Europeiska kommissionens vårpaket för den europeiska planeringsterminen 2022 ger medlemsländerna stöd och vägledning två år efter de första effekterna av covid-19-pandemin och mitt under Rysslands pågående invasion av Ukraina.
Enligt den ekonomiska vårprognosen 2022 kommer EU:s ekonomi att fortsätta att växa under 2022 och 2023. EU:s ekonomi fortsätter att uppvisa motståndskraft, men Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har skapat en ny miljö som förvärrar tidigare motvindar för tillväxt, som tidigare förväntades avta. Det innebär också ytterligare utmaningar för EU:s ekonomier när det gäller trygg energiförsörjning och beroendet av fossila bränslen från Ryssland.
Sammankoppling av den europeiska planeringsterminen, faciliteten för återhämtning och resiliens och REPowerEU
Argumenten för att minska vårt beroende av fossila bränslen från Ryssland har aldrig varit tydligare. REPowerEU handlar om att snabbt minska vårt beroende av ryska fossila bränslen genom att påskynda omställningen till ren energi och samarbeta för att uppnå ett mer motståndskraftigt energisystem och en verklig energiunion.
Den europeiska planeringsterminen och faciliteten för återhämtning och resiliens – i centrum för NextGenerationEU – tillhandahåller stabila ramar för att säkerställa en effektiv politisk samordning och hantera de nuvarande utmaningarna. Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att fortsätta att driva på medlemsländernas reform- och investeringsagendor under de kommande åren. Det är det viktigaste verktyget för att påskynda den gröna och digitala omställningen och stärka medlemsländernas resiliens, bland annat genom nationella och gränsöverskridande åtgärder i linje med REPowerEU.
De landsspecifika rekommendationer som antas under den europeiska planeringsterminen ger medlemsländerna vägledning för att på lämpligt sätt reagera på dagens och morgondagens utmaningar och nå resultat med sina gemensamma politiska mål. I år innehåller de rekommendationer för att minska beroendet av fossila bränslen genom reformer och investeringar, i linje med REPowerEU:s prioriteringar och den europeiska gröna given.
Riktlinjer för finanspolitiken
Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten i mars 2020 gjorde det möjligt för medlemsländerna att snabbt reagera och vidta nödåtgärder för att minska pandemins ekonomiska och sociala inverkan. Samordnade politiska åtgärder mildrade det ekonomiska bakslaget och banade väg för en robust återhämtning under 2021.
Politiska åtgärder för att mildra effekterna av högre energipriser och stödja dem som flyr Rysslands militära aggression mot Ukraina kommer att bidra till en expansiv finanspolitik för EU som helhet under 2022.
De specifika särdragen hos den makroekonomiska chock som orsakas av Rysslands invasion av Ukraina och dess långsiktiga konsekvenser för EU:s behov av energitrygghet kräver en noggrann utformning av finanspolitiken under 2023. Finanspolitiken bör öka de offentliga investeringarna i den gröna och digitala omställningen och energitryggheten. Ett fullständigt genomförande i rätt tid av planerna för återhämtning och resiliens är avgörande för att uppnå högre investeringsnivåer. Finanspolitiken bör vara försiktig under 2023, och kontrollera ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter. Samtidigt bör den tillåta automatiska stabilisatorer att verka och tillhandahålla tillfälliga och riktade åtgärder för att mildra energikrisens effekter och ge humanitärt bistånd till människor som flyr från Rysslands invasion av Ukraina. Dessutom bör medlemsländernas finanspolitiska planer för nästa år förankras i försiktiga anpassningsbanor på medellång sikt som återspeglar utmaningar för den finanspolitiska hållbarheten i samband med höga skuldnivåer i förhållande till BNP: skuldnivåerna har ökat ytterligare på grund av pandemin. Slutligen bör finanspolitiken vara redo att anpassa de nuvarande utgifterna till den föränderliga situationen.
