En ambitiös budget för ett starkare Europa: 2028–2034

Kommissionen har lagt fram sitt förslag till en ambitiös och dynamisk flerårig budgetram på nästan två biljoner euro, vilket motsvarar i genomsnitt 1,26 % av EU:s bruttonationalinkomst mellan 2028 och 2034. 

Europa står inför allt fler utmaningar på många områden, såsom säkerhet, försvar, konkurrenskraft, migration, energi och klimatresiliens. Utmaningarna är inte tillfälliga utan återspeglar systemiska geopolitiska och ekonomiska förändringar som kräver kraftfulla och framåtblickande åtgärder. 

Kommissionen föreslår därför en grundläggande omarbetning av EU:s budet för att göra den mer ändamålsenlig, flexibel och verkningsfull.

En EU-budget för dagens situation kräver moderniserade och stabila inkomstkällor. Därför föreslår kommissionen också nya egna medel och justeringar av befintliga egna medel, vilket kommer att minska trycket på de nationella budgetarna och generera 58,5 miljarder euro per år.

Huvuddragen i den nya långtidsbudgeten

• En mer flexibel budget så att EU kan agera och reagera snabbt när det behövs.
• Enklare, effektivare och mer enhetliga EU-finansieringsprogram för att underlätta tillgången till finansiering.
• En budget som är anpassad till lokala behov, med nationella och regionala partnerskapsplaner för ett målinriktat genomslag där det gör störst skillnad.
• Ökad konkurrenskraft för att säkra leveranskedjor, öka innovationen och gå i spetsen för ren och smart teknik.
• Ett balanserat paket med nya egna medel som ger tillräckliga intäkter för EU:s prioriteringar och samtidigt minimerar trycket på ländernas finanser.

Investera i människor, länder och regioner

Den nya långtidsbudgeten kommer att slå ihop EU-medel som genomförs av medlemsländerna och regionerna i en enda enhetlig strategi där sammanhållnings- och jordbrukspolitiken står i centrum. Denna strategi kommer att genomföras genom nationella och regionala partnerskapsplaner.

Dessa planer kommer att utformas och genomföras i nära partnerskap mellan kommissionen, medlemsländerna, regionerna, lokalsamhällena och alla andra berörda parter. Varje medlemsland kan få minst lika mycket finansiering som inom ramen för det nuvarande sammanhållningsanslaget.

Inkomststöd till jordbrukare och fiskare kommer att öronmärkas, inbegripet miljöåtgärder, investeringar på gården, stöd till unga jordbrukare och riskhanteringsverktyg.

De nya partnerskapsplanerna kommer att stödja sysselsättning av god kvalitet, kompetens och social inkludering i alla medlemsländer, regioner och sektorer.

Respekten för rättsstatsprincipen förblir ovillkorlig. Villkorlighetsförordningen kommer att fortsätta att skydda hela EU-budgeten mot överträdelser av rättsstatsprincipen. De nationella och regionala partnerskapsplanerna kommer att innehålla ytterligare skyddsåtgärder för att säkerställa att medlemsländerna respekterar rättsstatsprincipen och stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Främja utbildning och demokratiska värden

Ökade investeringar i kompetens är avgörande för att hjälpa studerande och arbetstagare i EU att ta vara på möjligheter. Ett förstärkt Erasmus+-program kommer att utgöra ryggraden i kompetensunionen. Ett starkt AgoraEU-program kommer att främja gemensamma värden, däribland demokrati, jämlikhet och rättsstatsprincipen, och stödja den europeiska kulturella mångfalden, dess audiovisuella och kreativa sektorer, mediefrihet och det civila samhällets deltagande.

Öka välståndet genom konkurrenskraft, forskning och innovation

En ny europeisk konkurrenskraftsfond till ett värde av 409 miljarder euro kommer att investera i strategisk teknik för att gynna hela den inre marknaden, i enlighet med rekommendationerna i Letta- och Draghi-rapporterna. Stödet kommer att inriktas på fyra områden:

• omställningen till ren energi och utfasningen av fossila bränslen
• den digitala omställningen
• hälso- och sjukvård, bioteknik, jordbruk och bioekonomi
• försvaret och rymden.

I nära anslutning till den europeiska konkurrenskraftsfonden kommer EU:s forskningsram, med dess flaggskeppsinitiativ Horisont Europa till ett värde av 175 miljarder euro, att fortsätta att finansiera innovation.

Skydda människor och bygga upp beredskap och resiliens

Kommissionen föreslår en ny särskild krismekanism med en kapacitet på upp till nästan 400 miljarder euro i lån till medlemsländerna, som ska utlösas när allvarliga kriser drabbar unionen. Dessutom kommer nationella och regionala partnerskap att stödja investeringar och reformer på alla områden för beredskap och krishantering. En jordbruksreserv kommer att stödja jordbrukare och vid behov stabilisera marknaderna.

Den europeiska konkurrenskraftsfonden kommer också att stärka EU:s beredskap och strategiska oberoende inom viktiga sektorer och viktig teknik genom att utveckla industriell kapacitet och finansiera spetsteknik.

Skydda Europa

Långtidsbudgeten kommer att bidra till att bygga upp en europeisk försvarsunion som kan skydda sig själv och agera snabbt när det behövs. Försvars- och rymddelen i den europeiska konkurrenskraftsfonden kommer att anslå 131 miljarder euro för att stödja investeringar i försvar, säkerhet och rymden – fem gånger mer finansiering på EU-nivå jämfört med den föregående fleråriga budgetramen. Delen för militär rörlighet inom Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att tiodubblas. För att öka energitryggheten kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa att tillhandahålla finansiering till gränsöverskridande energi- och transportprojekt.

Bygga partnerskap för ett starkare Europa i världen

För att förenkla finansieringen av yttre åtgärder kommer Europa i världen till ett värde av 200 miljarder euro att maximera effekterna på fältet och öka synligheten för EU:s yttre åtgärder i partnerländerna.

EU fortsätter orubbligt att stödja Ukraina och kan mobilisera 100 miljarder euro för Ukraina under perioden 2028–2034.

Vad händer nu?

Beslutet om EU:s framtida långtidsbudget och inkomstsystem kommer att diskuteras av medlemsländerna i rådet. Antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen kräver enhällighet, efter Europaparlamentets godkännande. Vissa delar av inkomstsidan (särskilt de nya egna medlen) kräver enhällighet i rådet och godkännande av medlemsländerna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_25_1847

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Ekonomisk rådgivare

Marjut Leskinen

tfn 050 501 8321

marjut [dot] leskinenec [dot] europa [dot] eu (marjut[dot]leskinen[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Ekonomisk rådgivare

Mikko Vähä-Sipilä

tfn 044 902 3382

mikko [dot] vaha-sipilaec [dot] europa [dot] eu (mikko[dot]vaha-sipila[at]ec[dot]europa[dot]eu)