Bygga en ram för ekonomisk styrning som är anpassad till de kommande utmaningarna

Europeiska kommissionen har i dag antagit ett meddelande med riktlinjer för en reformerad EU-ram för ekonomisk styrning. Riktlinjerna tar hänsyn till de huvudsakliga problemen vad gäller den nuvarande ramen och syftar till att stärka skuldhållbarheten och främja en hållbar tillväxt för alla genom investeringar och reformer.

Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ramen blir enklare, öppnare och effektivare, med större nationellt egenansvar och bättre efterlevnad, samtidigt som de möjliggör reformer och investeringar och minskar de höga offentliga skuldkvoterna på ett realistiskt, gradvis och varaktigt sätt. På så sätt bör den reformerade ramen bidra till att bygga framtidens gröna, digitala och resilienta ekonomi, samtidigt som hållbarheten i de offentliga finanserna i alla medlemsstater säkerställs, i linje med ordförande von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2022. Dagens meddelande följer på omfattande kontakter med berörda parter och medlemsstater.

Nationella planer för att säkerställa skuldhållbarhet och främja hållbar tillväxt, med förankring i en gemensam EU-ram

Det föreslås att man övergår till en öppen riskbaserad övervakningsram för EU som gör åtskillnad mellan länder genom att ta hänsyn till deras offentliga skuldutmaningar. Nationella finans-/strukturpolitiska planer på medellång sikt är hörnstenen i kommissionens förslag till ram. De skulle integrera finanspolitiska mål, reformmål och investeringsmål, inbegripet målen för att vid behov åtgärda makroekonomiska obalanser, i en enda övergripande plan på medellång sikt, och på så sätt skapa en sammanhängande och rationaliserad process. Medlemsstaterna skulle ha större spelrum när det gäller att fastställa sin finanspolitiska anpassningsbana, vilket skulle stärka det nationella egenansvaret för deras finanspolitiska utveckling.

En enda operativ indikator – primära nettoutgifter, dvs. de utgifter som står under regeringens kontroll – skulle ligga till grund för fastställandet av den finanspolitiska anpassningsbanan och genomförandet av den årliga finansövervakningen. Därigenom skulle ramen förenklas avsevärt.

Hur det skulle fungera:

• Som en del av den gemensamma EU-ramen kommer kommissionen att lägga fram en referensbana för finanspolitisk anpassning. Referensbanan omfattar en period på fyra år och tas fram på grundval av kommissionens metod för skuldhållbarhetsanalys. Denna referensanpassningsbana bör säkerställa att skuldsättningen i medlemsstater med betydande eller medelstora skuldutmaningar rimligen kan förväntas minska och att underskottet på ett trovärdigt sätt kommer att ligga kvar under det referensvärde på 3 % av BNP som anges i fördraget.
• Medlemsstaterna skulle sedan lägga fram planer som anger deras finanspolitiska strategi på medellång sikt samt prioriterade reformer och offentliga investeringsåtaganden. Medlemsstaterna skulle kunna föreslå en längre anpassningsperiod för att förlänga den finanspolitiska anpassningsbanan med upp till tre år när banan bygger på en uppsättning reform- och investeringsåtaganden som stöder skuldhållbarhet och svarar mot EU:s gemensamma prioriteringar och mål.
• Som ett tredje steg skulle kommissionen bedöma planerna. En positiv bedömning skulle ges om skulden minskar eller ligger kvar på en lämplig försiktighetsnivå och om budgetunderskottet på ett trovärdigt sätt ligger kvar under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt. Rådet skulle godkänna planerna efter en positiv bedömning från kommissionen.
• Slutligen skulle kommissionen kontinuerligt övervaka genomförandet av planerna. Medlemsstaterna ska lämna in årliga lägesrapporter om genomförandet av planerna för att underlätta en effektiv övervakning och säkerställa öppenhet.

Medlemsstaterna skulle ges större utrymme för att utforma sin finanspolitiska utveckling. Samtidigt håller vi också på att införa striktare EU-verktyg för tillsyn för att säkerställa resultat. Det underskottsbaserade förfarandet vid alltför stora underskott ska bibehållas, medan det skuldbaserade förfarandet vid alltför stora underskott förstärks. Förfarandet skulle aktiveras när en medlemsstat med en skuld på över 60 % av BNP avviker från den överenskomna utgiftsbanan.

Mekanismer för kontroll av efterlevnad skulle förstärkas: användningen av ekonomiska sanktioner skulle effektiviseras genom en sänkning av beloppen. Det skulle också finnas strängare anseenderelaterade sanktioner. De makroekonomiska villkoren för strukturfonder och faciliteten för återhämtning och resiliens skulle tillämpas i en liknande anda, dvs. EU-finansiering skulle också kunna avbrytas om medlemsstaterna inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.

Dessutom skulle ett nytt verktyg säkerställa genomförandet av reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en längre anpassningsbana. Ett misslyckande med att genomföra reform- och investeringsåtaganden skulle kunna leda till en mer restriktiv anpassningsbana och, för euroområdets medlemsstater, till införande av finansiella sanktioner.

Effektivare förebyggande och korrigering av skadliga obalanser

Syftet med förfarandet vid makroekonomiska obalanser är att tidigt identifiera potentiella makroekonomiska risker, förhindra uppkomsten av skadliga makroekonomiska obalanser och korrigera de obalanser som redan finns. Reformförslagen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser är inriktade på en förstärkt dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna för att skapa en bättre samsyn om de utmaningar som identifierats inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser och den politik som behövs för att ta itu med dem. Detta skulle i sin tur leda till ett åtagande från medlemsstaterna att inkludera de reformer och investeringar som krävs för att förebygga eller korrigera obalanser i deras nationella finans-/strukturpolitiska planer på medellång sikt.

Den förebyggande roll som förfarandet vid makroekonomiska obalanser spelar skulle stärkas i en makroekonomisk miljö som kännetecknas av nya risker och risker under utveckling. Bedömningen av huruvida det föreligger obalanser skulle göras mer framåtblickande i syfte att upptäcka och åtgärda framväxande obalanser i ett tidigt skede. Större vikt skulle läggas vid trendutveckling och vid huruvida politik har genomförts för att ta itu med obalanser, i samband med bedömning av huruvida obalanser har korrigerats.

Nästa steg

En snabb överenskommelse om att se över EU:s finanspolitiska regler och andra delar av ramen för ekonomisk styrning är en brådskande prioritering i det nuvarande kritiska läget för EU:s ekonomi. Medlemsstaterna och kommissionen bör nå samförstånd om reformeringen av ramen för ekonomisk styrning inför medlemsstaternas budgetprocesser för 2024.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_6562

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio