Ekonomisk höstprognos 2022: EU:s ekonomi vid en vändpunkt

Efter ett starkt första halvår har EU:s ekonomi nu gått in i en betydligt svårare fas. De chocker som utlösts av Rysslands anfallskrig mot Ukraina bromsar den globala efterfrågan och förstärker det globala inflationstrycket. EU hör till de mest utsatta bland de utvecklade ekonomierna på grund av sin geografiska närhet till kriget och sitt stora beroende av gasimport från Ryssland. Energikrisen urholkar hushållens köpkraft och hämmar produktionen. Stämningsläget i ekonomin har dämpats markant. Även om tillväxten under 2022 förväntas bli högre än vad man tidigare uppskattat är utsikterna för 2023 att tillväxten blir betydligt svagare och inflationen högre jämfört med kommissionens interimsprognos sommaren 2022.

Kraftigt minskad tillväxt förväntas till årsskiftet

Den reala BNP-tillväxten i EU överraskade positivt under första halvåret 2022 tack vare en kraftigt ökad privatkonsumtion, särskilt för tjänster, efter att man lättat på åtgärderna för att begränsa covid-19. Ökningen fortsatte under tredje kvartalet, om än i betydligt svagare takt.

I ett läge med stor osäkerhet förväntas höga energipriser, urholkningen av hushållens köpkraft, ett svagare externt klimat och hårdare finansieringsvillkor leda till att EU, euroområdet och de flesta medlemsstater hamnar i recession under årets sista kvartal. Den starka dynamiken från 2021 och den kraftiga tillväxten under årets första hälft väntas dock öka den reala BNP-tillväxten för 2022 som helhet till 3,3 % i EU (3,2 % i euroområdet), vilket är långt över de 2,7 % som förutsågs i interimsprognosen sommaren 2022.

Eftersom inflationen fortsätter att gröpa ur hushållens disponibla inkomster kommer nedgången i den ekonomiska aktiviteten att fortsätta under första kvartalet 2023. Tillväxten väntas komma tillbaka till Europa under våren i takt med att inflationen gradvis lättar sitt grepp om ekonomin. Efterfrågan har dock fortfarande kraftig motvind och därför kommer den ekonomiska aktiviteten att vara fortsatt dämpad, med en BNP-tillväxt på 0,3 % under 2023 som helhet i både EU och euroområdet.

Fram till 2024 beräknas den ekonomiska tillväxten gradvis komma tillbaka, med ett genomsnitt på 1,6 % i EU och 1,5 % i euroområdet.

Inflationen kommer att stiga ytterligare innan den börjar sjunka

Högre inflationstal än väntat under de tio första månaderna 2022 och ett bredare pristryck förväntas göra att inflationstoppen förskjuts till årets slut och till att den förväntade årliga inflationen stiger till 9,3 % i EU och 8,5 % i euroområdet. Inflationen förväntas sjunka under 2023 men ändå ligga kvar på en hög nivå på 7,0 % i EU och 6,1 % i euroområdet, innan den sjunker tillbaka till 3,0 % respektive 2,6 % under 2024.

Jämfört med interimsprognosen sommaren 2022 innebär detta en uppjustering med nästan en procentenhet för 2022 och mer än två procentenheter för 2023. Revideringarna återspeglar i första hand betydligt högre grossistpriser på gas och el, vilket leder till ökade priser på energi i detaljistledet samt på de flesta varor och tjänster i konsumtionskorgen.

Den starkaste arbetsmarknaden på årtionden står emot trycket

Trots den problematiska miljön uppvisar arbetsmarknaden fortsatt goda resultat, med en sysselsättning och ett deltagande som är högre än på flera årtionden och en arbetslöshet som är lägre än på flera årtionden. Den kraftiga ekonomiska expansionen ledde till att ytterligare två miljoner människor kom i sysselsättning under första halvåret 2022, vilket innebar att antalet sysselsatta i EU ökade till rekordnivån 213,4 miljoner personer. Arbetslösheten låg kvar på rekordlåga 6,0 % i september.

Arbetsmarknaderna förväntas reagera på den inbromsande ekonomiska aktiviteten med en viss fördröjning, men ändå förbli motståndskraftiga. Sysselsättningstillväxten i EU beräknas uppgå till 1,8 % 2022, innan den stannar av under 2023 och sedan ökar måttligt till 0,4 % under 2024.

Arbetslösheten i EU beräknas uppgå till 6,2 % 2022, 6,5 % 2023 och 6,4 % 2024.

Låg tillväxt, hög inflation och energistödjande åtgärder ökar underskotten

En stark nominell tillväxt under årets tre första kvartal och utfasningen av pandemirelaterat stöd har lett till en ytterligare minskning av de offentliga underskotten under 2022, trots nya åtgärder som vidtagits för att mildra effekterna av stigande energipriser på hushåll och företag. Efter att ha sjunkit till 4,6 % av BNP 2021 (5,1 % i euroområdet) väntas underskottet i EU minska ytterligare till 3,4 % av BNP i år (3,5 % i euroområdet).

Under 2023 kommer dock det samlade offentliga underskottet att öka något igen (till 3,6 % i EU och 3,7 % i euroområdet) i takt med att den ekonomiska aktiviteten avtar, ränteutgifterna ökar och regeringarna utvidgar eller inför nya särskilda åtgärder för att mildra effekterna av de höga energipriserna. Den planerade avvecklingen av åtgärderna under 2023 och en förnyad tillväxt bör därefter minska trycket på de offentliga finanserna. Till följd av detta beräknas underskottet 2024 uppgå till 3,2 % av BNP i EU och 3,3 % av BNP i euroområdet.

Under prognosperioden väntas en ytterligare minskning av skuldkvoten i EU, från 89,4 % av BNP 2021 till 84,1 % av BNP 2024 (och från 97,1 % till 91,4 % i euroområdet).

Exceptionellt hög osäkerhet

De ekonomiska utsikterna är förbundna med en exceptionellt hög osäkerhet eftersom Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter och risken för ytterligare ekonomiska störningar är långt ifrån avvärjd.

Det största hotet kommer från den negativa utvecklingen på gasmarknaden och risken för gasbrist, särskilt under vintern 2023–24. Utöver gasförsörjningen är EU fortfarande direkt och indirekt exponerat för ytterligare chocker på andra råvarumarknader till följd av olika geopolitiska spänningar.

Mer långvarig inflation och potentiella oordnade anpassningar på de globala finansmarknaderna till den nya höga räntenivån förblir också viktiga riskfaktorer. Båda förstärks av risken för bristande konsekvens mellan finanspolitiska och penningpolitiska mål.

Bakgrund

Denna prognos är baserad på ett antal tekniska antaganden om växelkurser, räntor och råvarupriser med brytdatum den 31 oktober. För alla andra inkommande data, t.ex. antaganden om olika regeringarnas politik, bygger denna prognos på information som erhållits till och med den 27 oktober. Om inga kursändringar har aviserats och beskrivits tillräckligt utförligt baseras prognoserna på antagandet att politiken kommer att vara oförändrad.

EU-kommissionen offentliggör varje år två stora prognoser (vår och höst) och två interimsprognoser (vinter och sommar). Interimsprognoserna omfattar årlig och kvartalsvis BNP-utveckling och inflationstakt för innevarande år och nästa år för samtliga medlemsländer samt för EU och euroområdet som helhet.

Europeiska kommissionens ekonomiska vinterprognos 2023, som är tänkt att läggas fram i februari 2023, kommer att uppdatera BNP- och inflationsberäkningarna.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_6782

 

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio