Gå direkt till innehållet
Representationen i Finland
Presskommuniké11 november 2021Representationen i Finland

Ekonomisk höstprognos 2021: Från återhämtning till expansion, men det finns faktorer som bromsar

Enligt den ekonomiska höstprognosen 2021 förväntas EU:s ekonomi fortsätta att expandera under prognosperioden och uppnå en tillväxt på 5 procent 2021, 4,3 procent 2022 och 2,5 procent 2023. I euroområdet förväntas tillväxten år 2021 och 2022 ligga på samma nivå som i EU som helhet, medan den beräknas uppgå till 2,4 procent 2023. I Finland uppgår tillväxten enligt prognosen till 3,4 procent 2021, 2,8 procent 2022 och 2,0 procent 2023.

Autumn 2021 Economic Forecast

EU:s ekonomi återhämtar sig snabbare än väntat från den konjunkturnedgång som orsakats av pandemin. I takt med att vaccinationskampanjerna fortskred och restriktionerna hävdes började tillväxten återigen öka under våren. Denna utveckling fortsatte i oförminskad takt under sommaren, då den också fick draghjälp av att samhället återigen öppnades upp.

För närvarande kan även en mer negativ utveckling skönjas. Tillväxtutsikterna påverkas främst av två faktorer: coronapandemins utveckling och hur snabbt utbudet anpassar sig till den kraftiga efterfrågeökning som ägde rum när samhället öppnades upp.

Den europeiska ekonomins återgång till en expansiv utveckling går snabbare än väntat

Med en 12-månaderstakt på nästan 14 procent andra kvartalet 2021 var BNP-tillväxten i EU den starkaste någonsin – lika stor som den exceptionella nedgång i BNP under samma period förra året som noterades i samband med pandemins första våg. Produktionen återgick till samma nivå som före pandemin under tredje kvartalet 2021, vilket innebar att EU:s ekonomi gick från återhämtning till expansion.

Det har dock uppstått nya bromsklossar som påverkar tillväxtutvecklingen. Flaskhalsar och störningar i globala försörjningskedjor håller tillbaka den ekonomiska aktiviteten i EU, framför allt inom den starkt integrerade tillverkningsindustrin. Efter en kraftig nedgång 2020 har energipriserna, inte minst priset på naturgas, stigit i våldsam takt den senaste månaden och ligger nu långt över nivåerna före pandemin. Detta kommer att hålla tillbaka både konsumtion och investeringar.

Fortsatt förbättring av läget på arbetsmarknaden är att vänta

Läget på EU:s arbetsmarknader förbättrades markant när restriktionerna för konsumentrelaterad verksamhet hävdes. Under årets andra kvartal skapades omkring 1,5 miljoner nya arbetstillfällen i EU, många arbetstagare lämnade sysselsättningsbevarande åtgärder och arbetslösheten minskade. Totalt sett var sysselsättningen i EU dock fortfarande 1 procent lägre än före pandemin.

Sedan dess har arbetslösheten minskat ytterligare. I augusti låg arbetslösheten i EU på 6,8 procent, vilket var strax över nivån i slutet av 2019. Uppgifter som publicerats efter brytdatumet för prognosen visar att arbetslösheten fortsatte att minska något i september. Kommissionens företagsenkäter visar att det på vissa håll uppstått en brist på arbetskraft, framför allt i de branscher där aktiviteten ökar mest. Ju längre denna arbetskraftsbrist kvarstår, desto större är risken att den bromsar aktiviteten och underblåser inflationen genom ett stigande lönetryck.

Enligt prognosen kommer sysselsättningen i EU öka med 0,8 procent i år, 1 procent 2022 och 0,6 procent 2023. Sysselsättningsnivån förväntas nästa år vara högre än förkrisnivån och stiga ytterligare under 2023. Arbetslösheten i EU beräknas minska från 7,1 procent i år till 6,7 procent 2022 och 6,5 procent 2023. Motsvarande tal för dessa år i euroområdet är 7,9 procent 2021, 7,5 procent 2022 och 7,3 procent 2023.

I Finland spås arbetslösheten vara lägre än i euroområdet 2021 och ligga på 7,7 procent. Enligt prognosen kommer arbetslösheten i Finland dessutom att minska i snabbare takt än i euroområdet. Nästa år förväntas arbetslösheten ligga på 6,9 procent och år 2023 på 6,5 procent.

Lägre underskott än väntat i de offentliga finanserna

Bättre tillväxtutsikter tyder på att underskotten 2021 kommer att vara lägre än vad som förväntades i våras. Efter att ha legat på 6,9 procent av BNP 2020 bör det samlade underskottet i EU krympa marginellt till 6,6 procent 2021 till följd av det fortsatt starka offentligfinansiella stödet i början av året. I Finland spås underskottet uppgå till endast 3,8 procent i år.

När stödåtgärderna dras in och effekterna av automatiska stabilisatorer så småningom klingar av i takt med att den ekonomiska expansionen fortsätter, beräknas EU:s samlade underskott halveras till cirka 3,6 procent av BNP 2022 och minska ytterligare till 2,3 procent 2023. I Finland spås underskottet minska till 2,4 procent redan 2022 och till 1,1 procent 2023.

Efter att ha legat på ca 92 procent i EU (99 procent i euroområdet) kommer den samlade skuldkvoten överlag stabiliseras i år för att därefter sjunka under 2022 och hamna på 89 procent av BNP 2023 (97 procent i euroområdet).

Tillfälligt globalt pristryck får inflationen att stiga till den högsta nivån på tio år

Den kraftiga uppgången i ekonomisk aktivitet i EU och flera andra utvecklade ekonomier har lett till att inflationen, som varit låg i flera år, börjat stiga snabbare än väntat.

Den årliga inflationen i euroområdet steg från -0,3 procent sista kvartalet 2020 till 2,8 procent tredje kvartalet 2021. Takten i oktober på 4,1 procent har bara uppnåtts en gång tidigare sedan euroområdets inflationsuppgifter började publiceras 1997.

Den kraftiga uppgången i inflationen beror främst på de högre energipriserna, men verkar också ha att göra med ett stort antal ekonomiska korrigeringar efter pandemin. Detta tyder på att de nuvarande förhöjda nivåerna till största delen är övergående.

Inflationen i euroområdet beräknas stiga till 2,4 procent 2021 för att därefter sjunka till 2,2 procent 2022 och 1,4 procent 2023 i takt med att energipriserna gradvis planar ut. I EU som helhet beräknas inflationen ligga på 2,6 procent 2021, 2,5 procent 2022 och 1,6 procent 2023.

Enligt prognosen kommer inflationen i Finland att förbli mer eller mindre oförändrad och ligga på 1,8 procent 2021 och 1,9 procent år 2022 och 2023.

Tillväxtutsikterna omgärdas fortfarande av betydande osäkerhet och risker

Även om pandemins inverkan på den ekonomiska aktiviteten har försvagats avsevärt har covid-19 fortfarande inte besegrats och återhämtningen är starkt beroende av hur pandemin utvecklas i och utanför EU. Med tanke på att antalet fall på senare tid har ökat kraftigt i många länder är det inte uteslutet att nya restriktioner kommer att införas som påverkar den ekonomiska aktiviteten. Inom EU är denna risk särskilt relevant i medlemsländer med relativt låg vaccinationsgrad.

Andra risker för ekonomin är de potentiellt långvariga effekterna av nuvarande utbudsbegränsningar och flaskhalsar.

Inflationen kan visa sig bli högre än väntat om utbudsbegränsningarna blir mer långvariga och om löneökningar, som är snabbare än produktivitetsutvecklingen, övervältras på konsumenterna.

 

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_21_5883

 

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Pia Siitonen
tfn 040 535 5979
pia [dot] siitonenatec [dot] europa [dot] eu (pia[dot]siitonen[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiatec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio

Översikt

Publiceringsdatum
11 november 2021
Upphovsman
Representationen i Finland