Internationella kvinnodagen 2022: Kommissionen föreslår EU-regler för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer

I dag föreslår kommissionen EU-regler för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Genom förslaget till direktiv kommer sex utan samtycke, kvinnlig könsstympning och nätvåld att kriminaliseras. Begreppet nätvåld omfattar spridning av intima bilder utan samtycke, nätstalkning, trakasserier på nätet och uppmaningar på nätet till våld eller hat.

De nya reglerna stärker också offrens tillgång till rättslig prövning och uppmuntrar medlemsländerna att inrätta en mekanism med en enda kontaktpunkt, som innebär att alla stöd- och skyddstjänster skulle finnas på samma plats. Offren kommer att kunna begära ersättning under brottmålsprocessen.

Förslaget efterlyser också adekvat skydd och stöd genom till exempel kostnadsfria telefonstödlinjer och kriscentrum för våldtäktsoffer. Det omfattar även riktat stöd till riskutsatta grupper eller grupper med särskilda behov, exempelvis kvinnor som flyr från väpnade konflikter.

De viktigaste inslagen i de föreslagna nya reglerna är följande:

1. Kriminalisering av sex utan samtycke, kvinnlig könsstympning och nätvåld

Kommissionen föreslår att följande brott ska kriminaliseras i hela EU: i) sex utan samtycke, ii) kvinnlig könsstympning, iii) nätstalkning, iv) delning utan samtycke av intima bilder, v) trakasserier på nätet, och vi) uppmaningar på nätet till våld eller hat.

Förslaget kompletterar lagen om digitala tjänster och gör det möjligt att tillämpa denna lag genom att definiera olagligt innehåll på nätet kopplat till nätvåld. Det kommer också att leda till snabba brottmålsförfaranden så att relevant innehåll på nätet kan tas bort så snart som möjligt.

2. Säkra anmälnings- och riskbedömningsförfaranden

Genom förslaget blir det möjligt att anmäla våldshandlingar på nya sätt som är genusmedvetna, säkrare, enklare, mer tillgängliga – bland annat på nätet – och barnvänliga. Personal, exempelvis anställda inom sjukvården eller psykiatriker, kommer inte längre att stoppas av sekretessregler när de vill anmäla rimliga misstankar om en överhängande fara för allvarliga fysiska skador.

3. Respekt för brottsoffers integritet i brottmålsförfaranden

Kommissionen föreslår att bevis eller frågor som rör offrens privatliv, särskilt deras sexuella historia, endast får användas när det är absolut nödvändigt. Offren ska få rätt att kräva fullt skadestånd från förövarna för skador, inklusive kostnader för hälso- och sjukvård, stödtjänster, inkomstbortfall samt fysiska och psykiska skador. De ska också kunna få ersättning under brottmålsprocessen.

4. Stöd till offer genom telefonstödlinjer och kriscentrum för våldtäktsoffer

För att tillgodose de mycket specifika behoven hos offer för sexuellt våld föreslår kommissionen att medlemsländerna tillhandahåller särskilda tjänster, bland annat kriscentrum för våldtäktsoffer. De som är utsatta för ökad risk för våld, exempelvis kvinnor som flyr väpnade konflikter, bör få riktat stöd från medlemsländerna. När brottsoffret är ett barn bör myndigheterna tillhandahålla åldersanpassat stöd som ser till barnets bästa.

5. Bättre samordning och samarbete

Medlemsländerna bör utbyta bästa praxis och samråda med varandra i brottmål, bland annat via Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket. För att övervaka vilka framsteg som görs och situationen i alla medlemsländer föreslår kommissionen också en skyldighet för medlemsländerna att samla in uppgifter om våld mot kvinnor och våld i nära relationer som vart femte år ska ingå i en EU-omfattande undersökning.

2022 års rapport om jämställdhet

Kommissionen offentliggör i dag också 2022 års utgåva av Europeiska kommissionens årsrapport om jämställdhet i EU. Under 2021 gjordes viktiga framsteg i form av lagförslag, till exempel när det gäller insyn i lönesättningen och tillräckliga minimilöner i EU, samt i fråga om en ny lag om digitala tjänster som kommer att bidra till att skydda användare på nätet. I december 2021 föreslog kommissionen också att hatpropaganda och hatbrott skulle tas med i förteckningen över EU-brott.

Rapporten visar att kvinnor har drabbats oproportionerligt hårt av pandemin. Under 2020 minskade kvinnors arbetskraftsdeltagande med 0,5 procent jämfört med 2019, efter ett decennium av stadig ökning. Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är också fortfarande utbrett i EU och har dessutom förvärrats av pandemin, bland annat i form av nätvåld.

Rapporten visar också att underlåtenhet att ta itu med våld mot kvinnor och våld i nära relationer kostar pengar – uppskattningsvis 289 miljarder euro per år.

Bakgrund

Behovet av att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, skydda offren och bestraffa förövare angavs i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer som en central prioritering för kommissionen och ingår i jämställdhetsstrategin för 2020–2025.

Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett utbrett problem i hela EU som beräknas drabba var tredje kvinna. Varannan kvinna har utsatts för sexuella trakasserier. En av 20 kvinnor rapporterar att de har våldtagits. Våldet på nätet ökar också och riktar sig särskilt mot kvinnor i det offentliga livet, såsom journalister och politiker. Varannan ung kvinna har utsatts för könsrelaterat nätvåld. Kvinnor utsätts också för våld på arbetsplatser: omkring en tredjedel av de kvinnor i EU som utsatts för sexuella trakasserier uppgav att det skedde på arbetsplatsen.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_1533  

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Pia Siitonen
tfn 040 535 5979
pia [dot] siitonenec [dot] europa [dot] eu (pia[dot]siitonen[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio