EU-kommissionen föreslår nya framtidsanpassade regler för den ekonomiska styrningen

EU-kommissionen lägger i dag fram lagförslag om den mest genomgripande reformen av EU:s regler för ekonomisk styrning sedan den ekonomiska och finansiella krisen. Huvudsyftet med förslagen är att säkerställa en mer hållbar offentlig skuldsättning och att främja en hållbar och inkluderande tillväxt genom reformer och investeringar.

Genom förslagen åtgärdas brister i det nuvarande regelverket. De tar hänsyn till vikten av att få ned de offentliga skuldnivåer som har stigit kraftigt på senare tid. De tar också tillvara lärdomarna från EU:s hantering av covid-19-krisen och ser till att EU är rustat inför framtida utmaningar genom att främja utvecklingen mot en grön, digital, inkluderande och resilient ekonomi och göra EU mer konkurrenskraftigt.

De nya reglerna kommer att främja nödvändiga reformer och investeringar och bidra till att minska höga offentliga skuldkvoter i realistisk, jämn och stadig takt, vilket ligger i linje med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2022. Reformen gör att den ekonomiska styrningen blir enklare, stärker det nationella ägarskapet, lägger större vikt vid det medelsiktiga perspektivet och skärper kontrollen av att reglerna verkligen följs.

Förslagen är resultatet av en lång period av överväganden och samråd.

Starkare nationellt ägarskap genom omfattande medelsiktiga planer baserade på gemensamma EU-regler

Nationella finans- och strukturpolitiska planer på medellång sikt är själva grundvalen för kommissionens förslag.

Medlemsländerna ska utforma och lägga fram planer som visar deras offentligfinansiella mål, vilka åtgärder de tänker vidta för att komma till rätta med makroekonomiska obalanser och vilka reformer och investeringar som ska prioriteras under en period av minst fyra år. Planerna ska bedömas av kommissionen och godkännas av rådet på grundval av gemensamma EU-kriterier.

Genom att samla offentligfinansiella mål och reform- och investeringsmål i en och samma medelsiktiga plan blir processen mer sammanhållen och effektiv. Det nationella ägarskapet stärks genom att medlemsländerna får mer svängrum när de fastställer sina finanspolitiska anpassningsbanor och reform- och investeringsåtaganden. Övervakningen och kontrollen av att medlemsländerna verkligen fullgör sina åtaganden ska effektiviseras genom att de blir tvungna att lämna in årliga lägesrapporter.

Den nya budgetövervakningsprocessen ska integreras i den europeiska planeringsterminen, som även framöver kommer att vara den centrala strukturen för samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.

Enklare regler som tar hänsyn till att de offentligfinansiella utmaningarna kan variera  

Läget i de offentliga finanserna, utmaningarna och de ekonomiska utsikterna varierar kraftigt mellan de 27 EU-länderna. Att tillämpa samma modell för alla fungerar inte. Enligt förslagen ska man därför övergå till en mer riskbaserad budgetövervakning där skuldhållbarhet står i fokus och en hållbar och inkluderande tillväxt samtidigt främjas. Övervakningen kommer att ske enligt ett transparent gemensamt EU-regelverk.

I sina planer ska medlemsländerna staka ut en finanspolitisk anpassningsbana baserad på fleråriga utgiftsmål. De fleråriga utgiftsmålen kommer att vara den enda indikatorn för budgetövervakningen, vilket förenklar de finanspolitiska reglerna.

För medlemsländer vars offentliga underskott överstiger 3 procent av BNP eller vars offentliga skuld överstiger 60 procent av BNP kommer kommissionen att lägga fram en landspecifik ”teknisk anpassningsbana”. Denna bana ska se till att skulden följer en realistisk, nedåtgående utveckling eller håller sig på sunda nivåer och att underskottet ligger kvar eller minskar till under 3 procent av BNP på medellång sikt.

För medlemsländer vars offentliga underskott ligger under 3 procent av BNP och vars offentliga skuld ligger under 60 procent av BNP kommer kommissionen att utfärda teknisk information för att säkerställa att det offentliga underskottet ligger kvar under referensvärdet på 3 procent av BNP även på medellång sikt.

Den tekniska anpassningsbanan och den tekniska informationen kommer att fungera som vägledning för medlemsländerna när de sätter upp fleråriga utgiftsmål i sina planer.  

Gemensamma garantier ska tillämpas för att säkerställa skuldhållbarhet. Referensvärdena för underskott och skuldsättning på 3 procent respektive 60 procent kommer att vara oförändrade. Skuldkvoten (skulden i förhållande till BNP) måste vara lägre i slutet av den period som omfattas av planen än i början av denna period och så länge underskottet överstiger 3 procent av BNP kommer den finanspolitiska anpassningen att behöva uppgå till minst 0,5 procent av BNP per år. Medlemsländer vars finanspolitiska anpassningsperiod har förlängts måste se till att de inte skjuter upp budgetansträngningen till slutet av perioden.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_2393

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio