Journalisten Antti Kuronen som rapporterar från Ukraina utses till Årets europé 2022

På Europadagen den 9 maj utsågs ”Årets europé” i Finland. I år gick utmärkelsen till Yles utrikeskorrespondent Antti Kuronen. Finland i Europa rf (”Eurooppalainen Suomi”) utnämner årligen en person som enträget arbetar för europeiska värderingar, internationellt samarbete och demokrati till Årets europé. Enligt föreningen har Antti Kuronen ökat finländarnas kunskap om europeisk politik, samhället i stort och människorättsfrågor, liksom främjat ett demokratiskt samhälle.

För närvarande arbetar Antti Kuronen i Europas mittpunkt, nämligen Ukraina. Han har rapporterat från kriget på olika håll i landet, bland annat i Donbass, som har drabbats hårt av ryska militära anfall. Nu har han återvänt till Kiev, där livet har återgått lite mer till det normala, efter att de ukrainska trupperna lyckats få bort de ryska trupperna från området.

Antti Kuronens reportage från Ukraina har belyst krigets verklighet för finländarna och stärkt vanliga medborgares vilja att hjälpa det ukrainska folket.

Antti Kuronen är mycket glad över utmärkelsen och konstaterar att den europeiska aspekten har varit en del av hans identitet från barnsben. Han växte upp i Helsingfors i en tvåspråkig familj, som gärna semestrade i Västeuropa.

− Jag har alltid känt att vi är européer och hör hemma i Västeuropa, säger Antti Kuronen. Genom min tvåspråkighet ligger även Norden mig varmt om hjärtat. Jag minns fortfarande tydligt folkomröstningen om EU-medlemskapet i mitten av 1990-talet, när jag själv studerade. Jag var även delvis aktiv inom rörelsen som arbetade för ett finländskt medlemskap. Det var spännande tider, för utgången av omröstningen var långt ifrån given, minns han.

Ukraina bygger också en europeisk identitet

Ukrainas relation till Europa är enligt Antti Kuronen i grunden orsaken till att kriget bröt ut. Landet ville närma sig Västeuropa, vilket inte föll i god jord i Ryssland. Euromajdan-demonstrationerna år 2014 var startskottet för Ukrainas frigörelse från den ryska intressesfären. I och med demonstrationerna började också Antti Kuronens resor till Ukraina.

− Euromajdan fick sin början till följd av Ukrainas dåvarande president, Viktor Janukovytj. Han var en oerhört korrumperad rysk nickedocka, som grusade Ukrainas förhoppningar om ett EU-medlemskap. Det ukrainska folket ville dock vara en del av Europa och frigöra sig från Rysslands inflytande. Janukovytj avsattes, men för att hindra Ukraina från att närma sig Europa annekterade Ryssland Krim och inledde ett krig i östra Ukraina, som har pågått i åtta års tid, säger Antti Kuronen.

Han anser att Ukraina har en mycket stark önskan om att bli en del av den europeiska gemenskapen, i egenskap av en fungerande rättsstat, där fria och rättvisa val hålls. Ukraina har gjort märkbara framsteg sedan år 2014 när det kommer till att utvecklas som rättsstat och landet har starkt stöd i Europa. Ukraina vill ansluta sig till både EU och Nato och det är för dessa mål som landet nu kämpar.

− Ukrainas väg till EU är öppen, bara landet vinner detta krig på någon nivå. Rysslands taktik i både östra Ukraina, Transnistrien i Moldavien och i Georgien har varit att ockupera områden och på så sätt förhindra dessa länder från att närma sig EU. Det kommer att bli utmanande om kriget slutar på ett odefinierbart sätt, vilket leder till att konflikten fortgår. Det är svårt för EU att anta ett nytt medlemsland som delvis ockuperas av Ryssland. Men i EU-länderna finns ett mycket starkt stöd för Ukraina och Ukraina vill stödja de europeiska värderingarna, konstaterar Antti Kuronen.

Fria medier är en förutsättning för demokratin

Rysslands krig i Ukraina har även väckt mycket diskussion om den oumbärliga roll som fria medier spelar för demokratin. I Ryssland är alla oberoende medier förbjudna och enbart statligt styrda medier får bedriva verksamhet. De kritiska rösterna har tystats ner. I Ukraina har medierna å andra sidan varit helt fria sedan 2014.

Antti Kuronen anser att yttrandefriheten inom EU är mycket bra, även om det finns problem i vissa länder, som Ungern.

− Det finns områden där en journalist som gräver i organiserad brottslighet kan utsättas för livsfara, men på det stora hela har medierna stor frihet i Europa. Jag tycker att den europeiska traditionen av public service-radio- och tv-kanaler är mycket bra och viktig, för det säkerställer finansiering av oberoende medier. Det här är en enorm fördel, om man jämför med till exempel USA, där vissa medier har valt en särskild politisk inriktning, som de främjar med alla medel, till och med genom desinformation, säger Antti Kuronen.

Den första Årets europé-utmärkelsen gick år 2020 till Antti Kuronens kollega på Yle, EU-korrespondenten Susanna Turunen. I fjol utsågs å sin sida docent Timo Miettinen, chef för Centrum för Europaforskning vid Helsingfors universitet, till Årets europé. På Europadagen utses även Årets unga europé. I år gick denna utmärkelse till den ukrainska fredsaktivisten Stanislav Horzov, som bor och studerar i Helsingfors.