I dag har kommissionen föreslagit nya regler för att hjälpa företag, särskilt små och medelstora företag, att dra största möjliga nytta av sina uppfinningar, använda ny teknik och bidra till EU:s konkurrenskraft och tekniska ledarskap.
Med de föreslagna förordningarna om standardessentiella patent och tvångslicensiering av patent i krissituationer och översynen av lagarna om tilläggsskydd upprättas en mer transparent, effektiv och framtidssäker ram för immateriella rättigheter.
Immateriella tillgångar som varumärken, design, patent och data blir allt viktigare i dagens kunskapsekonomi. Immateriella rättigheter är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt eftersom de hjälper företag att öka värdet på sina immateriella tillgångar. Industrier med stor användning av immateriella rättigheter står för nästan hälften av EU:s BNP och mer än 90 % av dess export. Under 2017–2019 stod patentintensiva industrier för nästan 76 % av handeln inom EU.
Dagens förslag kommer att komplettera det enhetliga patentsystemet, som kommer att införas den 1 juni. Förslagens respektive utgångspunkter är befintliga bestämmelser och principer för internationell och europeisk immaterialrätt, men båda syftar till att förenkla patentsystemet genom att göra den inre marknaden mer enhetlig, minska byråkratin och öka effektiviteten. Denna robusta patentram gör det lättare för ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter att främja innovation och ger samtidigt rättvis tillgång, även i nödsituationer.
Patentinitiativen omfattar följande nyckelområden:
Standardessentiella patent
Standardessentiella patent skyddar teknik som har fastslagits som väsentlig för genomförandet av en teknisk standard som antagits av en standardiseringsorganisation. Det gäller till exempel standarder för konnektivitet (t.ex. 5G, Wi-Fi, Bluetooth, NFC) eller ljud- och videokomprimering.
För att en produkt ska uppfylla en standard måste motsvarande essentiella patent användas. Det monopol som beviljas genom sådana specifika patent vägs upp av att innehavare av standardessentiella patent åtar sig att licensiera dem på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor (FRAND-villkor), vilket ger dem som tillämpar patent tillträde till marknaden.
Det nuvarande systemet har under många år lidit av bristande insyn, förutsägbarhet och långa rättstvister, vilket först konstaterades i kommissionens meddelande från 2017 om standardessentiella patent. Tidigare lösningar såsom självreglering har inte visat sig vara effektiva. I handlingsplanen för immateriella rättigheter från 2020 betonade kommissionen behovet av ett mycket tydligare och mer förutsägbart regelverk som gynnar uppgörelser i god tro snarare än användning av rättstvister.
Tillämpligheten av standardessentiella patent (särskilt för konnektivitetsstandarder) kommer att öka i takt med utvecklingen av sakernas internet. Ett välfungerande system som underlättar tillgången till teknik och belönar innovation är därför avgörande för EU:s tekniska ledarskap.
Den föreslagna ramen för licensiering av standardessentiella patent syftar till att skapa ett balanserat system med ett globalt riktmärke för transparens, färre konflikter och effektiva förhandlingar. De två huvudmålen är
- att både innehavare och användare av standardessentiella patent är innovativa i EU, tillverkar och säljer produkter i EU och är konkurrenskraftiga på globala marknader,
- att slutanvändare, bland annat små och medelstora företag och konsumenter, drar nytta av produkter som bygger på den senaste standardiserade tekniken till skäliga och rimliga priser.
Den föreslagna ramen kommer att ge ytterligare insyn i portföljer med standardessentiella patent, sammanlagda avgifter (när ett patent har flera innehavare) och ge effektivare metoder för parterna att komma överens om FRAND-villkor för sina licenser. Genom förslaget införs följande åtgärder: Ett register och en databas över standardessentiella patent och väsentlighetskontroller. Expertutlåtanden om sammanlagda avgifter för standardessentiella patent. Upprättande av FRAND-villkor genom förlikning i stället för kostsamma rättstvister. Stödåtgärder för små och medelstora företag. Inrättandet av ett kompetenscentrum vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO).
Den föreslagna förordningen kommer att tillämpas på alla standarder som offentliggörs efter ikraftträdandet. Kommissionen bestämmer dock vilka av standarderna, deras genomförande eller användningsfall som undantas från sammanlagda avgifter och FRAND-förlikningen, i situationer där respektive licensiering av standardessentiella patent inte medför några betydande svårigheter eller någon ineffektivitet som påverkar den inre marknadens funktion. Standarder som offentliggjorts innan förordningen träder i kraft kommer däremot inte att omfattas av förordningen, såvida inte specifika marknadssnedvridningar på grund av ineffektivitet i licensieringen av standardessentiella patent leder till att kommissionen inkluderar dem i tillämpningsområdet.
Tvångslicenser
Tvångslicensiering av patent gör att en regering kan tillåta användning av en patenterad uppfinning utan patenthavarens samtycke. Frivilliga licensavtal med tillverkare är i allmänhet det bästa sättet att öka produktionen, men om frivilliga avtal inte är tillgängliga eller lämpliga kan tvångslicensiering ge tillgång till viktiga krisnödvändiga produkter och tekniker som en sista utväg i kristider. Just nu finns det 27 olika nationella system för tvångslicensiering, trots att många värdekedjor är verksamma i hela EU. Det kan ge upphov till rättsosäkerhet för både rättsinnehavare och användare av immateriella rättigheter.
I de nya reglerna föreskrivs ett nytt EU-omfattande instrument för tvångslicensiering som kompletterar EU:s krisinstrument, såsom krisinstrumentet för den inre marknaden, Hera-förordningar och förordningen om halvledare. I efterdyningarna av covid-19-krisen syftar de nya reglerna till att ytterligare stärka unionens resiliens mot kriser genom att ge tillgång till viktiga patenterade produkter och tekniker i kristider, om frivilliga avtal inte räcker till.
Tilläggsskydd
Ett tilläggsskydd är en immateriell rättighet som förlänger giltighetstiden för ett patent (med upp till fem år) för ett humanläkemedel, veterinärmedicinskt läkemedel eller växtskyddsmedel som har godkänts av tillsynsmyndigheter. Syftet är att uppmuntra innovation och främja tillväxt och sysselsättning inom dessa sektorer. Tilläggsskydd är dock bara tillgängligt på nationell nivå. Det nuvarande systemet är därför fragmenterat, vilket leder till komplicerade och kostsamma förfaranden och rättslig osäkerhet.
Genom det här initiativet införs ett enhetligt tilläggsskydd som kompletterar det enhetliga patentet. I och med reformen av tilläggsskyddet införs också ett centraliserat granskningsförfarande av EUIPO i nära samarbete med nationella immaterialrättsmyndigheter i EU. En ansökan undergår därmed en enda granskningsprocess som, om den godkänns, leder till att nationella tilläggsskydd beviljas för vart och ett av de medlemsländer som anges i ansökan. Ett enhetligt tilläggsskydd kan också beviljas enligt samma förfarande.
EU:s fond för små och medelstora företag 2023
Parallellt med dagens förslag och för att ytterligare stödja innovation kommer 2023 års fond för små och medelstora företag nu också att omfatta nya kupongtjänster som för första gången gäller europeiska patent och nya växtsorter. Med de nya tjänsterna kan små och medelstora företag spara upp till 1 500 euro på sina patentregistreringskostnader och 225 euro på registrering av nya växtsorter per ansökan.
Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_2454
Europeiska kommissionens representation i Finland
Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvila
ec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)
Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)
Följ oss på Twitter @eukomissio
Översikt
- Publiceringsdatum
- 27 april 2023
- Upphovsman
- Representationen i Finland