Gå direkt till innehållet
Representationen i Finland
Presskommuniké28 juli 2022Representationen i Finland

Finland kommer på första plats i EU:s digitala jämförelse

DESI 2022 digitalisaatiovertailu

 

Index för digital ekonomi och digitalt samhälle 2022: överlag har framsteg gjorts, men digitala färdigheter, små och medelstora företag samt 5G-nät släpar efter

Suomi ensimmäisellä sijalla EU:n digivertailussa

I dag offentliggör EU-kommissionen resultaten av 2022 års index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi), som visar vilka framsteg EU-länderna gjort på det digitala området. Under covid-pandemin har medlemsstaterna utökat sina insatser på det digitala området, men de har fortfarande svårt att överbrygga skillnaderna i digitala färdigheter, den digitala omvandlingen av små och medelstora företag och utbyggnaden av avancerade 5G-nät.

Resultaten visar att även om de flesta medlemsstater gör framsteg i sin digitala omvandling, är företagens användning av viktig digital teknik, såsom artificiell intelligens (AI) och stordata, fortfarande låg. Det krävs ökade insatser för att säkerställa en fullständig utbyggnad av den konnektivitetsinfrastruktur (särskilt 5G) som krävs för mycket innovativa tjänster och tillämpningar. Digitala färdigheter är ett annat viktigt område där medlemsstaterna måste förbättra framstegen.

Kommissionens förslag om En färdväg för det digitala decenniet, som Europaparlamentet och EU:s medlemsstater enats om, kommer att underlätta ett djupare samarbete mellan medlemsstaterna och EU för att gå vidare på alla områden som omfattas av Desi. Förslaget ger medlemsstaterna en ram för att göra gemensamma åtaganden och inrätta projekt som omfattar flera länder som kommer att stärka deras gemensamma styrka och resiliens i ett globalt sammanhang.

Finland, Danmark, Nederländerna och Sverige är fortfarande främst inom EU på området. Men även i de länderna finns brister på viktiga områden: användningen av avancerad digital teknik såsom AI och stordata ligger kvar under 30 % och mycket långt från målet för det digitala decenniet till 2030 på 75 %. Den utbredda bristen på färdigheter, som bromsar framstegen överlag och leder till digital utestängning.

Det finns dock en allmänt lovande konvergenstrend: EU fortsätter att förbättra sin digitaliseringsnivå, och de medlemsstater som började från lägre nivåer håller gradvis på att komma ikapp genom att deras digitalisering sker i snabbare takt. Framför allt har Italien, Polen och Grekland förbättrat sina Desi-resultat betydligt under de senaste fem åren genom att genomföra varaktiga investeringar med ökad politisk inriktning på digital teknik, även med stöd av EU-finansiering.

I takt med att digitala verktyg blir en integrerad del av vardagslivet, och för deltagande i samhället, riskerar människor utan lämpliga digitala färdigheter att hamna på efterkälken. Endast 54 % av européerna mellan 16 och 74 år har åtminstone grundläggande digitala färdigheter. Målet för det digitala decenniet är minst 80 % senast 2030. Även om 500 000 IKT-specialister kom in på arbetsmarknaden mellan 2020 och 2021 ligger EU:s 9 miljoner IKT-specialister långt under EU:s mål på 20 miljoner specialister fram till 2030 och räcker inte för att överbrygga den kompetensbrist som företagen för närvarande står inför. Under 2020 rapporterade mer än hälften av företagen i EU (55 %) att de hade svårt att tillsätta lediga specialisttjänster inom IKT. Dessa brister är ett allvarligt hinder för EU-företagens återhämtning och konkurrenskraft. Bristen på specialiserad kompetens ligger också i vägen för EU:s arbete för att uppnå målen i den gröna given. Det krävs därför massiva insatser för omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften.

När det gäller spridningen av viktig teknik har företagen under covid-pandemin drivit på användningen av digitala lösningar. Användningen av molnbaserade datortjänster nådde till exempel 34 %. Företagens användning av AI och stordata uppgår dock endast till 8 % respektive 14 % (målet är 75 % senast 2030). Denna viktiga teknik erbjuder en enorm potential för betydande innovations- och effektivitetsvinster, särskilt bland små och medelstora företag. Endast 55 % av de små och medelstora företagen i EU har åtminstone en grundläggande digitaliseringsnivå (mål: minst 90 % senast 2030), vilket tyder på att nästan hälften av de små och medelstora företagen inte utnyttjar de möjligheter som skapas genom digital teknik. Kommissionen offentliggjorde i dag en undersökning om företag i fråga om dataekonomi.

Under 2021 ökade gigabitkonnektiviteten ytterligare i Europa. Täckningen i fråga om nät som kopplar samman byggnader med fiber nådde 50 % av hushållen , och drev på den totala täckningen när det gäller fasta nät med mycket hög kapacitet upp till 70 % (målet är 100 % senast 2030). 5G-täckningen ökade också förra året till 66 % av de befolkade områdena i EU. Spektrumtilldelningen, som är en viktig förutsättning för den kommersiella lanseringen av 5G, är dock fortfarande inte fullständig: endast 56 % av det totala harmoniserade 5G-spektrumet har tilldelats i de allra flesta medlemsstater (Estland och Polen är undantagen). Dessutom är vissa av de mycket höga täckningssiffrorna beroende av spektrumdelning av 4G-frekvenser eller 5G-frekvenser i lågfrekvensbandet, vilket ännu inte möjliggjort en fullständig utbyggnad av avancerade tillämpningar. Att täppa till dessa luckor är avgörande för att frigöra 5G-potentialen och möjliggöra nya tjänster med stort ekonomiskt och samhälleligt värde, exempelvis uppkopplad och automatiserad mobilitet, avancerad tillverkning, smarta energisystem eller e-hälsa. Kommissionen offentliggjorde i dag också undersökningar om priserna för mobilt och fast bredband i Europa under 2021 och bredbandstäckningen i Europa.

I de flesta EU-medlemsstater är det vanligt att viktiga offentliga tjänster tillhandahålls på nätet. Inför införandet av europeisk digital identitet och digital plånbok har 25 medlemsstater minst ett system för elektronisk identifiering, men endast 18 av dem har ett eller flera system för elektronisk identifiering som anmälts enligt eIDA-förordningen, vilket är en viktig faktor för säkra digitala gränsöverskridande transaktioner. I dag offentliggjorde kommissionen också sin benchmarkrapport om e-förvaltning för 2022. 

EU har ställt betydande resurser till förfogande för att stödja den digitala omvandlingen. 127 miljarder euro anslås till digitala reformer och investeringar i de 25 nationella återhämtnings- och resiliensplaner som hittills har godkänts av rådet. Detta är en ny möjlighet att påskynda digitaliseringen, öka unionens resiliens och minska det externa beroendet genom både reformer och investeringar. Medlemsstaterna avsatte i genomsnitt 26 % av sina anslag från faciliteten för återhämtning och resiliens till den digitala omvandlingen, vilket ligger över den obligatoriska tröskeln på 20 %. De medlemsstater som valde att investera mer än 30 % av sina anslag från faciliteten för återhämtning och resiliens i digital teknik är Österrike, Tyskland, Luxemburg, Irland och Litauen.

Att identifiera digital teknik som en central prioritering, ge politiskt stöd och införa en tydlig strategi, robusta strategier och investeringar är oumbärliga beståndsdelar för att påskynda införandet av den digitala omvandlingen och få EU på rätt väg mot att förverkliga den vision som fastställdes i det digitala decenniet.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: 

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_4560

Översikt

Publiceringsdatum
28 juli 2022
Upphovsman
Representationen i Finland