Den europeiska planeringsterminens vårpaket – politisk vägledning för att stärka EU:s konkurrenskraft och upprätthålla sunda offentliga finanser

Den europeiska planeringsterminen har spelat en avgörande roll för att stödja starka och samordnade ekonomisk-politiska åtgärder under de gångna fem åren när EU ställts inför en rad utmaningar av aldrig tidigare skådat slag. EU har i hög grad visat sig stå emot allvarliga ekonomiska och sociala chocker, däribland coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, med stigande energipriser och inflation som följd.

Riktade rekommendationer till medlemsländerna

I landsrapporterna för 2024 analyseras den ekonomiska utvecklingen, sysselsättningsutvecklingen och den sociala utvecklingen i varje medlemsland. Dessutom utvärderas genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanerna och de sammanhållningspolitiska programmen. I rapporterna fastställs även viktiga utmaningar med särskilt fokus på konkurrenskraften, och genomförandet av framför allt reformer och investeringar analyseras. 

På grundval av analysen föreslår kommissionen landsspecifika rekommendationer som ger medlemsländerna vägledning i hur de ska hantera de viktiga utmaningar som bara delvis eller inte alls omfattas av deras nationella återhämtnings- och resiliensplaner.

Förutom finanspolitik omfattar de landsspecifika rekommendationerna för Finlands del en reform av det sociala trygghetssystemet och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Enligt de landsspecifika rekommendationerna bör Finland även ta itu med bristen på arbetskraft genom omskolning och fortbildning och genomföra återhämtnings- och resiliensplanen samt strukturfondsprogrammen.

Ändamålsenligt genomförande av NextGenerationEU och sammanhållningspolitiken – avgörande faktorer för en konkurrenskraftig EU-ekonomi

Av årets landsrapporter framgår att NextGenerationEU och andra EU-finansieringsprogram har stöttat EU:s återhämtning mot en grönare, mer digital, rättvisare och mer resilient framtid. Detta har åstadkommits genom sysselsättningsskapande åtgärder, förbättrad konkurrenskraft, makroekonomisk stabilitet och territoriell och social sammanhållning.

Hittills har EU-kommissionen betalat ut mer än 240 miljarder euro i bidrag och lån till medlemsländerna från faciliteten för återhämtning och resiliens, så att de ska kunna genomföra viktiga reformer och investeringar på ett framgångsrikt sätt. Vidare har mer än 252 miljarder euro betalats ut från de sammanhållningspolitiska fonderna sedan början av coronapandemin.

De flesta medlemsländer fortsätter att göra stora framsteg med genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanerna och de strukturpolitiska programmen. Några medlemsländer måste dock omgående ta itu med förseningar och strukturella utmaningar som uppstår för att säkerställa att investeringarna och reformerna i deras återhämtnings- och resiliensplaner kan genomföras i tid. 

Inom ramen för denna cykel av planeringsterminen ges också vägledning till medlemsländerna inför den kommande halvtidsöversynen av de sammanhållningspolitiska programmen.

Politisk vägledning för att stärka konkurrenskraften

I europeiska planeringsterminens vårpaket uppmanas medlemsländerna att vidta politiska åtgärder för att främja konkurrenskraften och öka produktiviteten. Mot denna bakgrund uppmanas medlemsländerna i de landsspecifika rekommendationerna att bland annat ta utbildning, forskning och innovation, tillgång till finansiering samt den digitala och den gröna omställningen i beaktande.

Ökad hållbarhet i de offentliga finanserna

Coronapandemin, de stigande energipriserna och de nödvändiga politiska åtgärderna har bidragit till att statsskulden i många medlemsländer skjutit i höjden de senaste åren. Finanspolitiken bör nu sträva efter att minska skuldsättningen eller hålla den på sunda nivåer och samtidigt bevara investeringarna.

Den nya ramen för ekonomisk styrning gör 2024 till ett övergångsår för samordning av finanspolitiken i EU. Den finanspolitiska vägledningen och besluten inom den nya ramen i vårpaketet syftar till att stärka medlemsländernas hållbara skuldsättning och främja hållbar och inkluderande tillväxt i alla medlemsländer.

Enligt de nya reglerna ska medlemsländerna utarbeta planer på medellång sikt där de redogör för utgiftsbanorna och sina prioriterade reformer och investeringar. Rekommendationerna i vårpaketet ligger till grund för de reform- och investeringsåtaganden som medlemsländerna måste göra i planerna.

Enligt de landsspecifika rekommendationerna bör medlemsländerna fortsätta med en sund finanspolitik genom att säkerställa att nettoutgifternas ökning från och med 2025 ligger i linje med kraven på finanspolitiska justeringar inom den nya ramen för ekonomisk styrning.

I praktiken innebär det att medlemsländer, såsom Finland, med en statsskuld som överstiger 60 procent av bnp eller ett offentligt underskott som överstiger 3 procent av bnp bör säkerställa att nettoutgifternas ökning begränsas till en takt som återför statsskulden i förhållande till bnp till en realistisk nedåtgående bana på medellång sikt, samtidigt som underskottet hamnar under 3 procent av bnp och ligger kvar under referensvärdet på medellång sikt.

Budgetövervakning

EU-kommissionen har utarbetat en rapport enligt artikel 126.3 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för 12 medlemsländer för att bedöma om de uppfyller underskottskriteriet i fördraget: Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Ungern. 

I bedömningen tittar EU-kommissionen på relevanta faktorer som medlemsländerna tagit upp om deras statsskuld understiger 60 procent av bnp eller underskottet bedöms ligga nära referensvärdet på 3 procent och vara ”tillfälligt”.

Mot bakgrund av bedömningen i rapporten är det motiverat att inleda det underskottsbaserade förfarandet vid alltför stora underskott mot sju medlemsländer: Belgien, Frankrike, Italien, Malta, Polen, Slovakien och Ungern.

För Finlands del har EU-kommissionen tagit i beaktande att underskottet är nära referensvärdet och anses vara tillfälligt. 

Mot bakgrund av bedömningen och med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande kommer EU-kommissionen att föreslå ett underskottsförfarande mot dessa medlemsländer i juli 2024 för rådet.

Som en del av planeringsterminens höstpaket, och för att säkerställa samstämmighet med anpassningsbanan i planerna på medellång sikt, kommer EU-kommissionen att lägga fram rekommendationer till rådet för att komma till rätta med alltför stora underskott.

Riktlinjer för sysselsättningen

EU-kommissionen föreslår riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik 2024. Där fastställs gemensamma prioriteringar för den nationella sysselsättningspolitiken och socialpolitiken för att göra den mer rättvis och inkluderande.

Riktlinjerna från 2023 har uppdaterats för att inkludera åtgärder för att minska arbetskrafts- och kompetensbristen samt förbättra grundläggande och digitala färdigheter. Ny teknik, artificiell intelligens och algoritmisk verksamhetsledning och deras påverkan på arbetslivet ingår också. Dessutom hänvisar riktlinjerna till nya politiska initiativ på särskilt viktiga områden som plattformsarbete, den sociala ekonomin och bostäder till överkomliga priser.

Vad händer nu?

EU-kommissionen uppmanar Eurogruppen och rådet att diskutera paketet och ställa sig bakom den vägledning som ges. Kommissionen ser också fram emot en konstruktiv dialog med Europaparlamentet om paketets innehåll och om varje kommande etapp i den europeiska planeringsterminen.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_24_3290  

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu) 

Följ oss på X @eukomissio