Skip to main content
Europeiska kommissionens logotyp
Representationen i Finland
Presskommuniké22 juni 2022Representationen i Finland

Den gröna given: Banbrytande förslag för att återställa Europas natur till 2050 och halvera användningen av bekämpningsmedel till 2030

Flower and bee

I dag har EU-kommissionen antagit banbrytande förslag om att återställa skadade ekosystem och få tillbaka naturen i hela Europa. Förslagen omfattar allt från jordbruksmark och hav till skogar och stadsmiljöer. Kommissionen föreslår också att användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel ska minska med 50 procent fram till 2030. Dessa är de viktigaste lagstiftningsförslagen för att följa upp strategin för biologisk mångfald och strategin ”från jord till bord”, och de kommer att bidra till att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning i EU och globalt.

Förslaget till en lag om återställande av naturen är ett viktigt steg för att undvika att ekosystem kollapsar och för att förhindra de värsta effekterna av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Att återställa EU:s våtmarker, vattendrag, skogar, gräsmarker, marina ekosystem och stadsmiljöer och de arter som finns där är en mycket viktig och kostnadseffektiv investering i vår livsmedelstrygghet, klimatresiliens och hälsa och i vårt välbefinnande.

På samma sätt kommer de nya reglerna om kemiska bekämpningsmedel att minska miljöavtrycket från EU:s livsmedelssystem. De kommer även att skydda konsumenternas och jordbruksarbetarnas hälsa och välbefinnande och bidra till att minska de ekonomiska förluster som vi redan ådrar oss på grund av försämrad markhälsa och förlust av pollinerande insekter på grund av bekämpningsmedel.

Lag om återställande av naturen för att reparera skador på Europas natur senast 2050

Kommissionen föreslår i dag den första lagstiftning någonsin som uttryckligen syftar till att återställa Europas natur, återställa den majoritet (80 procent) av de europeiska habitaten för vilka tillståndet är dåligt och återinföra naturen i alla ekosystem, från skogs- och jordbruksmark till marina ekosystem, sötvattensekosystem och urbana ekosystem.

Enligt detta förslag till en lag om återställande av naturen kommer rättsligt bindande mål för återställande av naturen i olika ekosystem att gälla för varje medlemsland, och dessa ska komplettera befintlig lagstiftning.

Målet är att senast 2030 täcka minst 20 procent av EU:s land- och havsområden med åtgärder för återställande av naturen och att senare utvidga dessa till att omfatta alla ekosystem som behöver återställas senast 2050.

Lagen kommer att ge oss nya lärdomar om åtgärder för att återställa naturen, till exempel återförvildning, återbeskogning, grönare städer och infrastruktur, eller minskade föroreningar för att naturen ska kunna återhämta sig.

Återställande av naturen är inte samma sak som naturskydd och leder inte automatiskt till fler skyddade områden. Även om det är nödvändigt att återställa naturen i skyddade områden på grund av deras allt sämre skick måste inte alla återställda områden bli skyddade områden. Återställande står inte i motsats till ekonomisk verksamhet. Återställande handlar om att leva och producera tillsammans med naturen genom att återställa mer biologisk mångfald överallt, även i områden med ekonomisk verksamhet, till exempel brukad skogsmark, jordbruksmark och i städer.

Återställandet är nära förknippat med och gynnar alla delar av samhället. Det måste ske i en inkluderande process och det har särskilt positiva effekter för dem som är direkt beroende av en frisk natur för sin försörjning, till exempel jordbrukare, skogsbrukare och fiskare. Investeringar i återställande av naturen tillför ett ekonomiskt värde på 8–38 euro för varje euro som investeras.

Lagen om återställande av naturen kommer att fastställa mål och skyldigheter för återställande för ett brett spektrum av ekosystem på land och till havs. Topprioriteringen kommer att vara de ekosystem som har störst potential att avlägsna och lagra koldioxid och förebygga eller minska effekterna av naturkatastrofer, till exempel översvämningar.

Den nya lagen bygger på befintlig lagstiftning men omfattar alla ekosystem. Den begränsas alltså inte till områden som är skyddade genom habitatdirektivet eller Natura 2000.

Syftet är att alla naturliga och halvnaturliga ekosystem ska kunna börja återhämta sig senast 2030. Det kommer att få betydande EU-finansiering: under den nuvarande fleråriga budgetramen kommer cirka 100 miljarder euro att finnas tillgängligt för biologisk mångfald, inklusive återställande.

Exempel på mål som föreslås:

  • En allmän ökning av den biologiska mångfalden i jordbruksekosystem och en positiv trend för gräsmarksfjärilar, odlingslandskapets fåglar, organiskt kol i brukade mineraljordar och landskapselement på jordbruksmark som gynnar den biologiska mångfalden.
  • Restaurering av dränerade torvmarker som används för odling eller torvtäkt.
  • En allmän ökning av den biologiska mångfalden i skogsekosystemen och en positiv trend för ekologisk konnektivitet mellan skogsområden, död ved, andel ojämnt åldrade skogar, skogsfåglar och förråd av organiskt kol.

För att bidra till uppnåendet av målen och samtidigt bevara en flexibilitet för nationella särdrag bör medlemsländerna utarbeta nationella återställningsplaner i nära samarbete med forskare, berörda parter och allmänheten.

Förslaget bidrar till ett nyckelelement i den europeiska gröna given, nämligen EU:s åtagande i strategin för biologisk mångfald för 2030 att föregå med gott exempel när det gäller att vända förlusten av biologisk mångfald och återställa naturen. Det är EU:s viktigaste bidrag till de pågående förhandlingarna om en global ram för biologisk mångfald efter 2020, vilken ska antas vid COP15-mötet (kopplat till konventionen om biologisk mångfald) i Montreal den 7–15 december i år.

Hårda regler för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och säkerställa hållbarare livsmedelssystem senast 2030

Forskare och allmänheten är alltmer oroade över användningen av bekämpningsmedel och de ökade halterna av restsubstanser och metaboliter av dessa i miljön. De befintliga bestämmelserna i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel har visat sig vara alltför svaga, och de har inte heller genomförts konsekvent.

Dagens förslag om att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel omsätter vårt åtagande att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Europa i handling. Förslaget kommer att bidra till att bygga upp hållbara livsmedelssystem i linje med den europeiska gröna given och jord till bord-strategin, samtidigt som det säkerställer långsiktig livsmedelstrygghet och skyddar vår hälsa.

Kemiska bekämpningsmedel skadar människors hälsa och leder till minskad biologisk mångfald i jordbruksområden. De förorenar luften, vattnet och miljön i stort.

Kommissionen föreslår därför tydliga och bindande regler:

  • Rättsligt bindande mål på EU-nivå och nationell nivå för att åstadkomma en 50-procentig minskning av användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel och användningen av de farligaste bekämpningsmedlen fram till 2030.
  • All användning av bekämpningsmedel kommer att förbjudas på platser som grönområden i städer, inklusive offentliga parker och trädgårdar, lekplatser, skolor, rekreations- och sportanläggningar, allmänna leder och skyddade områden enligt Natura 2000 samt ekologiskt känsliga områden som ska bevaras för att de hyser hotade pollinatörer.

Vad händer nu?

De båda förslagen kommer nu att diskuteras i Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Efter antagandet kommer förslagen att realiseras steg för steg: åtgärder för återställande av naturen ska ha införts senast 2030 och målen för bekämpningsmedel bör ha uppnåtts senast 2030.

Det finns ingen direkt koppling till de omedelbara följderna av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Dessa förslag kommer att stärka Europas motståndskraft och livsmedelstrygghet på medellång sikt eftersom populationerna av pollinerande insekter kommer att bli friskare och större, jorderosionen kommer att minska och markens vattenhållningsförmåga kommer att förbättras, och vår naturliga miljö kommer att bli renare och innehålla allt mindre gifter. Jordbrukarna kommer också att bli mindre beroende av dyra insatsvaror, till exempel kemiska bekämpningsmedel, vilket främjar livsmedel till rimliga priser för alla människor i EU.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_3746  

 

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina.hotti@ec.europa.eu

Följ oss på Twitter @eukomissio

Översikt

Publiceringsdatum
22 juni 2022
Upphovsman
Representationen i Finland