verklighet. 

Samordningen av den ekonomiska politiken genom den europeiska planeringsterminen kommer att hjälpa medlemsländerna att uppnå dessa mål genom att fastställa prioriteringar och ge tydlig och väl samordnad politisk vägledning för det kommande året.

Den årliga översikten över hållbar tillväxt

Det här årets hållbara tillväxtöversikt innehåller en ambitiös agenda för att ytterligare stärka EU:s samordnade politiska åtgärder och mildra de negativa effekterna av energichockerna på kort sikt. Det är även mycket viktigt att fortsätta att stärka den sociala och ekonomiska resiliensen och främja en hållbar och inkluderande tillväxt på medellång sikt, samtidigt som flexibiliteten att tackla nya utmaningar bibehålls. Detta förhållningssätt är i linje med FN:s mål för hållbar utveckling, som är en integrerad del av den europeiska planeringsterminen.

De fyra prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen är även framöver att verka för miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet i syfte att främja konkurrenskraftig hållbarhet.

Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har en budget på 723,8 miljarder euro i bidrag och lån. Den fortsätter att bidra till en stadig ström av investeringar i europeiska företag, infrastruktur och kompetens, och stöder en ambitiös reformagenda fram till 2026. I dagsläget har kommissionen gjort en positiv bedömning av 26 nationella återhämtnings- och resiliensplaner och samtliga har därefter godkänts av rådet. Hittills har mer än 135 miljarder euro betalats ut från RRF.

REPowerEU – planen för att snabbt fasa ut EU:s beroende av ryska fossila bränslen – kommer att mobilisera ytterligare resurser för att stärka resiliensen i EU:s energisystem och förebygga energifattigdom genom riktade investeringar och reformer.

Yttrandena om euroländernas utkast till budgetplaner
EU-kommissionen har bedömt om utkasten till budgetplaner för 2023 följer rådets rekommendationer från juli 2022. Bedömningarna tar hänsyn till att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul fortsätter att vara i kraft även 2023.

Enligt de finanspolitiska rekommendationerna för 2023 bör medlemsländer med låg och medelhög skuldsättning se till att ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter ligger i linje med en sammantaget neutral inriktning på finanspolitiken.

Medlemsländer med hög skuldsättning rekommenderas att bedriva en försiktig finanspolitik, i synnerhet genom att begränsa ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter så att den är lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt.

Kommissionen uppmanar Belgien, Portugal, Österrike, Litauen, Tyskland, Estland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Slovakien att i sina nationella budgetprocesser vidta de åtgärder som krävs för att deras budgetar för 2023 ska följa rådets rekommendationer fullt ut.

Kroatien kommer att ansluta sig till euroområdet den 1 januari 2023 och kommissionen välkomnar landets beslut att för första gången lämna in sitt utkast till budgetplan.

Rekommendation för euroområdet

Denna rekommendation innehåller skräddarsydda råd till euroländerna för perioden 2023–2024 om de frågor som påverkar euroområdets funktion som helhet.

Euroländerna bör göra följande:

• Fortsätta att samordna finanspolitiken, så att inflationen så snart som möjligt kan återgå till Europeiska centralbankens medelfristiga mål på 2 procent.
• Upprätthålla en hög nivå när det gäller offentliga investeringar för att främja social och ekonomisk resiliens och stödja den gröna och den digitala omställningen.
• Säkerställa att stödet till hushåll och företag som upplever finansiella påfrestningar på grund av energikrisen är kostnadseffektivt, tillfälligt och riktat till de som drabbas hårdast, i synnerhet små och medelstora företag. I rekommendationen föreslås i detta sammanhang att det ska införas ett system med tvådelad prissättning av energi för att ge incitament till energibesparingar, i stället för brett baserade prisåtgärder. Ett sådant system skulle göra det möjligt för sårbara konsumenter att omfattas av reglerade priser.
• Främja en löneutveckling som skyddar löntagarnas köpkraft men samtidigt begränsar andrahandseffekter på inflationen. Euroländerna bör vid behov utveckla och anpassa det sociala stödsystemet.

• Förbättra aktiva arbetsmarknadsåtgärder och åtgärda kompetensbristen.
• Se till att arbetsmarknadens parter verkligen är delaktiga i utformningen av politiken och stärka den sociala dialogen.

• Förbättra företagsklimatet och skydda den makroekonomiska stabiliteten.

