​​​​​​​Ekonomisk vårprognos 2023: Förbättrade utsikter trots ihållande utmaningar

Den europeiska ekonomin fortsätter att visa motståndskraft i ett utmanande globalt sammanhang. Lägre energipriser, minskade försörjningsbegränsningar och en stark arbetsmarknad bidrog till en måttlig tillväxt under första kvartalet 2023 och därmed skingrades oron för en recession.

Den europeiska ekonomin fortsätter att visa motståndskraft i ett utmanande globalt sammanhang. Lägre energipriser, minskade försörjningsbegränsningar och en stark arbetsmarknad bidrog till en måttlig tillväxt under första kvartalet 2023 och därmed skingrades oron för en recession. Genom denna inledning på året – som var bättre än väntat – höjs tillväxtutsikterna för EU:s ekonomi till 1,0 % för 2023 (0,8 % i vinterprognosen) och till 1,7 % för 2024 (1,6 % under vintern). Justeringarna uppåt är ungefär lika stora i hela euroområdet, och BNP-tillväxten väntas nu uppgå till 1,1 % under 2023 respektive 1,6 % under 2024. Till följd av ett fortsatt tryck på kärnpriserna har även inflationen justerats uppåt jämfört med vintern, till 5,8 % för 2023 och 2,8 % för 2024 i euroområdet.

I Finland förväntas BNP-tillväxten uppgå till enbart 0,2 % i år. Nästa år ser det dock redan ljusare ut – då är tillväxtutsikterna 1,4 %. Inflationen förväntas ligga på 4,8 % 2023 och 2,1 % 2024 i Finland.

Lägre energipriser höjer tillväxtutsikterna

Enligt Eurostats preliminära snabbstatistik ökade BNP med 0,3 % i EU och med 0,1 % i euroområdet under första kvartalet 2023. Ledande indikatorer tyder på fortsatt tillväxt under andra kvartalet.

Den europeiska ekonomin har lyckats begränsa de negativa effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och har klarat sig igenom energikrisen tack vare en snabb diversifiering av försörjningen och en betydande minskning av gasförbrukningen. De betydligt lägre energipriserna börjar nu kännas av i hela ekonomin, med minskade produktionskostnader för företagen. Även konsumenterna får nu lägre energiräkningar, men den privata konsumtionen kommer att förbli dämpad eftersom löneökningarna släpar efter inflationen.

Då inflationen är fortsatt hög kommer finansieringsvillkoren att skärpas ytterligare. Även om ECB och andra centralbanker i EU väntas närma sig slutet av räntehöjningscykeln kommer den senaste tidens turbulens inom finanssektorn sannolikt att öka trycket på kostnaderna för och försämra möjligheterna att få krediter, bromsa investeringstillväxten och särskilt drabba bostadsinvesteringarna.

Kärninflationen har reviderats upp men kommer gradvis att sjunka

Efter att ha nått en topp 2022 fortsatte den totala inflationen att sjunka första kvartalet 2023 till följd av en kraftig nedgång i energipriserna. Kärninflationen (den totala inflationen exklusive energi och obearbetade livsmedel) visar sig dock vara mer ihållande. I mars nådde den en historiskt hög nivå på 7,6 %, men den väntas minska gradvis under prognosperioden i takt med att vinstmarginalerna absorberar högre lönetryck och stramare finansieringsvillkor. Snabbskattningen av det harmoniserade konsumentprisindexet för euroområdet i april (publicerades efter slutdatumet för denna prognos) visar på en marginell nedgång i kärninflationen, vilket tyder på att den kan ha nått sin topp första kvartalet så som förutsetts. På årsbasis beräknas kärninflationen i euroområdet under 2023 uppgå till i genomsnitt 6,1 %, innan den sjunker till 3,2 % 2024, och därmed ligger den kvar över den totala inflationen under båda prognosåren.

Arbetsmarknaden är fortfarande motståndskraftig mot en ekonomisk avmattning

En rekordstark arbetsmarknad stärker motståndskraften i EU:s ekonomi. Arbetslösheten i EU nådde en ny rekordlåg nivå på 6,0 % i mars 2023, och sysselsättningsgraden är rekordhög.

EU:s arbetsmarknad väntas reagera endast måttligt på den långsammare ekonomiska expansionen. Sysselsättningstillväxten beräknas till 0,5 % i år, innan den sjunker till 0,4 % 2024. Arbetslösheten beräknas ligga kvar strax över 6 %. I Finland beräknas arbetslösheten vara något högre både i år och nästa år: 7,1 % 2023 och 6,8 % 2024.

Lönerna har stigit snabbare sedan början av 2022, men har hittills legat långt under inflationen. Mer ihållande löneökningar väntas till följd av en fortsatt brist på arbetskraft, kraftiga ökningar av minimilönerna i flera länder och, mer generellt, ett tryck från arbetstagarna att ta igen förlorad köpkraft.

De offentliga underskotten väntas minska, särskilt under 2024

Trots införandet av stödåtgärder för att mildra effekterna av höga energipriser ledde den starka nominella tillväxten och avvecklingen av återstående pandemirelaterade åtgärder till att EU:s samlade offentliga underskott 2022 minskade ytterligare till 3,4 % av BNP. Under 2023 och mer markant 2024 bör de sjunkande energipriserna göra det möjligt för regeringarna att fasa ut energistödsåtgärderna, vilket ytterligare bör minska underskottet till 3,1 % respektive 2,4 % av BNP. För Finlands del beräknas underskottet uppgå till 2,6 % av BNP både i år och nästa år.

EU:s samlade skuldkvot beräknas minska stadigt till under 83 % 2024 (90 % i euroområdet), vilket fortfarande är högre än nivåerna före pandemin. Det finns stora skillnader mellan medlemsstaternas finanspolitiska utvecklingsbanor. Finlands samlade skuldkvot förväntas vara 73,9 % i år och 76,2 % nästa år.

Även om inflationen kan stödja förbättringen i de offentliga finanserna på kort sikt kommer denna effekt oundvikligen att försvinna med tiden i takt med att kostnaderna för återbetalning av skulder ökar och de offentliga utgifterna gradvis anpassas till den högre prisnivån.

Nedåtriskerna för de ekonomiska utsikterna har ökat

En mer ihållande kärninflation skulle kunna fortsätta att begränsa hushållens köpkraft och tvinga fram en kraftfullare penningpolitik, med omfattande makroekonomiska återverkningar. Nya perioder av finansiell stress skulle dessutom kunna leda till ökad riskaversion, vilket i sin tur kan leda till en mer uttalad skärpning av utlåningskraven än vad som förutses i denna prognos. En expansiv finanspolitik skulle driva på inflationen ytterligare och motverka penningpolitiska åtgärder. Dessutom kan nya utmaningar uppstå för den globala ekonomin till följd av oro inom banksektorn eller till följd av bredare geopolitiska spänningar. På den positiva sidan skulle en mer gynnsam utveckling av energipriserna leda till en snabbare nedgång i den totala inflationen, med positiva spridningseffekter för den inhemska efterfrågan. Slutligen leder Rysslands pågående invasion av Ukraina till en ihållande osäkerhet.

Prognosen innehåller för första gången en översikt över de ekonomiska strukturella egenskaperna, de senaste resultaten samt utsikterna för Ukraina, Moldavien och Bosnien och Hercegovina, dvs. de länder som rådet beviljade kandidatstatus för EU-medlemskap i juni och december 2022.        

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_2723

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio