Hållbarhetsförespråkare från Vörå vill lyfta fram landsbygden i den gröna omställningen

Nora Backlund är en aktiv förespråkare för hållbar utveckling från Vörå, Österbotten. Hon har arbetat i snart tio år med cirkulär ekonomi och hållbarhetsfrågor. Som en hängiven föreningsmänniska tror hon på lokalsamhällenas möjligheter att bygga en mer hållbar framtid genom samarbete och handlingskraft.

”Jag uppskattar alla som gör något konkret för en mer hållbar utveckling. Det väsentliga är att man själv skapar möjligheterna”, säger hon.

Backlund vill lyfta fram möjligheterna med den gröna omställningen på landsbygden och betonar rättvisa som en förutsättning för att den ska lyckas.

”I hållbarhetsdiskussionen lyfts urbana lösningar fram, och landsbygden ses ofta i ett negativt ljus. Man påminner om att man borde ha två bilar för att bo på landet, trots att man alltid har kunnat samåka på landsbygden”, nämner hon som exempel.

”Som ambassadör kan jag föra fram den här gemensamma frågan i ett bredare sammanhang. Jag vill inspirera människor och visa exempel”, motiverar Backlund sitt nya förtroendeuppdrag.

Hon anser att alla medborgare har ett gemensamt ansvar för framtiden.

”Allt behöver inte alltid vara så färdigt organiserat. Man kan inte bara vänta på att någon ska komma och säga vad man ska göra. Lagändringar behövs också, men varje litet steg är viktigt”, påminner hon.

Som ny ambassadör för klimatpakten måste hon först genomföra en nätkurs. Kursen inspirerade faktiskt Backlund till att snickra ihop ett bokbytesskåp på sin egen gård.

”Det behöver inte bli någon rusning av folk, utan jag gjorde det för att glädja grannarna. Nästa bok som står på tur är Susan Abulhawas Det blå mellan himmel och hav.”

Hållbara val är viktiga här och nu

Finlandssvenska Backlund har vuxit upp med en hållbar livsstil redan som barn i Närpes. Hon har också som vuxen valt att bo på landsbygden och bor idag i Vörå.

”Det här är för mig ett naturligt sätt att leva och se på världen, något som kommer hemifrån. Mina föräldrar är företagare och hemma har vi ofta tillsammans funderat på resurser och bättre, mer miljömedvetna alternativ”, berättar hon.

Påverkaren, som studerat statsvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa, arbetar för hållbar utveckling som specialsakkunnig inom det landsbygdspolitiska nätverket KERÄ. Hon studerar också vid sidan av arbetet ledarskap i kommunikation. Hon sökte sig till rollen som ambassadör för den europeiska klimatpakten när KERÄ beslöt att ansöka om att bli partner till pakten.

Backlund hade redan tidigare följt bekanta klimatambassadörer och funderat på möjligheten, tills hon i höstas märkte en förändring i sin omgivning som väckte hennes oro. Samhällets och den närmaste omgivningens intresse för ansvarsfrågor höll på att avta.

”När jag började mitt påverkansarbete 2017 var intresset för hållbar utveckling på uppgång, men det har hamnat i skymundan av globala utmaningar. Jag fick en känsla av att nu måste vi göra något. Vi måste vara klimatsmarta och komma ihåg hållbara val.”

Lokalsamhällena måste höras

Backlund berättar att hennes hjärta särskilt klappar för Hållbarhetsveckan, som hon varit med om att ta över från Sverige till Finland och koordinerat i redan sju år. Hon har utsetts till Årets ansvarstagare 2024, och Hållbarhetsveckan har vunnit erkänsla.

”Jag är tacksam för alla lokala aktörer som har tagit emot den årliga temaveckan så fint. För mig är det naturligt att engagera medmänniskor genom föreningsverksamhet. Där finns en låg tröskel för medborgare att göra konkreta saker.”

Hon vill lyfta fram klimatgärningar på landsbygden, vikten av att ta lokalsamhället i beaktande och betydelsen av att göra saker tillsammans. När man talar om en rättvis omställning behöver man exempelvis väga mellan för- och nackdelarna med projekt inom förnybar energi, såsom vindkraftsparker och solkraftverk, för dem som bor i närheten.

”Jag menar inte att de skulle vara emot sådana lösningar, utan att de också måste bli hörda”, förtydligar Backlund.

Att göra saker tillsammans skapar social hållbarhet

Backlund ser också en hållbar livsstil och hållbara val som viktiga på landsbygden, där civilsamhället ofta främjar dem genom talkoanda.

”På byagårdarna har man länge haft möjligheter att låna och hyra saker, men det har inte setts som en del av den offentliga diskussionen om hållbarhet och cirkulär ekonomi. I alla tider har man på landet samåkt och samägt jordbruksmaskiner eller saftmajor”, påpekar hon.

Backlund betonar att man inte behöver nöja sig med dålig service eller begränsade fritidsmöjligheter på landsbygden, men att vi inte alltid behöver konsumera mer eller bygga nytt. Landsbygden är till exempel full av ödehus, och ur miljösynpunkt är renovering ett bättre alternativ än att bygga nytt – också inom den offentliga sektorn och näringslivet.

”Ändå gör Finlands nya bygglag det lättare att riva, medan man i Sverige gör tvärtom”, konstaterar hon.

Experten på hållbar utveckling ser behovet av förändring här och nu.

”Materiellt måste vi våga nöja oss med det vi redan har. Lokalaktörerna gör värdefullt arbete genom att främja biodiversitet och resurseffektiva arbetssätt som har ett tydligt ekologiskt handavtryck”, säger hon.

”Handlingar som stärker miljöns välmående kräver samarbete. Att göra saker tillsammans skapar samtidigt social hållbarhet. Det är viktigt att komma ihåg även med tanke på samhällets utmaningar kring mental hälsa. Vi måste också bjuda in unga till verksamhet och beslutsfattande.”