Kommissionens strategier för att uppnå klimatneutralitet: energisystemet och vätet i blickpunkten

Strategin för en integrering av energisystemet skapar ramen för en övergång till grön energi.

Klimatneutralitet enligt det uppställda målet kan inte nås på ett kostnadseffektivt sätt senast 2050 med den nuvarande modellen, där energiförbrukningen i transport-, industri-, värmeproduktions- och byggsektorn sker i separata fack som var och en har sin egen värdekedja, infrastruktur, planerings- och bruksfunktioner och sina egna regler.

Med integrering av energisystemet avses att systemet planeras och används som en helhet genom att man kombinerar olika energiformer, infrastrukturer och förbrukningssektorer.

Detta flexibla och nätbaserade system är effektivare och minskar kostnaderna för samhället. Exempelvis el som används som energikälla i bilar skulle kunna produceras med hjälp av solpaneler som installerats på tak, och byggnader skulle kunna värmas upp med värme från närliggande fabriker och fabriker skulle kunna drivas med rent väte som produceras med vindenergi.

Den första av de tre grundläggande principerna i strategin är att skapa ett energisystem som i hög grad förlitar sig på cirkulär ekonomi och fokuserar på energieffektivitet. Återanvändning av spillvärme t.ex. från industrianläggningar, datacentraler eller andra källor, och energi som produceras med bioavfall eller i avloppsreningsverk erbjuder stora möjligheter.

För det andra betonas direkt elektrifiering av slutanvändarsektorerna. Eftersom andelen förnybara energikällor är störst inom elproduktionen bör elanvändningen ökas i mån av möjlighet exempelvis genom användning av värmepumpar eller elfordon.

För det tredje främjar strategin användningen av rena bränslen i sektorer som är svåra att elektrifiera. Rena bränslen är bland annat förnybart väte och biogas.

Vätestrategin anknyter till vätets möjligheter att främja en utfasning av fossila bränslen i industrin, transportsektorn, elproduktionen och i byggnader inom ramen för ett integrerat energisystem. Strategin handlar om hur dessa möjligheter kan förverkligas i praktiken med hjälp av investeringar, reglering, skapande av marknader samt forskning och innovation.

Väte kan användas som energikälla i sektorer som inte lämpar sig för elektrifiering, och vätet kan erbjuda tillskottsenergi för att balansera växlande förnybara energiströmmar.

Det primära syftet med strategin är att utveckla förnybart väte som i huvudsak produceras med vind- och solenergi. Men på kort och medellång sikt behöver vi andra former av koldioxidsnålt väte för att snabbt kunna minska utsläppen och stödja utvecklingen av livskraftiga marknader.

Under perioden 2020–2024 kommer man att stödja insatser för att öka effekten i elektrolysörer som baserar sig på förnybar energi till minst 6 gigawatt i EU och öka produktionen av förnybart väte till en miljon ton.

Under perioden 2025–2030 bör väte bli en väsentlig del av det integrerade energisystemet, EU bör ha elektrolysörer med en effekt på minst 40 gigawatt baserade på förnybar energi, och minst tio miljoner ton förnybart väte bör produceras.

Under perioden 2030–2050 bör tekniken för förnybart väte ha nått en tillräcklig mognadsgrad och den bör tas i bruk i stor omfattning inom alla de sektorer där det har visat sig vara svårt att fasa ut fossila bränslen.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_1259

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Pia Siitonen
tfn (09) 6226 5473, GSM 040 535 5979
fornamn [dot] efternamnec [dot] europa [dot] eu (fornamn[dot]efternamn[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn (09) 6226 5465, GSM 050 384 7857
fornamn [dot] efternamnec [dot] europa [dot] eu (fornamn[dot]efternamn[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio