Kommissionen föreslår att förteckningen över ”EU-brott” utvidgas till att omfatta hatpropaganda och hatbrott

I dag lägger EU-kommissionen fram ett initiativ för att utvidga förteckningen över ”EU-brott” till att omfatta hatpropaganda och hatbrott, vilket kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen 2020.

Hatpropaganda och hatbrott har ökat kraftigt i hela Europa och blivit ett särskilt allvarligt och oroande fenomen – både på och utanför nätet. Det krävs gemensamma EU-åtgärder för att ta itu med denna utmaning som berör hela EU. För närvarande finns det dock ingen rättslig grund för att kriminalisera hatpropaganda och hatbrott på EU-nivå.

Den befintliga förteckningen över EU-brott i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) måste utvidgas för att säkerställa gemensamma minimiregler om hur brott och påföljder ska definieras i alla EU:s medlemsländer.

Dagens initiativ är det första steget i processen för att utvidga förteckningen över EU-brott. Nästa steg blir att medlemsländerna godkänner initiativet innan kommissionen kan lägga fram ett lagstiftningsförslag.

I dagens initiativ anges skälen till att förteckningen över EU-brott bör utvidgas till att omfatta hatpropaganda och hatbrott, mot bakgrund av kriterierna i artikel 83.1 i EUF-fördraget. Skälen och kriterierna finns i det utförligare pressmeddelandet i länken nedan.

En extern studie som offentliggörs i dag bekräftar omfattningen och den oroväckande trenden för hatpropaganda och hatbrott. Den ökade nivån på det hat som uttrycks mot exempelvis romer, judar, muslimer och personer av asiatiskt ursprung eller personer som uppfattas vara av sådant ursprung har ökat under pandemin. Det handlar till exempel om rasistiska angrepp och misshandel, våldsamma trakasserier, hot och rasistiska övergrepp.

Enligt källorna i den externa studien hade 52 procent av de unga kvinnorna och flickorna upplevt våld på nätet, däribland hot och sexuella trakasserier. Personer med funktionsnedsättning löper i sin tur större risk att utsättas för våldsbrott, såsom hatbrott, än andra personer och de blir oftare offer för fysiska trakasserier.

Vad händer nu?

Efter Europaparlamentets godkännande måste rådet enhälligt anta ett beslut där hatpropaganda och hatbrott identifieras som ytterligare ett brottsområde som uppfyller kriterierna i artikel 83.1 i EUF-fördraget.

Därefter kan kommissionen föreslå lagstiftning som fastställer minimiregler för definitioner och påföljder för hatpropaganda och hatbrott, som sedan antas av Europaparlamentet och rådet i linje med det vanliga lagstiftningsförfarandet.

Läs mer

Meddelande

Bilaga till meddelandet

Faktablad – Hur förteckningen över EU-brott kan utvidgas: steg för steg

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_21_6561  

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Pia Siitonen
tfn 040 535 5979
pia [dot] siitonenec [dot] europa [dot] eu (pia[dot]siitonen[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio