Kommissionen fastställer prioriteringar för det kommande året för att stärka EU:s konkurrenskraft

I dag inleder EU-kommissionen 2024 års omgång av den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Höstpaketet utgår från den ekonomiska höstprognosen 2023, som visade att EU:s ekonomi fortsätter att vara motståndskraftig trots flera chocker de senaste åren, men att den tappade fart under 2023 i ett läge med hög inflation och stramare finansiella villkor. Under 2024 förväntas bara en måttlig ökning av tillväxten.

EU står inför flera viktiga strukturella utmaningar: låg produktivitetstillväxt, den gröna och den digitala omställningen, befolkningens åldrande och social inkludering. Alla dessa utmaningar måste hanteras för att EU ska kunna bibehålla en hållbar konkurrenskraft. Även de omvälvande geopolitiska händelserna har visat på vikten av att unionen förblir konkurrenskraftig på en global marknad, samtidigt som ingen får lämnas utanför.

Samordningen av den ekonomiska politiken genom den europeiska planeringsterminen kommer att hjälpa medlemsländerna att uppnå dessa mål genom att fastställa prioriteringar och ge tydlig och väl samordnad politisk vägledning inför det kommande året.

Den årliga översikten över hållbar tillväxt

I årets översikt över hållbar tillväxt presenteras en ambitiös agenda för att stärka EU:s samordnade politiska agerande ytterligare. Syftet är att stärka EU:s konkurrenskraft genom en grön och digital omställning som samtidigt säkerställer social rättvisa och territoriell sammanhållning.

De fyra prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen är även framöver att verka för miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet i syfte att främja konkurrenskraftig hållbarhet. Detta förhållningssätt är i linje med FN:s mål för hållbar utveckling, vilka är en integrerad del av den europeiska planeringsterminen.

En av de viktigaste punkterna i det här årets omgång är åtgärder för att hantera strukturella och framväxande utmaningar och därmed fullt ut förverkliga varje medlemslands konkurrenspotential. Det handlar bland annat om att få bort flaskhalsar för privata och offentliga investeringar, främja ett bra företagsklimat och säkerställa den kompetens som krävs för den gröna och digitala omställningen.

I det här sammanhanget kommer 2024 års omgång av den europeiska planeringsterminen framför allt att fokusera på synergieffekter och komplementaritet mellan genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanerna och de sammanhållningspolitiska programmen. Den kommer även att fokusera på att kartlägga var det finns behov av ytterligare investeringar och reformer på nationell och regional nivå.

Under 2024 kommer dessutom stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul att avaktiveras. Finanspolitiken måste stötta penningpolitiken i att minska inflationen och säkra hållbara offentliga finanser, men det måste samtidigt finnas tillräckligt med utrymme för ytterligare investeringar och för att främja långsiktig tillväxt.

Yttranden om euroländernas utkast till budgetplaner 2024

EU-kommissionen har bedömt huruvida euroländernas utkast till budgetplaner för 2024 följer rådets rekommendationer från juli 2023.

Sammantaget anser EU-kommissionen att Cyperns, Estlands, Greklands, Irlands, Litauens, Sloveniens och Spaniens utkast till budgetplaner överensstämmer med rådets rekommendationer.

Italiens, Lettlands, Luxemburgs, Maltas, Nederländernas, Portugals, Slovakiens, Tysklands och Österrikes utkast till budgetplaner överensstämmer inte helt med rådets rekommendationer.

Finlands, Belgiens, Frankrikes och Kroatiens utkast till budgetplaner riskerar att inte överensstämma med rådets rekommendationer.

Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet under 2024

I rekommendationen för euroområdet ges skräddarsydda råd till länderna i euroområdet om sådant som är relevant för hur euroområdet fungerar som helhet. I år ligger fokus på politiken för att hantera den höga inflationen och konkurrenskraftsutmaningar.

Förslag till gemensam sysselsättningsrapport

Förslaget till gemensam sysselsättningsrapport bekräftar att EU:s arbetsmarknad är motståndskraftig. Totalt sett uppgick sysselsättningsgraden i EU till 74,6 procent under 2022. Den steg ytterligare till 75,4 procent andra kvartalet 2023, vilket var en bra bit över nivåerna före pandemin. Arbetslösheten i EU sjönk samtidigt till en historiskt låg nivå 2022 (6,2 procent) och denna trend höll i sig under andra kvartalet 2023 (6 procent). Det finns dock skillnader mellan medlemsländer, regioner och sektorer.

Läs mer i det utförliga pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_23_5871   

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på X / Twitter @eukomissio