I egenskap av ekonomisk rådgivare följer Liina Munari upp användningen av EU:s återhämtningsinstrument samt den digitala och datadrivna ekonomin i Finland

Liina Munari tillträdde i början av augusti som ekonomisk rådgivare vid EU-kommissionens representation i Finland. Vid sidan av den ekonomiska politiken i Finland följer hon även upp det nationella genomförandet av EU:s återhämtningsinstrument, framför allt avseende digitaliseringen och dataekonomin. Återhämtningsinstrumentet är till för att underlätta medlemsländernas återhämtning från coronakrisen.

EU-kommissionen har representationskontor i alla EU:s medlemsländer och vid alla dessa kontor arbetar ekonomiska rådgivare. Till deras arbetsuppdrag hör att övervaka genomförandet av den traditionella europeiska planeringsterminen (en. European Semester). De övervakar även genomförandet av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU och framför allt faciliteten för återhämtning och resiliens (en. Recovery and Resilience Facility, RRF), som är det viktigaste instrumentet inom NextGenerationEU.

Liina Munari axlade rollen som en av två ekonomiska rådgivare i Finland i början av augusti. Tidigare arbetade hon vid generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik (GD CONNECT) i Luxemburg.

− Vi övervakar hur programmet genomförs här i Finland, liksom projekt som finansieras genom programmet och lagstadgade åtgärder. Tekniskt sett ingår vi förvisso i den tillfälliga arbetsgruppen för återhämtning och resiliens (RECOVER-arbetsgruppen) som inrättades vid EU-kommissionens generalsekretariat 2020, men vi är ändå en bestående del av representationens personal och deltar i representationens verksamhet och rapportering, berättar Liina Munari.

Den ekonomiska politiken och dess utsikter har ändrat radikalt i Europa under de senaste åren. Först rörde coronapandemin om i grytan och sedan blev det krig, vilket har lett till bland annat en energikris. Detta är svåra och komplexa ämnen som man försöker hitta gemensamma lösningar på på EU-nivå.  

− Det märks inom alla områden att vi lever i exceptionella tider, men å andra sidan vågar man även fatta exceptionella beslut, fastslår Liina Munari.

Kommissionens prioriteringar, speciellt den gröna och den digitala omställningen, ger dock alltid ramarna för kommissionens verksamhet och väg framåt.

− Man kan säga att den gröna omställningen och digitaliseringen i viss utsträckning är kopplade till allt i dag. Vad gäller styrningen och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens kretsar diskussionen givetvis runt hur effektiva och ändamålsenliga resultaten är – vem som har fått stöd, till vilket ändamål det har använts och vad som har uppnåtts. Finländska projekt och aktörer får dock förstås även andra stöd, både nationellt och från EU, så man kan inte bara se på saken ur ett perspektiv. Man måste kunna greppa helhetssituationen för att kunna bedöma ändamålsenligheten, säger Liina Munari.

En lång EU-karriär inom teknik och digitalisering

Liina Munari blev intresserad av EU redan i mitten av 1990-talet, när Finland precis hade anslutit sig till unionen. För henne, som studerade internationell politik, var EU-politik ett nytt och spännande område, som erbjöd en rad olika möjligheter. Efter att ha slutfört sina EU-studier vid College of Europe i Brygge, Belgien, inledde Liina Munari sin karriär som EU-tjänsteman på Europaparlamentet och sedan på Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). De senaste 15 åren har hon varit anställd på EU-kommissionen i Luxemburg, där hon har arbetat med ramprogrammet för forskning, framför allt med forskning inom teknik.

− Först arbetade jag bland annat med digitala bibliotek, digitala arkiv och digitaliseringen av kulturarv. Idéen var att digitalisera kulturarv genom nya metoder, att lyfta fram detta och forska i hur man skulle kunna göra det på olika sätt. Till exempel började man använda 3D-modellering i större skala på detta område först då, berättar Liina Munari.

Därefter gav hon sig i kast med utbildningsteknik. Hon blev så intresserad av detta område att hon tog tjänstledigt för att studera pedagogik och på det sättet få en större insikt i undervisning och inlärning. För en fungerande utbildningsteknik av hög kvalitet krävs de senaste vetenskapliga rönen om undervisning och inlärning. Liina Munari ser tillbaka på denna period i sitt yrkesverksamma liv som mycket givande; hon fick arbeta tillsammans med toppnamn kring utvärdering av forskningsrelaterade projekt och ta fram olika strategier.

Till slut slog hon in på digital infrastruktur inom forskning. Projekt som hör till detta arbetsfält är bland annat superdatorer, det europeiska öppna forskningsmolnet (EOSC), det europeiska multigigabitnätet för forskning (GÉANT) och initiativet Destination Earth.

Man är aldrig helt fullärd

Det nya uppdraget som ekonomisk rådgivare vid EU-kommissionens representation i Finland är på många sätt ett stort kliv mot ett nytt område. Den ekonomiska politiken som helhet omfattar givetvis den digtala aspekten, men även mycket annat. Liina Munari kan nu dra nytta av allt hon har lärt sig under sin karriär vid EU-kommissionen och på tidigare arbetsplatser samt under studietiden. Även arbetsorten är ny – detta är första gången under sin EU-karriär som hon arbetar i Finland och kan betrakta unionen ur en nationell synvinkel.

Liina Munari tar emot de nya utmaningarna med öppna armar.

− Det bästa med mitt jobb som EU-tjänsteman är det faktum att man alltid får och måste tänka på nya saker och lära sig nytt. Det är utmanande, men även givande. Man kan aldrig veta allt om allt och man är aldrig helt fullärd. Dessutom ställs man ständigt inför nya situationer där man tvingas gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Jag uppskattar även att jag har likasinnade kolleger, som jag kan dela både tankesätt och ansvar med.

Vi är EU

Liina Munari tror att den yngre generationen i viss mån redan har den europeiska identiteten inbyggd i sig, i och med att Finland har varit medlem i EU under hela deras livstid. Trots detta hör man fortfarande mycket tal om att ”EU bestämmer” och även finländare har svårt att acceptera direktiv som ”några andra länder” har beslutat om.

− Jag tycker att det viktigaste är att förstå att ingen är sin egen lyckas smed. Även om Finland är nettobetalare i EU har vi både direkt och indirekt stor nytta av vårt EU-medlemskap på många olika sätt. Finland är till exempel en stark aktör på den inre marknaden. Vårt kanske svåraste uppdrag på EU-kommissionen och på representationskontoret är att påminna människor om att EU till syvende och sist utgörs av oss medborgare. Kommissionen lägger fram förslag och ansvarar för genomförandet, men besluten fattas av våra folkvalda representanter i Europaparlamentet och i olika ministerkonstellationer i rådet. Kommissionen bestämmer inte direkt om någonting å våra vägnar, betonar Liina Munari.

Hon jämför EU med en stor familj. Ibland kan det vara frustrerande av behöva lyssna på alla familjemedlemmar och man är inte alltid av samma åsikt. Trots detta är det viktigt att höra till familjen och vara en del av ett större sammanhang. På detta sätt kan man även göra sin egen röst hörd vad gäller frågor som påverkar Europa och hela världen. Detta är en viktig möjlighet för ett litet men sammanhållet land i Europas periferi.