Kommissionens första årsrapport om rättsstatsprincipen i EU: Finlands situation god

Kommissionens årsrapport fokuserar på fyra huvudområden med stor betydelse för rättsstatsprincipen: nationella rättssystem, ramar för korruptionsbekämpning, mediemångfald och fria medier samt andra institutionella frågor kopplade till de kontroller och motvikter som krävs för ett effektivt system av demokratiska styrelseformer.

Landsbedömningarna visar att rättsväsendets oberoende fortfarande är ett problem i vissa EU-länder.

I Finland anser 84 % av medborgarna och 85 % av företagen att rättsväsendets oberoende är ”ganska bra” eller ”mycket bra”. Dessa siffror har förblivit stabila och till och med ökat något för medborgarnas del sedan 2016. Finland har dessutom nyligen genomfört reformer på detta område, vilket har förstärkt rättsväsendets oberoende ytterligare.

Flera EU-länder har antagit heltäckande strategier för korruptionsbekämpning, medan andra håller på att utarbeta sådana.

I landsbedömningen av Finland konstateras det att det inte finns en särskild myndighet för korruptionsbekämpning, utan att flera olika myndigheter och organ tillsammans ansvarar för detta. Polisen har bland annat befogenhet att undersöka möjliga fall av korruption och polisen i Finland åtnjuter generellt sett högt förtroende. För tillfället vidtas åtgärder för att öka bland annat öppenheten och insynen samt för att reglera lobbyismen och den s.k. svängdörrsproblematiken. Finland får 86/100 poäng i Transparency Internationals korruptionsindex, vilket är det näst bästa resultatet i EU och det tredje bästa resultatet i hela världen.

EU-länderna har generellt sett en hög nivå av mediefrihet och mediemångfald. Några landsbedömningar tar dock upp fall av politiskt tryck på medierna. Dessutom utsätts journalister och andra medieaktörer i flera EU-länder för hot och attacker i samband med sitt arbete.

Enligt landsbedömningen av Finland har det inte rapporterats om något fysiskt hot mot journalister här. Det förekommer trakasserikampanjer på nätet, men en rad åtgärder har vidtagits under de senaste åren för att motverka detta, exempelvis genom att stalkning kriminaliserades 2013. Dessutom överväger regeringen ytterligare åtgärder för att skydda journalister från att bli uthängda på nätet.

I rapporten fastslås att institutionella kontroller och motvikter är själva kärnan i rättsstatsprincipen. De säkerställer att den makt som utövas av myndigheter är föremål för demokratisk tillsyn. I ett antal EU-länder har konstitutionella reformer inletts för att stärka systemet av kontroller och motvikter.

I landsbedömningen av Finland konstateras det bland annat att beredskapslagen och de befogenheter som tilldelades regeringen inom ramen för denna togs i bruk under coronapandemin först efter att det hade säkerställts att de var förenliga med grundlagen. Dessutom nämns en reformprocess i Finland som ska förtydliga de befogenheter som tilldelas de oberoende myndigheter som ansvarar för att skydda de grundläggande rättigheterna.

I samband med rapporten offentliggörs även landsspecifika uppgifter: https://ec.europa.eu/info/publications/2020-rule-law-report-communication-and-country-chapters_fi

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_1756

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Pia Siitonen
tfn (09) 6226 5473, GSM 040 535 5979
fornamn [dot] efternamnec [dot] europa [dot] eu (fornamn[dot]efternamn[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn (09) 6226 5465, GSM 050 384 7857
fornamn [dot] efternamnec [dot] europa [dot] eu (fornamn[dot]efternamn[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio