Kommissionen rapporterar om framsteg med EU:s säkerhetsunion

I dag antar EU-kommissionen den sjunde lägesrapporten om genomförandet av strategin för EU:s säkerhetsunion för 2020–2025. Rapporten ger en överblick över genomförandet av strategin sedan den antogs 2020. 

Lägesrapporten om genomförandet av strategin för EU:s säkerhetsunion för 2020–2025 går igenom de framsteg som har gjorts på fem viktiga områden, nämligen att stärka EU:s fysiska och digitala infrastruktur, att bekämpa terrorism och radikalisering, att bekämpa organiserad brottslighet, att stärka det polisiära och rättsliga samarbetet och att stärka samarbetet med internationella partner.

Efter fyra år har strategin stärkt EU:s verktygslåda för säkerhet och lagt en stabil grund för att skydda EU-invånarna i framtiden.

I närmare detalj:

1. Att stärka EU:s fysiska och digitala infrastruktur

Ett ökat antal hybridattacker mot kritisk infrastruktur i EU har belyst behovet av en mer motståndskraftig och bättre skyddad infrastruktur som kan förhindra eller mildra effekterna av störningar i de samhällsviktiga tjänster den tillhandahåller. 

Sedan 2020 har kommissionen föreslagit nya sektorsövergripande regler för att stärka EU:s kritiska infrastruktur både online och offline på en rad områden – direktivet om kritiska entiteters motståndskraft och nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet (NIS II), som båda trädde i kraft i januari 2023. 

EU-kommissionen har också vidtagit en rad åtgärder på sektorsnivå för att göra kritisk infrastruktur mer motståndskraftig. Detta har bland annat gjorts på områdena för energi, transport, sjöfartsskydd, konnektivitet och klimat, liksom inom rymdsektor, finanssektorn samt hälso- och sjukvårdssektorn.

Mot bakgrund av det ökade antalet cyberattacker på senare år har kommissionen vidtagit omfattande åtgärder för att öka cybersäkerheten i medlemsländerna och inom EU:s institutioner, organ och byråer. EU-kommissionen har även vidtagit omfattande åtgärder för att stärka säkerheten i leveranskedjan för produkter och för att göra det lättare att upptäcka och hantera cyberattacker på EU-nivå. Hit hör cyberresiliensakten, som säkerställer mjukvara och hårdvara med inbyggd cybersäkerhet, och cybersolidaritetsakten, som ska stärka EU:s kapacitet att upptäcka, förbereda sig inför och hantera betydande och storskaliga cybersäkerhetshot och cyberattacker.

2. Att bekämpa terrorism och radikalisering

Under hela den nuvarande kommissionens mandatperiod har kampen mot terrorismen varit en prioriterad fråga i EU:s strategi för säkerhetsunionen för 2020–2025, och 2020 års EU-agenda för terrorismbekämpning är på god väg att genomföras. Kommissionen har vidtagit åtgärder för att bekämpa terrorism i alla dess former – från att motverka radikalisering online och offline till att stödja medlemsländerna i skyddet av offentliga platser och minska terroristers tillgång till vapen och finansiering.

För att motverka radikalisering har kommissionen stöttat medlemsländerna genom EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering, och tagit fram nya rättsakter för att skydda invånarna från skadligt extremistiskt innehåll och terrorisminnehåll online och offline. Förordningen om terrorisminnehåll online ålägger plattformar att avlägsna terrorisminnehåll inom en timme. Kommissionen fortsätter också att samarbeta med teknikföretag i EU:s internetforum.

För att förhindra terroristattacker antogs lagstiftning 2021 för att begränsa tillgången till sprängämnesprekursorer som används för att tillverka sprängämnen. Kommissionen stöder också medlemsländerna i skyddet av offentliga platser.

Avslutningsvis har arbetet fortsatt med att stärka EU:s ram för att förebygga och bekämpa penningtvätt och terroristfinansiering.

3. Att bekämpa organiserad brottslighet

Ända sedan mandatperioden inleddes har kommissionen intensifierat arbetet mot narkotikahandel och organiserad brottslighet. Kommissionen har lanserat en rad olika initiativ, däribland EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 och EU:s narkotikastrategi 2021–2025.

I oktober 2023 införde kommissionen EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen omfattar 17 prioriterade åtgärder, inklusive EU:s hamnallians, som sjösattes i januari 2024 för att göra hamnar mer motståndskraftiga. Kommissionen har också stärkt mandatet för EU:s framtida narkotikabyrå och förbättrat samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter i medlemsländerna och med länder i Latinamerika.

Andra områden för den organiserade brottsligheten som blivit föremål för åtgärder på senare år omfattar cyberbrott, migrantsmuggling och människohandel, olaglig handel med narkotika och andra varor, miljöbrott, ekobrott och korruption. I maj 2023 föreslog kommissionen nya och skärpta regler som straffbelägger korruption och harmoniserar påföljderna i hela EU. Dessutom inledde Europeiska åklagarmyndigheten sitt arbete 2020.

4. Att stärka det polisiära och rättsliga samarbetet

Kommissionen har förstärkt samarbetet med brottsbekämpande och rättsliga myndigheter i hela EU, särskilt genom den rättsliga ramen om polissamarbete. Ramen antogs 2024 och därigenom uppgraderades de viktigaste verktygen för att förbättra gränsöverskridande insatser i EU. 

5. Att stärka säkerhetssamarbetet med internationella partner

Under sin mandatperiod har kommissionen agerat resolut för att förutse hot mot den inre säkerheten som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kommissionen har bland annat inrättat EU:s stödcentrum för inre säkerhet och gränsförvaltning i Moldavien.

År 2021 inrättade EU-kommissionen nätverket av finansiella utredare med inriktning på terrorismbekämpning. Nätverket har gjort det möjligt för medlemsländerna att utbyta information och bästa praxis när det kommer till att bekämpa finansiering av terroristverksamhet.

6. Att samarbeta med EU-byråer för att genomföra säkerhetsunionen

EU:s organ och byråer för inrikes och rättsliga frågor och cybersäkerhet, såsom Europol, Eurojust, Enisa, Frontex och Europeiska åklagarmyndigheten, liksom sektorsspecifika organ, såsom narkotikabyrån, Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och av terrorismfinansiering, EU:s byrå för luftfartssäkerhet, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån, har visat sig vara av stor betydelse för att stödja genomförandet av EU:s hållbara säkerhetsram.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_24_2565

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på X / Twitter @eukomissio