Överträdelser i januari: de viktigaste besluten

EU-kommissionen beslutar varje månad om rättsliga åtgärder mot de EU-länder som inte fullgör sina skyldigheter enligt EU-rätten. Besluten spänner över många sektorer och politikområden och syftar till att se till att EU-rätten tillämpas korrekt, vilket gynnar både enskilda och företag.

Här redogörs för kommissionens viktigaste beslut, indelade efter politikområden. Kommissionen avslutar också 221 ärenden där frågorna har lösts med de berörda länderna utan att kommissionen behövt fortsätta förfarandet.

Läs mer om EU:s överträdelseförfarande i Vanliga frågor. Mer information om alla beslut finns i registret över överträdelseförfaranden.

Migration, inrikes frågor och säkerhetsunionen

Kvalificering för internationellt skydd: Kommissionen uppmanar GREKLAND, PORTUGAL och FINLAND att uppfylla skyddsgrundsdirektivet
Kommissionen har beslutat att inleda överträdelseförfaranden genom att skicka formella underrättelser till Grekland (INFR(2022)2044), Portugal (INFR(2022)2149) och Finland (INFR(2022)2154) för underlåtenhet att på ett fullständigt korrekt sätt införliva alla bestämmelser i direktivet om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd (direktiv 2011/95/EU). Att säkerställa att skyddsgrundsdirektivet tillämpas till fullo är en viktig förutsättning för att det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) ska fungera väl. Målet med direktivet är att garantera att medlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett behov av internationellt skydd samt garantera att en miniminivå av förmåner är tillgänglig för dessa personer i samtliga medlemsstater. Kommissionen övervakar noggrant på vilket sätt denna lagstiftning har införlivats i alla medlemsstater. Kommissionen anser att Grekland, Portugal och Finland har införlivat eller tillämpat vissa bestämmelser i direktivet på ett felaktigt sätt. Länderna har nu två månader på sig att bemöta kommissionens argument. Om inget tillfredsställande svar inkommer kan kommissionen besluta att avge ett motiverat yttrande.

Terrorisminnehåll online: Kommissionen uppmanar BELGIEN, BULGARIEN, TJECKIEN, DANMARK, ESTLAND, IRLAND, GREKLAND, SPANIEN, ITALIEN, CYPERN, LETTLAND, LITAUEN, LUXEMBURG, MALTA, NEDERLÄNDERNA, ÖSTERRIKE, POLEN, PORTUGAL, RUMÄNIEN, SLOVENIEN, FINLAND och SVERIGE att uppfylla förordningen om terrorisminnehåll online

Kommissionen har beslutat att inleda ett överträdelseförfarande genom att skicka formella underrättelser till Belgien (INFR(2022)2112), Bulgarien (INFR(2022)2113), Tjeckien (INFR(2022)2115), Danmark (INFR(2022)2116), Estland (INFR(2022)2117), Irland (INFR(2022)2121), Grekland (INFR(2022)2118), Spanien (INFR(2022)2119), Italien (INFR(2022)2122), Cypern (INFR(2022)2114], Lettland (INFR(2022)2125), Litauen (INFR(2022)2123), Luxemburg (INFR(2022)2124), Malta (INFR(2022)2126), Nederländerna (INFR(2022)2127), Österrike (INFR(2022)2111), Polen (INFR(2022)2128), Portugal (INFR(2022)2129), Rumänien (INFR(2022)2130), Slovenien (INFR(2022)2132), Finland (INFR(2022)2120) och Sverige (INFR(2022)2131) för felaktigt genomförande av EU-förordningen om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online (förordning (EU) 2021/784). Att säkerställa ett fullständigt genomförande av förordningen är centralt för att hindra terrorister från att missbruka internet för att sprida sin ideologi samt skrämma, radikalisera och rekrytera medborgare online. Förordningen tillhandahåller en rättslig ram för att säkerställa att terrorisminnehåll online avlägsnas inom en timme från mottagandet av en avlägsnandeorder utfärdad av en nationell behörig myndighet, och enligt förordningen ska företag vidta särskilda åtgärder när deras plattformar exponeras för sådant innehåll. Samtidigt införs genom förordningen starka skyddsåtgärder för att garantera att yttrande- och informationsfriheten respekteras till fullo. Efter att förordningen trädde i kraft den 7 juni 2022 har inte alla medlemsstater vidtagit alla nödvändiga åtgärder i förordningen i sin nationella lagstiftning. Kommissionen anser därför att Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Finland och Sverige har underlåtit att till fullo uppfylla sina skyldigheter enligt förordningen. De har nu två månader på sig att svara kommissionen. Om inget tillfredsställande svar inkommer kan kommissionen besluta att avge ett motiverat yttrande. Ett pressmeddelande med mer information finns här.

Rättsliga frågor

Formella underrättelser och motiverade yttranden

Bekämpning av rasism och främlingsfientlighet: Kommissionen skickar formella underrättelser till ESTLAND, POLEN och FINLAND och uppmanar GREKLAND och UNGERN att korrekt införliva EU-lagstiftning som kriminaliserar hatpropaganda och hatbrott

Syftet med rambeslutet om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (rådets rambeslut 2008/913/RIF) är att säkerställa att allvarliga uttryck för rasism och främlingsfientlighet, såsom offentlig uppmaning till våld eller hat, ska beläggas med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga påföljder i hela EU. I dag sände kommissionen ytterligare formella underrättelser till Estland (INFR(2016)2048), Polen (INFR(2020)2322) och Finland (INFR(2020)2320). Kommissionen hade tidigare skickat formella underrättelser till Estland den 30 oktober 2020, och till Polen och Finland den 18 februari 2021. Dessa tre medlemsstater svarade med nya uppgifter rörande de brister som kommissionen påtalat. Efter att ha analyserat dessa ytterligare upplysningar fann kommissionen att det förelåg ytterligare problem med införlivandet – utöver de betänkligheter som redan påtalats i de formella underrättelserna – som kräver särskilda åtgärder. Därför beslutade kommissionen att skicka ytterligare en formell underrättelse till de tre medlemsstaterna. De tre medlemsländerna har nu två månader på sig att svara på kommissionens underrättelse. Om länderna inte gör det kan kommissionen besluta att skicka dem ett motiverat yttrande. Kommissionen har i dag även beslutat att skicka ett motiverat yttrande till Grekland (INFR(2021)2063) och Ungern (INFR(2016)2078) för underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att införliva rambeslutet. Den 9 juni 2021 skickade kommissionen en formell underrättelse till Grekland och uppmanade landet att införa en lämplig nivå av kriminalisering av hatpropaganda.  Kommissionen skickade även en formell underrättelse till Ungern den 2 december 2021 och bad landet att kriminalisera offentligt urskuldande, förnekande eller grovt förringande av internationell brottslighet samt att säkerställa en erforderlig nivå av kriminalisering av rasistiska och främlingsfientliga hatbrott i allmänhet. Greklands och Ungerns svar behandlade inte kommissionens synpunkter i tillräcklig utsträckning. Därför har kommissionen beslutat att skicka motiverade yttranden till Grekland och Ungern. Grekland och Ungern har nu två månader på sig att svara på kommissionens motiverade yttranden. Om svaren inte är tillfredsställande kan kommissionen besluta att väcka talan vid EU-domstolen.

Motiverade yttranden

Uppgiftsskydd: Kommissionen uppmanar FINLAND att garantera ett effektivt rättsmedel mot brist på handlande hos dataskyddsmyndigheten

Europeiska kommissionen har i dag beslutat att skicka ett motiverat yttrande till Finland (INFR(2022)4010) för underlåtenhet att erbjuda registrerade personer ett effektivt rättsmedel i fall där dataskyddsmyndigheten inte behandlar ett klagomål eller inte inom tre månader informerar den registrerade om handläggningen eller resultatet av klagomålet. I Finland kan sådana situationer hanteras genom klagomål till justitiekanslern eller justitieombudsmannen. Detta rättsmedel uppfyller dock inte EU-rättens krav på ett effektivt rättsmedel inför domstol. Därför anser kommissionen att Finland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen (förordning (EU) 2016/679) och direktivet om uppgiftsskydd vid brottsbekämpning (direktiv (EU) 2016/680), jämförda med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Den 6 april 2022 skickade kommissionen en formell underrättelse till Finland. Eftersom Finlands svar inte bemötte kommissionens farhågor har kommissionen i dag beslutat att skicka ett motiverat yttrande. Finland har nu två månader på sig att svara. Om svaret inte är tillfredsställande kan kommissionen besluta att väcka talan vid EU-domstolen.

Sysselsättning och sociala rättigheter

Motiverade yttranden

Utstationerade arbetstagare: Kommissionen uppmanar 17 medlemsländer att följa EU:s tillämpningsdirektiv till direktivet om utstationering av arbetstagare

Kommissionen har beslutat att skicka motiverade yttranden till Belgien (INFR(2018)2226), Bulgarien (INFR(2018)2227), Tjeckien (INFR(2018)2230), Danmark (INFR(2021)2057), Tyskland (INFR(2021)2056), Irland (INFR(2018)2235), Frankrike (INFR(2018)2232), Italien (INFR(2021)2059), Ungern (INFR(2018)2234), Malta (INFR(2018)2238), Nederländerna (INFR(2021)2061), Österrike (INFR(2018)2225), Polen (INFR(2018)2239), Rumänien (INFR(2018)2241), Slovenien (INFR(2018)2243), Slovakien (INFR(2018)2242) och Finland (INFR(2021)2058) för underlåtenhet att anpassa olika nationella bestämmelser till tillämpningsdirektivet om utstationering av arbetstagare (2014/67/EU). Direktivet syftar till att stärka den praktiska tillämpningen av reglerna om utstationering av arbetstagare genom att behandla frågor som rör bekämpning av bedrägerier och kringgående av regler, åtkomst till information samt administrativt samarbete mellan EU:s medlemsländer. Det fastställer de administrativa krav och kontrollåtgärder som medlemsländerna får införa för att kunna övervaka att reglerna om utstationering av arbetstagare följs, skyddar utstationerade arbetstagares rättigheter samt skyddar dem mot ogynnsam behandling från deras arbetsgivares sida vid rättsliga eller administrativa åtgärder, skyddar utstationerade arbetstagares rättigheter i situationer med underentreprenörer, säkerställer att administrativa sanktionsavgifter åläggs och drivs in på ett ändamålsenligt sätt i alla medlemsstater, och tvingar medlemsländerna att införa ändamålsenliga, proportionella och avskräckande sanktioner. Kommissionen hade i juli 2021 skickat formella underrättelser till 24 medlemsstater och följer nu upp dessa underrättelser för 17 medlemsstater som ännu inte korrekt införlivat en del, eller alla, av ovan nämnda bestämmelser i direktivet. Medlemsstaterna har nu två månader på sig att vidta nödvändiga åtgärder. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan vid EU-domstolen.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/inf_23_142

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn (09) 6226 5465, GSM 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio