Gå direkt till innehållet
Representationen i Finland
Presskommuniké16 maj 2022Representationen i Finland

Ekonomisk vårprognos 2022: Den ryska invasionen testar EU:s ekonomiska motståndskraft

Kevään 2022 talousennuste
Ekonomisk vårprognos 2022

 

Före krigsutbrottet såg EU-ekonomin ut att gå mot en långvarig och stark tillväxt. Den ryska invasionen av Ukraina har dock medfört nya utmaningar i ett läge där unionen just börjat återhämta sig från de ekonomiska effekterna av pandemin. Kriget spär på uppåttrycket på råvarupriserna, orsakar nya störningar i försörjningskedjorna och leder till ökad osäkerhet, vilket förstärker den motvind för tillväxten som tidigare förväntades avta. Kommissionen har därför skrivit ned EU:s tillväxtutsikter och skrivit upp sin inflationsprognos.

Långsammare tillväxttakt i tilltagande motvind till följd av kriget

BNP-utvecklingen i EU förväntas vara fortsatt positiv under prognosperioden. Det beror dels på att samhällena åter har öppnat upp efter nedstängningarna, dels på de kraftfulla politiska åtgärder som vidtogs för att hålla uppe tillväxten under pandemin.

Den privata konsumtionen gynnas av återupptagandet av kontaktintensiva tjänster, ett starkt och allt ljusare läge på arbetsmarknaden, en lägre ackumulering av sparande samt finanspolitiska åtgärder för att mildra effekten av stigande energipriser. Investeringar kommer i sin tur att främjas genom ett maximalt utnyttjande av faciliteten för återhämtning och resiliens och av genomförandet av reformagendan i samband med detta.

Den reala BNP-tillväxten i både EU och euroområdet beräknas nu uppgå till 2,7 % 2022 och 2,3 % 2023, vilket är en minskning från 4,0 % respektive 2,8 % (2,7 % i euroområdet) i interimsprognosen vintern 2022. I Finland är den reala BNP-tillväxten enligt prognosen lägre – i år spås den uppgå till 1,6 % och nästa år till 1,7 %.

Försämringen 2022 måste ses mot bakgrund av den starka tillväxttakt våren och sommaren 2021 som höjde den årliga tillväxttakten för detta år med cirka 2 procentenheter. Produktionstillväxten för innevarande år har skrivits ned från 2,1 % till 0,8 %.

Det är framför allt priserna på energiråvaror som påverkar både den globala ekonomin och EU-ekonomin. Även om de hade stigit rejält redan före kriget – från de låga nivåer som noterades under pandemin – har osäkerheten kring försörjningskedjorna både pressat upp priserna och ökat deras volatilitet. Detsamma gäller priserna på livsmedel och andra basvaror och tjänster, där hushållens köpkraft minskar.

Avbrott i logistik- och försörjningskedjor till följd av kriget, samt stigande kostnader för ett stort antal insatsråvaror, förstärker de störningar i den globala handeln som orsakas av att drastiska smittbegränsningsåtgärder fortfarande är i kraft i delar av Kina, vilket drar ned produktionstillväxten.

Energipriserna driver upp inflationen till rekordhöga nivåer

Inflationen har stigit allt snabbare sedan början av 2021. Från en nivå på 4,6 % sista kvartalet 2021 jämfört med motsvarande period året innan steg inflationen till 6,1 % första kvartalet 2022. I euroområdet steg inflationen i april till 7,5 %, vilket är den högsta takten i EMU:s historia.

Inflationen i euroområdet beräknas uppgå till 6,1 % år 2022 och därefter sjunka till 2,7 % 2023. För 2022 som helhet är detta en betydande uppskrivning jämfört med interimsprognosen vintern 2022 (3,5 %). Inflationen förväntas nå en topp på 6,9 % andra kvartalet i år och därefter sjunka gradvis. I EU förväntas inflationen öka från 2,9 % 2021 till 6,8 % 2022 och därefter sjunka till 3,2 % 2023. Den genomsnittliga kärninflationen beräknas ligga över 3 % år 2022 och 2023 i både EU och euroområdet.

I Finlands spås inflationen vara lägre. Enligt prognosen kommer inflationen i vårt land att ligga på 4,5 % i år och på 2,3 % nästa år.

Stark arbetsmarknad som fortsätter att förbättras

Arbetsmarknaden går in i denna nya kris med ett starkt utgångsläge. Under 2021 skapades mer än 5,2 miljoner arbetstillfällen i EU-ekonomin som lockade nästan 3,5 miljoner människor att träda in på arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa minskade dessutom med nästan 1,8 miljoner personer. I slutet av 2021 sjönk arbetslösheten till nivåer som var lägre än tidigare de lägstanivåer som tidigare noterats.

Arbetsmarknadsläget ser ut att förbättras ytterligare. Sysselsättningen i EU beräknas öka med 1,2 % i år, även om denna årstakt delvis har sin förklaring i den starka utvecklingen under andra halvåret 2021. Människor som kommit till EU sedan de flytt kriget i Ukraina förväntas efterhand ta sig in på arbetsmarknaderna, men de konkreta effekterna av detta kommer att synas först från och med nästa år.

Arbetslösheten beräknas minska ytterligare, till 6,7 % i år och 6,5 % under 2023 i EU och till 7,3 % respektive 7,0 % under 2022 respektive 2023 i euroområdet.

Arbetslösheten i Finland spås ligga mycket nära genomsnittet i euroområdet. I år beräknas den uppgå till 7,2 % och 2023 till 6,9 %.

Offentliga underskott fortsätter att minska men de krigsrelaterade kostnaderna stiger

Trots kostnaderna för åtgärder för att mildra effekterna av höga energipriser och för att hjälpa människor som flytt från Ukraina kommer det samlade offentliga underskottet i EU att minska ytterligare under 2022 och 2023 i takt med att de tillfälliga stödåtgärderna med anledning av covid-19 upphör. Från en nivå på 4,7 % av BNP 2021 beräknas underskottet i EU minska till 3,6 % av BNP 2022 och till 2,5 % 2023. För euroområdet är motsvarande siffor 3,7 % av BNP 2022 och 2,5 % av BNP 2023.

Det offentliga underskottet i Finland beräknas vara 2,2 % i år och spås minska till 1,7 % nästa år.

EU:s samlade skuldkvot minskade under 2021 till omkring 90 % (97 % i euroområdet), från en historisk rekordnivå på nästan 92 % av BNP 2020 (nästan 100 % i euroområdet). Den beräknas minska till omkring 87 % 2022 och 85 % 2023 (95 % respektive 93 % i euroområdet), vilket fortfarande är högre än nivån före covid-19.

Finlands samlade skuldkvot beräknas uppgå till 65,9 % i år och till 66,6 % nästa år.

Osäkerhet och risker beror på krigets utveckling

Riskerna för prognosen över den ekonomiska aktiviteten och inflationen är starkt beroende av krigets utveckling och framför allt dess inverkan på energimarknaderna.

Med tanke på det mycket osäkra läget åtföljs grundprognosen av en modellbaserad scenarioanalys som simulerar effekterna av högre energiråvarupriser och ett totalt stopp av gasleveranserna från Ryssland. I det sistnämnda, mer allvarliga, scenariot skulle BNP-tillväxten vara omkring 2,5 procentenheter respektive 1 procentenhet lägre än prognosens grundscenario för 2022 respektive 2023, medan inflationen skulle stiga med 3 procentenheter 2022 och med mer än 1 procentenhet 2023 jämfört med grundprognosen.

Utöver sådana potentiella störningar i energiförsörjningen kan problem i försörjningskedjorna som är värre än väntat eller nya prisökningar på andra råvaror än energi, framför allt livsmedel, dra ned tillväxten ytterligare och driva upp priserna. Om den importerade inflationen får större följdeffekter än väntat kan detta förstärka stagflationskrafterna. Ett starkt inflationstryck medför också ökade risker för finansieringsvillkoren. Covid-19 fortsätter avslutningsvis att utgöra en riskfaktor.

Förutom dessa omedelbara risker leder den ryska invasionen av Ukraina till brutna ekonomiska förbindelser med Ryssland, vilket kommer att få konsekvenser som i detta skede är svåra att överblicka.

Bakgrund

Denna prognos är baserad på ett antal tekniska antaganden rörande växelkurser, räntor och råvarupriser med brytdatum den 29 april. För alla andra inkommande uppgifter, till exempel antaganden om regeringarnas politik, beaktas i denna prognos information som inkommit fram till och med den 29 april. Om ingen politisk kursändring har aviserats eller beskrivits tillräckligt utförligt bygger beräkningarna på antagandet att politiken kommer att vara oförändrad.

EU-kommissionen publicerar två utförliga prognoser (vår och höst) och två interimsprognoser (vinter och sommar) varje år. Interimsprognoserna omfattar årlig och kvartalsvis BNP-utveckling, samt inflationstakt innevarande och nästa år för enskilda EU-länder samt aggregerade siffror för EU respektive euroområdet.

BNP- och inflationsberäkningarna kommer att uppdateras i EU-kommissionens ekonomiska sommarprognos 2022 som är planerad till juli 2022.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_3070


Europeiska kommissionens representation i Finland

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiatec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio

 

Översikt

Publiceringsdatum
16 maj 2022
Upphovsman
Representationen i Finland