Finland kommer på andra plats i EU:s digitala jämförelse i år

Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) mäter EU-ländernas framsteg vad gäller den digitala konkurrenskraften på följande områden: humankapital, bredbandsuppkoppling samt företags och digitala offentliga tjänsters integrering av digital teknik.

Finland ligger fortfarande i täten vad gäller humankapital, integrering av digital teknik och digitala offentliga tjänster. Dessutom får Finland fler poäng än tidigare inom många delområden av Desi-indexet. I år landar Finland på sammanlagt 67,1 poäng, vilket ligger långt över EU-genomsnittet på 50,7 poäng. Danmark kammade dock hem första plats i årets Desi-jämförelse med sina 70,1 poäng.

Enligt de Desi-resultat som offentliggörs i dag har alla EU:s medlemsländer gjort framsteg. Den övergripande bilden av digitaliseringen i medlemsländerna är dock blandad. Trots viss konvergens är klyftan mellan de EU-länder som går i bräschen för digitaliseringen och de som har lägst poäng i Desi fortfarande stor. Förbättringarna till trots kommer alla medlemsländer att behöva göra gemensamma ansträngningar för att uppnå de mål för 2030 som har satts upp inom ramen för Europas digitala decennium.

Desi-indexet för 2021 har anpassats för att avspegla viktiga politiska initiativ, bland annat kommissionens meddelande ”Den digitala kompassen för 2030: Den europeiska vägen in i det digitala decenniet”. I meddelandet fastställs EU:s ambitioner vad gäller digital teknik och en vision för den digitala omställningen presenteras. Meddelandet omfattar konkreta mål för 2030 på de fyra huvudpunkterna: färdigheter, infrastruktur, digital omställning av företag och digital omställning av offentliga tjänster.

Som en del av faciliteten för återhämtning och resiliens har medlemsländerna åtagit sig att använda minst 20 procent av sina nationella anslag från återhämtnings- och resiliensplanen till digital teknik. Hittills har de uppnått eller överträffat detta mål.

När det gäller digitala färdigheter har 56 procent av européerna åtminstone grundläggande digitala färdigheter. I Finland ligger vi på en betydligt högre nivå än genomsnittet i EU, eftersom 76 procent av finländarna har gundläggande digitala färdigheter.

Insamlad data visar på en liten ökning av antalet IKT-specialister i sysselsättning: år 2020 hade EU 8,4 miljoner IKT-specialister, jämfört med 7,8 miljoner ett år tidigare.

Resultaten visar att ett tydligt behov finns för utökad utbildning för att nå det digitala decenniets mål i fråga om kompetens. Enligt målen ska 80 procent av befolkningen ha grundläggande digitala färdigheter och det ska finnas 20 miljoner IKT-specialister i EU.

Resultaten avseende konnektiviteten visar på en ökning av ”nät med mycket hög kapacitet” (VHCN). De finns tillgängliga i 59 procent av hushållen i EU, jämfört med 50 procent ett år tidigare. Detta är dock fortfarande långt från samhällsomfattande täckning, vilket är EU:s digitala tioårsmål för 2030. Finland ligger väl till när det gäller täckningen av nät med mycket hög kapacitet: 67 procent. Däremot är täckningen låg på landsbygden: 9,3 procent, jämfört med genomsnittet i EU på 27,8 procent.

När det gäller integreringen av digital teknik har användningen av molnteknik ökat kraftigt. År 2018 använde 16 procent av företagen i EU molntjänster, medan 26 procent av företagen gjorde det 2020. Bland finländska företag har användningen av teknik ökat ytterligare – 62 procent använder molntjänster, vilket är betydligt mer än 50 procent för två år sedan. Dessa siffror ligger långt över EU-genomsnittet.

Enligt resultaten i Desi-indexet ligger EU i dagsläget långt från det digitala decenniets mål vad gäller digital teknik. EU:s ambition för 2030 är att 90 procent av de små och medelstora företagen minst ska ligga på en grundnivå vad gäller digitaliseringen. År 2020 uppnådde endast 60 procent av de små och medelstora företagen denna nivå i EU. I Finland uppnådde dock hela 88 procent av de små och medelstora företagen en grundnivå av digitalisering år 2020.

Dessutom är EU:s mål att minst 75 procent av företagen använder avancerad digital teknik 2030.

Någon större förbättring av e-förvaltningstjänsterna i EU syns ännu inte i Desi-resultaten om digitala offentliga tjänster. I Finland är dock digitala offentliga tjänster en stor styrka – de är tillgängliga och används i stor utsträckning.

Under pandemins första år skapade eller uppgraderade flera medlemsländer sina digitala plattformar för att tillhandahålla fler tjänster på nätet. 37 procent av investeringarna på det digitala områden i återhämtnings- och resiliensplanerna, som antagits av rådet (cirka 43 miljarder euro av totalt 117 miljarder euro), ska användas för digitala offentliga tjänster. Därmed förväntas betydande förbättringar under de kommande åren.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_21_5481  

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Pia Siitonen
tfn 040 535 5979
pia [dot] siitonenec [dot] europa [dot] eu (pia[dot]siitonen[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio