Årets unga europé, Leif Hagert, hoppas på en mer jämlik framtid

Titeln Årets unga europé ska enligt Unga Europeer ses som ett erkännande för Leif Hagerts modiga aktivism och viktiga arbete för romer i Finland och Europa. Med priset vill organisationen även framhäva att strukturell diskriminering inte är acceptabelt i Europa. Leif Hagert tycker att det är ett steg i rätt riktning att det talas mer om rasism och diskriminering nuförtiden, men han önskar att diskussionen inte enbart skulle kretsa kring de vanligaste formerna av diskriminering.

− Tröskeln är nuförtiden låg för att tala om en viss typ av rasism. Det är dock lätt att säga att det är fel att ropa glåpord på gatan. Däremot är det mer utmanande att tala om samhällsstrukturer och till exempel rasistiskt beteende från myndighetshåll, för denna typ av diskriminering vill de flesta helst blunda för. Vissa myndigheter och institutioner anses vara heliga och deras verksamhet får inte ifrågasättas, säger Hagert.

För romer är diskriminering vardagsmat: väktare följer dem hack i häl i butiker och de kan förvägras tillträde till restauranger utan förklaring. Leif Hagert framhåller att diskrimineringen finns inbyggd i samhällsstrukturerna ända från barndomen. Unga romer tillåts underprestera i skolan och de uppmuntras inte till att ta ansvar för sin skolgång och att lyckas väl. Den uppmuntran som många unga behöver i skolan lyser med sin frånvaro för romer. Man förväntar sig helt enkelt inte att de ska studera vidare och komma in i yrkeslivet, där de fortfarande stöter på hinder så fort de skriver sitt namn på en arbetsansökan.

Rom, finländare, europé

Att känna sig som europé tror Leif Hagert är ett avlägset begrepp för unga romer och så är det även för honom själv. Å ena sidan innebär ”Europa” att vi är en del av något större och gemensamt. Å andra sidan är det för många unga romer redan kämpigt nog att förena sin romska identet med att vara finländare och den europeiska dimensionen påverkar inte deras vardag i någon större utsträckning.

− Jag tycker att unga överlag är mer positivt inställda till EU. Däremot begränsar sig diskussionen om EU främst till olika EU-projekt, till exempel under seminarier som anordnas av EU. Erasmusprogrammet och studentutbyten är positivt, men för merparten av unga romer är detta väldigt främmande. Det kan ha att göra med bristen på framtidsutsikter, som begränsar många ungas möjligheter. Många lever under så pass svåra omständigheter att blotta tanken på att åka ensam utomlands, utan stöd från familjen och släkten, kan kännas oöverkomlig, konstaterar Hagert.

Under coronapandemin har romer i Europa haft det särskilt svårt. Leif Hagert berättar att det på vissa ställen till och med har varit brist på mat och han känner till flera romska byar där invånarna har fått klara sig utan både vatten och el. Under sådana omständigheter är det fullständigt omöjligt att ha en god hygien och undvika att smittan sprids. Alla romer i Europa har inte heller ID-handlingar och får inte nödvändigtvis ens vård.

− Detta sker i vår absoluta närhet, i både östra och västra Europa, vilket är chockerande. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att vi romer som bor i Finland åtminstone har vatten och el och vi kan även vända oss till läkare när vi behöver hjälp, trots att vi utsätts för diskriminering och rasism, vilket är sårande. Vi är inte förpassade till våra egna byar, menar Hagert.

Historien har satt sina spår

Trots att romernas boendeförhållanden är bättre i Finland än i många andra länder, finns det samma osäkerhet även här. När någon ritar hakkors på väggar och minoriteter utsätts för offentlig hatpropaganda eller ärekräkande kommentarer på nätet börjar man fundera på åt vilket håll vi är på väg. Yttrandefrihetens gränser prövas och romer undrar hur allvarliga hot som är tillåtna och hur mycket psykiskt lidande de ska behöva utstå innan gränsen har överskridits.

− Under andra världskriget ville man förinta vår folkgrupp, precis på samma sätt som judarna. Det har efterlämnat en rädsla för att historien kan upprepa sig. Nynazister samlas i stora grupper för att ha demonstrationer runtom i Europa och både i deras och i högerpopulisternas tal återkommer samma omänskliga retorik som förr i världen. De använder skällsord för romer och andra minoriteter som jämställer oss med djur eller skadegörare.

I framtidens Europa kan alla ha drömmar

Tillsammans med Romaninuorten neuvosto besöker Leif Hagert skolor för att hålla lektioner med elever och diskussioner med skolpersonalen. Hagert och Romaninuorten neuvosto försöker öppna ögonen på både lärare och unga romer själva för att få dem att inse vilken potential det finns hos dessa unga. Hagert kämpar mot gammalmodiga fördomar som att romer inte bryr sig om sin skolgång och utbildning och att de inte drömmer om att arbeta och göra karriär.

− Jag önskar att alla unga, oberoende av etnisk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå eller finansiell situation, skulle få möjlighet att göra det som de vill. Att alla unga kan studera vidare på det område som de är intresserade av och förverkliga sina drömmar. Jag skulle vilja se de unga arbeta inom yrken som de på riktigt är intresserade av, istället för att tvingas in på ett utbildningsspår som de inte har valt själva. På detta sätt skulle vi kunna bryta trenden att fattigdom går i arv från generation till generation och skapa rättvisa spelregler för alla. Nu när vi äntligen diskuterar dessa frågor, hoppas och tror jag att vi även kommer att se konkreta resultat, säger Leif Hagert avslutningsvis.