Kommissionen anser att villkoren för att upprätthålla stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul under 2023 och för att avaktivera den från och med 2024 är uppfyllda. Ökad osäkerhet och kraftiga nedåtrisker för de ekonomiska utsikterna i samband med krig i Ukraina, energiprishöjningar utan motstycke och fortsatta störningar i leveranskedjan motiverar en förlängning av den allmänna undantagsklausulen till 2023. Den fortsatta aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen under 2023 kommer att ge utrymme för den nationella finanspolitiken att reagera snabbt vid behov, samtidigt som man säkerställer en smidig övergång från det brett baserade stödet till ekonomin under pandemitiderna till ett ökat fokus på tillfälliga och riktade åtgärder och finanspolitisk försiktighet som krävs för att säkerställa hållbarhet på medellång sikt.
Kommissionen kommer att ge riktlinjer för eventuella ändringar av ramen för ekonomisk styrning efter sommaruppehållet och i god tid före 2023.
Artikel 126.3 avser överensstämmelse med fördragets underskotts- och skuldkriterier
Kommissionen har antagit en rapport enligt artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för 18 medlemsländer (Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Estland, Österrike, Polen, Slovenien, Slovakien och Finland). Syftet med rapporten är att bedöma medlemsländernas överensstämmelse med fördragets underskotts- och skuldkriterier. För alla dessa medlemsländer utom Finland bedöms i rapporten deras efterlevnad av underskottskriteriet. När det gäller Litauen, Estland och Polen utarbetades rapporten på grund av ett förväntat underskott 2022 som översteg fördragets referensvärde på 3 % av BNP, medan de övriga medlemsländerna hade ett underskott i de offentliga finanserna 2021 som översteg 3 % av BNP.
Pandemin fortsätter att ha en extraordinär makroekonomisk och finanspolitisk inverkan som tillsammans med den rådande geopolitiska situationen har skapat en exceptionell osäkerhet, även när det gäller den detaljerade utformningen av finanspolitiken. Kommissionen föreslår därför inte att nya förfaranden vid alltför stora underskott ska inledas.
Kommissionen kommer att göra en ny bedömning av medlemsländernas budgetsituation under hösten 2022. Under våren 2023 kommer kommissionen att bedöma om det är relevant att föreslå att förfaranden vid alltför stora underskott inleds på grundval av utfallsdata för 2022, särskilt med beaktande av efterlevnaden av de landsspecifika finanspolitiska rekommendationerna.
Makroekonomiska obalanser
Kommissionen har undersökt förekomsten av makroekonomisk obalanser hos de tolv medlemsländer som valdes ut för djupgående granskning i 2022 års rapport om förvarningsmekanismen.
Irland och Kroatien har inte längre några obalanser. I både Irland och Kroatien har skuldkvoterna minskat betydligt under årens lopp och fortsätter att uppvisa en stark nedåtgående dynamik.
Sju medlemsländer (Tyskland, Spanien, Frankrike, Nederländerna, Portugal, Rumänien och Sverige) har fortfarande obalanser. Tre medlemsländer (Grekland, Italien och Cypern) har fortfarande alltför stora obalanser.
På det hela taget minskar sårbarheterna och sjunker under nivåerna före pandemin i olika medlemsländer, vilket motiverar en översyn av klassificeringen av obalanser i två fall, där även betydande politiska framsteg har gjorts.
Yttranden om Tysklands och Portugals utkast till budgetplaner
Den 19 maj antog kommissionen sina yttranden om Tysklands och Portugals utkast till budgetplaner för 2022.
Tyskland lämnade in ett uppdaterat utkast till budgetplan för 2022 i april, efter det att en ny regering tillträdde i december 2021. Portugal lämnade också in ett nytt utkast till budgetplan för 2022 i april. Kommissionen bedömde inte det utkast till budgetplan som Portugal lade fram hösten 2021, eftersom statsbudgeten för 2022 hade avvisats i det portugisiska parlamentet.
Tysklands finanspolitiska inriktning under 2022 förväntas vara stödjande. Tyskland planerar att ge fortsatt stöd till återhämtningen genom att använda faciliteten för återhämtning och resiliens för att finansiera ytterligare investeringar. Tyskland planerar också att bevara nationellt finansierade investeringar.
Portugals finanspolitiska inriktning under 2022 förväntas vara stödjande. Portugal planerar att ge fortsatt stöd till återhämtningen genom att använda faciliteten för återhämtning och resiliens för att finansiera ytterligare investeringar. Portugal planerar också att bevara nationellt finansierade investeringar. Portugal förväntas i stort sett begränsa ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under 2022.
Rapporten om förstärkt övervakning och rapporterna om övervakningen efter programperiodens slut
I den fjortonde rapporten om förstärkt övervakning för Grekland konstateras att landet har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppfylla de överenskomna åtagandena, trots de svåra omständigheter som utlösts av de ekonomiska konsekvenserna av nya pandemivågor och Rysslands invasion av Ukraina. Rapporten kan ligga till grund för Eurogruppens beslut att aktivera nästa omgång politiskt villkorade skuldlättnadsåtgärder.
Kommissionen har också antagit rapporterna om övervakningen efter programperiodens slut för Irland, Spanien, Cypern och Portugal. I rapporterna dras slutsatsen att vart och ett av länderna har fortsatt god återbetalningsförmåga.
Riktlinjer för sysselsättningen
Kommissionen föreslår också riktlinjer – i form av ett rådsbeslut – för medlemsländernas sysselsättningspolitik under 2022. I dessa riktlinjer fastställs varje år gemensamma prioriteringar för den nationella sysselsättnings- och socialpolitiken för att göra den mer rättvis och inkluderande. Medlemsländerna kommer nu att uppmanas att godkänna dem.
Medlemsländernas fortsatta reformer och investeringar kommer att vara avgörande för att stödja skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet, kompetensutveckling, smidiga övergångar på arbetsmarknaden och för att ta itu med den pågående bristen på arbetskraft och kompetensglappet i EU. Riktlinjerna ger vägledning om hur man kan fortsätta att modernisera arbetsmarknadens institutioner, utbildning, socialt skydd och hälso- och sjukvårdssystem för att göra dem rättvisare och mer inkluderande.
I år föreslår kommissionen en uppdatering av riktlinjerna för medlemsländernas sysselsättningspolitik med ett starkt fokus på miljön efter covid-19, på att göra den gröna och digitala omställningen socialt rättvis samt på att reflektera över de senaste politiska initiativen, bland annat som svar på Rysslands invasion av Ukraina, såsom åtgärder för att göra det möjligt för människor som flyr undan kriget i Ukraina att komma in på arbetsmarknaden.
Framsteg mot FN-målen för hållbar utveckling
Kommissionen står fast vid sitt åtagande att integrera FN:s mål för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen. Den europeiska planeringsterminen 2022 innehåller uppdaterad och konsekvent rapportering om framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling i alla medlemsländer. Landsrapporterna sammanfattar i synnerhet varje medlemslands framsteg mot genomförandet av målen för hållbar utveckling och innehåller en detaljerad bilaga, baserad på Eurostats övervakning.
Landsrapporterna kommer också att hänvisa till de planer för återhämtning och resiliens i de 24 medlemsländerna som har antagits av rådet. Det stöd som ges inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens ligger till grund för ett betydande antal reformer och investeringar som förväntas hjälpa medlemsländerna att göra ytterligare framsteg mot målen för hållbar utveckling.
Parallellt med vårpaketet har Eurostat i dag offentliggjort övervakningsrapporten om framstegen mot målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang. EU har gjort framsteg mot de flesta av målen för hållbar utveckling under de senaste fem åren av tillgängliga uppgifter. De flesta framsteg har gjorts när det gäller att främja fred och personlig säkerhet inom EU:s territorium och förbättra tillgången till rättslig prövning och förtroendet för institutionerna (mål 16 för hållbar utveckling), följt av målen att minska fattigdom och social utestängning (mål 1 för hållbar utveckling) samt ekonomin och arbetsmarknaden (mål 8 för hållbar utveckling). I allmänhet kommer det att krävas ytterligare insatser för att uppnå målen, särskilt på miljöområdet som rent vatten och sanitet (mål 6 för hållbar utveckling) och livet på land (mål 15 för hållbar utveckling).
Uttalanden av kommissionärer:
Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande med ansvar för en ekonomi för människor, säger: Rysslands invasion av Ukraina har otvivelaktigt lett till en enorm ekonomisk osäkerhet för Europa. Detta har lett till betydligt högre priser på energi, råvaror och livsmedel och skadar konsumenter och företag. Med detta vårpaket inom ramen för den europeiska planeringsterminen strävar vi efter att stödja Europas ekonomiska återhämtning från pandemin och samtidigt fasa ut vårt strategiska beroende av rysk energi före 2030.
Paolo Gentiloni, kommissionsledamot med ansvar för ekonomi, säger: Ända sedan pandemins första veckor för mer än två år sedan har EU och de nationella regeringarna gett ett starkt och enhetligt politiskt stöd till våra ekonomier och bidragit till att upprätthålla en snabb återhämtning. I dag är våra gemensamma prioriteringar investeringar och reformer. Detta återspeglas i de rekommendationer som läggs fram i dag, med deras tydliga fokus på genomförandet av nationella planer för återhämtning och resiliens och på energiomställningen. Finanspolitiken bör fortsätta att övergå från det universella stöd som tillhandahölls under pandemin till mer riktade åtgärder. När vi navigerar på den nya period av turbulens som orsakas av Rysslands invasion av Ukraina måste regeringarna också ha flexibilitet att anpassa sin politik till oförutsägbara händelser. Utvidgningen av den allmänna undantagsklausulen till 2023 erkänner den stora osäkerheten och de starka nedåtriskerna i en situation där tillståndet i den europeiska ekonomin inte har normaliserats.
Nicolas Schmit, kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, säger: Kommissionens sysselsättningsriktlinjer är en viktig aspekt av medlemsländernas fastställande av prioriteringar och politisk samordning av sysselsättnings- och socialpolitiken. I pandemins kölvatten är det mycket viktigt att unionen och dess medlemsländer säkerställer att den gröna och digitala omställningen är socialt rättvis. Kommissionens riktlinjer från 2022 banar väg för att skapa fler och bättre arbetstillfällen och främja social rättvisa, vilket inbegriper stöd till integration av människor som flyr kriget i Ukraina på arbetsmarknaden.
Vad händer nu?
Kommissionen uppmanar Eurogruppen och rådet att diskutera paketet och godkänna de riktlinjer som ges i dag. Kommissionen ser också fram emot en konstruktiv dialog med Europaparlamentet om paketets innehåll och om varje kommande etapp i den europeiska planeringsterminen.
Läs mer
Frågor och svar om den europeiska planeringsterminens vårpaket 2022
Meddelande om huvudinslagen i vårpaketet för den europeiska planeringsterminen
Landsrapporter för de 27 medlemsländerna
Landsspecifika rekommendationer för de 27 medlemsländerna
Fördjupade granskningar för 12 medlemsländer
Rapport enligt artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Yttranden om Tysklands och Portugals utkast till budgetplaner
Fjortonde rapporten om förstärkt övervakning av Grekland
Rapporter om övervakning efter programperiodens slut för Cypern, Irland, Spanien och Portugal
Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsländernas sysselsättningspolitik
Övervakningsrapport om framstegen mot FN:s mål för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang.
Översikt
- Publiceringsdatum
- 23 maj 2022
- Upphovsman
- Representationen i Finland