Europa känns som hemma då man har vänner på hela kontinenten

Enligt studerande Anni Saarela var Erasmus+-utbytet i Nederländerna värdefullt både med tanke på studierna och arbetslivet.

”Man växer som människa då man vistas utomlands. Mitt utbyte gav mig dessutom ett trevligt avbrott från gamla rutiner och vanor, och jag fick vänner från olika delar av Europa. Nu besöker vi varandra i tur och ordning”, säger Anni Saarela, som utbildar sig till lärare vid Jyväskylä universitet.

Anni Saarela valde att utföra sitt Erasmus+-utbyte under hösten 2022 i Nijmegen i Nederländerna. ”Jag ville åka till en plats som har goda tågförbindelser till resten av Europa”, berättar hon. Mot slutet av utbytet åkte hon under jullovet på en tågresa genom Europa. ”Jag besökte då främst vänner som jag redan hade hunnit lära känna under utbytet.”

Under läsåret 2022–2023 åkte över 300 studerande från Jyväskylä universitet på Erasmus+-utbyten. Under coronapandemin kunde man inte åka på utbyte eftersom universitetet ville undvika onödigt risktagande. ”Men våren 2022, då universitetet slopade alla restriktioner, steg antalet studentutbyten omedelbart. Just nu åker studerande på utbyte i högre grad än före pandemin”, berättar Tuija Koponen, som är chef för internationell samverkan vid Jyväskylä universitet.

Gynnar arbetslivet och studier

Erasmus+-programmet och dess studentutbyten grundades år 1987. Finland fick genom ett specialavtal gå med i programmet redan år 1992, trots att vi inte ännu hade EU-medlemskap då − det fick vi först år 1995. Finländarna har alltid varit ivriga resenärer. Att studera utomlands främjar allt från språkkunskaper och studier till färdigheter inför arbetslivet.

Anni Saarela valde ett studiepaket som huvudsakligen var riktat till utbytesstuderande, vilket ledde till att hennes studiegemenskap var väldigt internationell. ”Jag lärde mig massor om andra länder och deras utbildningssystem, samtidigt som jag också lärde mig mycket om holländsk kultur. Eftersom jag var på utbyte vid en yrkeshögskola hade jag möjlighet att upptäcka ett annat sätt att studera – ett sätt som var mer pragmatiskt och ganska roligt.”

Anni Saarela studerade bland annat teater och globalt medborgarskap, där en EU-relaterad kurs  ingick. ”Som en del av EU-kursen besökte vi Bryssel, vilket också bidrog till att vi kände av den europeiska andan”, säger hon.

Också med tanke på arbetsmöjligheter var upplevelsen givande. ”I arbetslivet är det viktigt att kunna komma överens med olika människor med olika bakgrund, speciellt då jag i framtiden antagligen kommer att arbeta i en mycket mångkulturell och varierande miljö. Goda språkkunskaper är också alltid ett plus”, påpekar Anni Saarela.

Stipendium och reseorientering stöder de studerande

 En person som åker på Erasmus+-utbyte är berättigad till ett stipendium. Storleken på stipendiet varierar beroende på utbytets längd och destination. För utbyten som varar två månader eller längre beviljas ett stipendium på 490 euro per månad. För högprisländer, såsom Irland, Liechtenstein, Luxemburg och de övriga nordiska länderna, beviljas ett stipendium på upp till 540 euro i månaden. Utöver det har den studerande rätt till vanligt studiestöd så länge utbytet räknas som en del av studierna. ”I princip fungerar det alltid så här. Till programmet väljs studerande som redan vid ansökningsskedet kan bevisa att de uppfyller dessa krav”, säger Tuija Koponen.

Dessutom får man som utbytesstuderande ett förhöjt bostadsbidrag och möjlighet att lyfta lån för en högre summa. Att hitta bostad kan dock vara en utmaning på vissa utbytesdestinationer. ”För min del var det nära att utbytet inte skulle ha blivit av på grund av den rådande bostadskrisen i Nijmegen. Då jag sökte bostad utsattes jag till och med för bedrägeriförsök. Slutligen vände jag mig till yrkeshögskolan där jag skulle göra mitt utbyte, och de hjälpte mig att få ett rum i ett studenthem”, berättar Anni Saarela.

I flera av Europas storstäder finns det inga studenthem som motsvarar de vi har i Finland, vilket betyder att de studerande ibland är tvungna att söka bostad på den fria marknaden, berättar Tuija Koponen. ”Utbytesuniversiteten är inte skyldiga att förse utbytesstuderande med boende, men de ger information om var studerande kan söka bostad. I början kan de dock ordna ett temporärt boende ifall en studerande inte lyckats hitta en bostad”, förklarar hon. 

Utbytesstuderande får också information om diverse praktiska saker innan de åker i väg, såsom resesäkerhet och frågor kring vaccinering och hälsa. De får också lära sig hur man på bästa sätt bemöter en ny kultur och hur man kan förbättra sina språkkunskaper. I mindre grupper går de sedan igenom landsspecifika ärenden. Anni Saarela är tacksam över att ansökningsprocessen hade gjorts så enkel och att hjälp fanns att få vid den egna fakulteten.

Korta utbyten blir alltmer populära

Utöver långa studentutbyten stöder Erasmus+-programmet bland annat arbetspraktikperioder, kortare och varierande studieperioder på 5–30 dagar, samt undervisnings- och personalbesök.

Speciellt kortare utbyten har blivit populära, berättar Ágnes Stojcsics, som är koordinator för internationella ärenden vid Jyväskylä universitet. ”I praktiken innebär det här att ett utbytesuniversitet erbjuder en möjlighet till kortare utbyten under sommaren eller under vintern i form av en intensivkurs”, säger hon.

Kortvariga utbyten har varit möjliga sedan 2021. ”På basen av den respons som kommissionen regelbundet får beträffande Erasmus+-programmets verksamhet har speciellt studerande med familj upplevt att utbyten som varar en hel termin är svåra att utföra. Som en lösning på detta problem ordnas kortvariga utbyten som ett alternativt sätt för studerande att med lägre tröskel skaffa sig internationella erfarenheter”, berättar Tuija Koponen. ”Under kortvariga utbyten kan studerande märka att de klarar sig utomlands, vilket i sin tur motiverar dem att vid ett senare tillfälle åka på ett längre utbyte”, tillägger Ágnes Stojcsics.

Denna artikel är skriven av en samarbetspartner till EU-kommissionens representation i Finland.