Rapporten om förvarningsmekanismen

I rapporten om förvarningsmekanismen görs en granskning för att upptäcka potentiella makroekonomiska obalanser i medlemsländerna.

I årets rapport om förvarningsmekanismen är slutsatsen att fördjupade granskningar är motiverade för 17 medlemsländer: Cypern, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Spanien och Sverige (som var föremål för fördjupade granskningar under den föregående årliga övervakningscykeln i samband med det makroekonomiska obalansförfarandet), samt Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Luxemburg och Slovakien (som inte var föremål för fördjupade granskningar 2021/2022).

Förslag till gemensam sysselsättningsrapport

Förslaget till den gemensamma sysselsättningsrapporten bekräftar att EU:s arbetsmarknad har återhämtat sig helt från coronpandemin och är stark. Sysselsättningsrapporten bekräftar även att sysselsättningsnivåerna sedan tredje kvartalet 2021 överträffar nivåerna före pandemin.

Trots en stark tillväxt behöver unga människor, kvinnor och sårbara grupper – personer med funktionsvariationer eller invandrarbakgrund – mer stöd för att komma in på arbetsmarknaden.

Politiken för att hjälpa arbetstagare att skaffa sig efterfrågad kompetens behöver förstärkas för att minska risken att det uppstår en stor arbetskrafts- och kompetensbrist. Den behöver även förstärkas för att underlätta övergångar mellan olika jobb på föränderliga arbetsmarknader, särskilt mot bakgrund av den gröna och den digitala omställningen. Att främja rättvisa övergångar på arbetsmarknaden är viktigt för att uppnå EU:s överordnade mål för sysselsättning och kompetens fram till 2030, som är integrerade i den gemensamma sysselsättningsrapporten.

Prishöjningarna sedan 2021, som accelererat till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har satt press på både EU:s ekonomi och hushållen. Den reala BNP-tillväxten avtog våren 2022 och hushållens reala inkomster minskade för första gången sedan coronapandemin.

I detta sammanhang är kollektivförhandlingar och rättvisa och tillräckliga minimilöner kraftfulla verktyg för att bevara lönernas köpkraft och samtidigt främja sysselsättningen. Detta bör kompletteras med åtgärder för att förbättra minimiinkomstskyddets täckning och tillräcklighet. Även detta kommer att bidra till EU:s överordnade mål för 2030 när det gäller sysselsättning och fattigdomsminskning.

Rapporter om övervakning efter programperiodens slut:

Övervakningen efter programperiodens slut går ut på att bedöma återbetalningsförmågan hos de medlemsländer som omfattats av ekonomiska stödprogram. Rapporterna om övervakningen efter programperiodens slut av Irland, Grekland, Spanien, Cypern och Portugal visar att samtliga fem medlemsländer fortfarande klarar att betala sina utestående skulder.

Den rapport som i dag presenteras om övervakningen efter programperiodens slut av Grekland är den första som utarbetats för detta land sedan den förstärkta övervakningen upphörde i augusti 2022. I rapporten konstateras att Grekland har vidtagit de åtgärder som krävs för att fullgöra sina åtaganden, trots det svåra läge som är en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Rapporten kan ligga till grund för ett beslut av Eurogruppen att aktivera nästa omgång politiskt villkorade skuldlättnadsåtgärder, som man kom överens om i juni 2018.

Nästa steg

EU-kommissionen uppmanar Eurogruppen och rådet att diskutera de dokument som presenterats i dag och ställa sig bakom den vägledning som ges. EU-kommissionen ser också fram emot en konstruktiv dialog med Europaparlamentet om paketets innehåll och om alla kommande etapper av den europeiska planeringsterminen.

Bakgrund

Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för samordning av medlemsländernas ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. Sedan den infördes 2011 har den blivit ett väletablerat forum för att enligt en gemensam årlig tidtabell diskutera EU-ländernas utmaningar i fråga om offentliga finanser, ekonomi och sysselsättning. Planeringsterminen fortsätter att ha denna roll under den pågående återhämtningen och när det gäller främjandet av den gröna och den digitala omställningen.

Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) är det viktigaste inslaget i NextGenerationEU med en budget på 723,8 miljarder euro som kan beviljas i form av lån och bidrag för att stödja reformer och investeringar i EU-länderna. Målet är att mildra coronapandemins ekonomiska och sociala konsekvenserna och göra Europas ekonomier och samhällen mer hållbara, resilienta och bättre rustade för den gröna och den digitala omställningen.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_7072

 

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio