Kommissionen föreslår nästa generations egna medel för EU

Kommissionen har idag lagt ett förslag om att införa nästa generations egna medel i EU:s budget i form av tre nya intäktskällor: Den första grundar sig på inkomster från utsläppshandeln:(ETS-systemet), den andra på resurser som genereras av gränsjusteringsmekanismen för koldioxid och den tredje baseras på den andel av de multinationella företagens residualvinst som kommer att omfördelas till medlemsstaterna enligt OECD/G20-avtalet om omfördelning av beskattningsrätten som slöts nyligen. När de nått marschfart väntas dessa nya inkomstkällor generera i genomsnitt upp till 17 miljarder euro om året för EU:s budget under åren 2026–2030.

De nya egna medel som föreslås idag kommer att bidra till återbetalningen av de medel som EU mobiliserat för att finansiera bidragsdelen av återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU. De nya egna medlen kommer även att finansiera den sociala klimatfonden. Den senare är en viktig del av det föreslagna nya systemet för handel med utsläppsrätter som omfattar byggnader och vägtransporter, och den kommer att bidra till att ingen hamnar efter i övergången till en fossilfri ekonomi.

– Med dagens paket lägger vi grunden för återbetalningen av återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, och paketet Fit for 55 får väsentligt stöd genom att vi säkrar finansieringen av den sociala klimatfonden, sade kommissionä Johannes Hahn med ansvar för budget och administration. Med de nya egna medlen ser vi därför till att nästa generation verkligen kan att dra nytta av NextGenerationEU.

Dagens förslag bygger på det åtagande som kommissionens gjort som ett led i den politiska överenskommelsen om långtidsbudgeten för 2021–2027 och återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU. När paketet väl antagits kommer det att bidra till att förstärka den reform av inkomstsystemet som inleddes 2020 genom att egna medel baserade på icke-materialutnyttjat plastavfall togs med i budgeten.

EU:s system för handel med utsläppsrätter

Paketet Fit for 55 som antogs i juli 2021 ska minska nettoutsläppen av växthusgaser i EU med minst 55 % fram till 2030 (jämfört med utsläppsnivån 1990), med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050. I paketet ingår en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I framtiden kommer handeln med utsläppsrätter även att gälla sjöfartssektorn, auktioneringen av utsläppsrätter för luftfarten kommer att öka och det kommer att finnas ett nytt system för byggnader och vägtransporter.

Enligt det nuvarande systemet för handel med utsläppsrätter överförs det mesta av inkomsterna från utauktioneringen av utsläppsrätter till de nationella budgetarna. Idag föreslår kommissionen att 25 % av inkomsterna från EU:s utsläppshandel i framtiden ska föras in i EU:s budget. Med dagens takt väntas dessa inkomster till EU-budgeten uppgå till i genomsnitt omkring 12 miljarder euro om året under åren 2026–2030 (i genomsnitt 9 miljarder euro under perioden 2023-2030).

Utöver återbetalningen av NextGenerationEU-medlen skulle dessa nya intäkter finansiera den sociala klimatfonden, som kommissionen presenterade i juli 2021. Fonden kommer att säkerställa en socialt rättvis omställning och ge stöd till utsatta hushåll, transportanvändare och mikroföretag för att finansiera investeringar i energieffektivitet, i nya uppvärmnings- och kylsystem och i renare mobilitet, men även i tillfälligt direkt inkomststöd, när det behövs. Fondens totala finansieringsram uppgår i princip till ett belopp på cirka 25 % av de förväntade inkomsterna från det nya systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader och vägtransporter.

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna

Syftet med gränsjusteringsmekanism för koldioxid, som även den lades fram av kommissionen i juli 2021, är att minska risken för koldioxidläckage genom att uppmuntra producenter i länder utanför EU att miljöanpassa sina produktionsprocesser. Det kommer att sättas ett koldioxidpris på import som motsvarar vad som skulle ha betalats om varorna hade producerats i EU. Mekanismen kommer att tillämpas på ett riktat urval sektorer och den är helt förenlig med WTO:s regler.

Kommissionen föreslår att man anslår 75 % av intäkterna från denna gränsjusteringsmekanism till EU:s budget. Intäkterna för EU-budgeten uppskattas till omkring 1 miljard euro per år, i genomsnitt, under perioden 2026–2030 (0,5 miljarder euro i genomsnitt mellan 2023 och 2030). Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid väntas inte generera några intäkter under övergångsperioden 2023–2025.

Reform av det internationella regelverket för bolagsbeskattning

Den 8 oktober 2021 enades mer än 130 länder som är medlemmar i OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) om en reform av det internationella skatteramverket: en tvåpelarlösning för att bekämpa skatteflykt och som syftar till att säkerställa att vinster beskattas där ekonomisk verksamhet och värdeskapande sker. De undertecknande länderna står för mer än 90 % av världens BNP. Den första pelaren i avtalet kommer att omfördela rätten att beskatta en andel av de så kallade residualvinsterna från världens största multinationella företag till deltagande länder över hela världen. Kommissionen föreslår egna medel motsvarande 15  % av den andel av residualvinsten från företag inom tillämpningsområdet som omfördelas till EU:s medlemsstater.

Kommissionen har förbundit sig att under 2022 – när detaljerna i OECD:s/G20:s inkluderande ramavtal om den första pelaren är klara – föreslå ett direktiv som genomför avtalet inom den första pelaren i linje med kraven för den inre marknaden. Denna process är ett komplement till direktivet om den andra pelaren, för vilket kommissionen i dag antog ett separat förslag. I avvaktan på att avtalet slutförs (och därmed de slutliga siffrorna), kan inkomsterna för EU:s budget uppskattas till mellan 2,5 och 4 miljarder euro per år.

Lagstiftningsprocess

För att införliva dessa nya egna medel i EU-budgeten måste EU ändra två centrala rättsakter:

För det första föreslår kommissionen att beslutet om egna medel ändras så att de tre föreslagna nya egna medlen läggs till de befintliga.

För det andra lägger kommissionen också fram en riktad ändring av förordningen om EU:s nuvarande långtidsbudget för 2021–2027, även kallad den fleråriga budgetramen. Detta ändringsförslag ger den rättsliga möjligheten att börja betala tillbaka upplåningen inom ramen för NextGenerationEU redan under den innevarande fleråriga budgetramen. Samtidigt föreslås en höjning av de relevanta utgiftstaken i den fleråriga budgetramen för åren 2025–2027 för att ge utrymme för ytterligare utgifter för den sociala klimatfonden.

Beslutet om egna medel måste godkännas enhälligt i rådet efter samråd med Europaparlamentet. Beslutet kan träda i kraft först sedan det har godkänts av alla EU-länder i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Förordningen om den fleråriga budgetramen måste antas enhälligt av rådet efter Europaparlamentets godkännande.

Nästa steg

EU-kommissionen kommer nu att arbeta tillsammans med Europaparlamentet och rådet för att snabbt genomföra paketet inom de tidsfrister som anges i det interinstitutionella avtalet.

Dessutom kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om en andra korg av nya egna medel före utgången av 2023. Detta andra paket kommer att bygga på det nya förslaget om ett regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (BEFIT, Business in Europe: Framework for Income Taxation) som planeras till 2023.

Bakgrund

För att hantera den helt ojämförliga utmaning som pandemin är upphov till, enades Europeiska unionen 2020 om ett rekordstort stimulanspaket på mer än 2 biljoner euro, dvs. en förstärkning av den långsiktiga budgeten med mer än 800 miljarder euro i kapacitet från det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU (i löpande priser).

Med NextGenerationEU har kommissionen fått möjlighet att emittera obligationer i stor skala med stöd av EU-budgeten. Detta innebär att unionen kan ådra sig skulder för att hjälpa alla medlemsstater att bekämpa krisen och bygga upp motståndskraft. För att bidra till återbetalningen av lånen enades EU-institutionerna om att införa nya egna medel då detta skulle möjliggöra mer diversifierade och motståndskraftiga typer av inkomster som är direkt kopplade till våra gemensamma politiska prioriteringar. Nya egna medel kommer att förhindra att återbetalningar kopplade till NextGenerationEU leder till otillbörliga nedskärningar i EU-program eller till alltför stora ökningar av bidragen från medlemsstaterna.

Under 2021 har kommissionen mobiliserat 71 miljarder euro (i löpande priser) genom långfristiga obligationer och har för närvarande 20 miljarder euro utestående i kortfristiga skuldinstrument (så kallade EU-Bills) inom ramen för en diversifierad finansieringsstrategi med statlig karaktär.

Mer information:

Frågor och svar

Faktablad

Rättsakter

Intäkter | Europeiska kommissionen (europa.eu)