Juha Jokela har utsetts till Årets europé 2023

”I kristider behöver allmänheten ännu fler infallsvinklar, goda argument och korrekt information.”

Årets europé 2023, Juha Jokela.

 

Tv-tittarna och radiolyssnarna är bekanta med Juha Jokelas leende ansikte och hans analytiska kommentarer ur en forskares synvinkel.

Finland i Europa rf. har utsett Juha Jokela, programdirektör vid Utrikespolitiska institutet, till Årets europé 2023 med motiveringen att han i många års tid har bidragit till debatten och ökat medvetenheten om EU-relaterade och internationella frågor i Finland. Allt detta ur en politisk, samhällelig och mänsklig synvinkel.

Utmärkelsen delades ut under europadagsfirandet i centrumbiblioteket Ode i Helsingfors den 9 maj. Finland i Europa rf. utnämner årligen en person som enträget arbetar för europeiska värderingar, internationellt samarbete och demokrati till Årets europé.

I sitt tacktal efterlyste Juha Jokela mer diskussion om stora EU-relaterade frågor bland de politiska beslutsfattarna, som till exempel den hårdare globala konkurensen, EU:s utvidgning och en reform av grundfördragen. Samtidigt bör man enligt honom ponera vilka konsekvenser olika förändringar har inom olika politiska sektorer – allt från jordbrukspolitiken till statsstöd och en hållbar skuldsättning.

Vid förändringar behövs pålitlig information

Juha Jokela hör till de finländare som drog nytta av Finlands EU-medlemskap kort efter att Finland hade anslutit sig till unionen. Han flyttade från Åbo till Storbritannien 1997, där han avlade en kandidatexamen i politik och internationella relationer vid universitetet i Birmingham. Några år senare flyttade han till Bristol, där han doktorerade inom europeisering samt Finlands och Storbritanniens utrikespolitik. Efter avlagda doktorandstudier återvände han till Finland 2007 för att undervisa och fortsätta bedriva sin forskning vid Helsingfors universitet.

Juha Jokela har som forskare och direktör ingått i Helsingfors universitets nätverk för Europastudier och varit sakkunnig vid utrikesministeriet. År 2009 började han arbeta på EU:s institut för säkerhetsstudier i Paris. Därifrån rekryterades han som programdirektör för forskningsprogrammet Europeiska unionen vid Utrikespolitiska institutet 2010.

− På den tiden var de stora frågorna EU:s finanskris, räddningspaket och eurons framtid. Kort därpå inträffade annekteringen av Krimhalvön, den stora invandringen 2015–2016 och brexit. Samtidigt blev den populistiska anti-EU-rörelsen en betydande politisk kraft, berättar Juha Jokela.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina ställde dock allt på ända och man var tvungen att omvärdera i princip allt. Juha Jokela berättar att han i sitt jobb har funderat på hur forskningen bäst kan bidra till behovet av information i denna förändrade säkerhetssituation.

När det kommer till positiva historiska händelser, som har påverkat både världen och hans eget tänkesätt i stor utsträckning, lyfter Juha Jokela fram slutet av kalla kriget och Sovjetunionens fall. Finland fick då nya grannländer i Baltikum. På den tiden gick han själv fortfarande i gymnasiet i Åbo. Han minns fortfarande tydligt Sovjetunionens existens och tudelningen av Europa.

− Det var en enorm förändring. Som ung vuxen reste jag runt i Europa i början av 1990-talet och kunde då jämföra Italien, Frankrike och Spanien med Estland, Tjeckien och Ungern, som hade hört till östblocket, drar Juha Jokela sig till minnes.

Diskussionen är mer mångfacetterad

Finländarna har mestadels ställt sig positiva till Europeiska unionen. Det solidariska ansvaret och det faktum att EU-lagstiftningen efterlevs på olika sätt på olika håll i unionen har dock fört med sig mer skepticism och kritiska röster i den nationella politiken.

− Delvis handlar det kanske om att mogna i EU-medlemskapet. Samma tendenser finns i både gamla och nya medlemsländer. Det är inte en dålig sak att EU-frågor politiseras. EU:s legitimitet skaver än mer om EU ses som en avlägsen teknokrati i det politiska gränslandet, säger Juha Jokela.

Han anser att allmänheten behöver ännu fler infallsvinklar, goda argument och korrekt information i kristider. Han känner sig hedrad över att ha utsetts till Årets europé och därmed ha fått vara en av de personer som har deltagit i denna offentliga debatt.

När han började arbeta på Utrikespolitiska institutet för 13 år sedan fanns det mycket färre EU-sakkunniga i den offentliga debatten i Finland.

− Min telefon ringde genast när det behövdes en kommentar eller en intervju om något EU-relaterat ämne. Jag önskade då att vi skulle ha haft en mer mångfacetterad diskussion bland sakkunniga. Jag har uppmuntrat andra att delta i den offentliga debatten och medierna att kontakta även andra sakkunniga, säger Juha Jokela.

Han anser att situationen har förbättrats och att den nya generationen och personer som befinner sig i olika skeden av sin karriär har tagit en mer aktiv roll i medierna.

Ett öppet Europa förutsätter jämlikhet

När Juha Jokela flyttade från Storbritannien till Finland bestämde han sig för att ta sitt samhälleliga ansvar genom att delta i civilsamhällesorganisationer.

− Att vara aktiv i ett politiskt parti är inte rätt plattform för mig, men arbetet i civilsamhällesorganisationer är också politiskt och bidrar till samhället. Nuförtiden prioriterar jag dock främst det forskningssamarbete som ingår i mitt arbete, säger han.

År 2006–2008 var Juha Jokela ordförande för Seta rf. Under den perioden arbetade organisationen för att främja adoptionsrätten inom familjer, vilket blev verklighet 2009. Vid olika evenemang runtom i världen anordnade av Setas internationella takorganisation var han till en början den enda finländaren, medan till exempel Sverige deltog med delegationer på 10–20 personer. Nuförtiden representeras även Finland av så stora delegationer i dessa sammanhang.

Jämlikhet samt grundläggande och mänskliga rättigheter är universala, men även beroende av varandra.

− Om personer, kapital, tjänster och varor får röra sig fritt i EU, bör lagstiftningen även ge personer som hör till olika minoriteter rätt att flytta till ett annat EU-land för att studera eller arbeta utan att deras grundläggande rättigheter försämras för den sakens skull, slår Juha Jokela fast.

Juha Jokela lever i ett registrerat partnerskap och bygger tillsammans med sin man en liten bastustuga i östra Finland. Paret har inga barn, men bådas syskon har det och två av deras syskonbarn har hjälpt till med bastubygget – deras sexåriga fadderbarn och hans lillebror.

− De kommer ständigt och hälsar på oss i stugan. Vi ser alltid fram emot att åka dit och pojkarna ser alltid fram emot att träffa oss. Det har varit roligt att följa med de små barnens utveckling.

Han försöker röra på sig mycket. Han läser också gärna och ser ofta på filmer och bra tv-serier. Påhejad av de små syskonbarnen har han även köpt sig ett par slalomskidor och berättar att han nu försöker lära sig att åka slalom som 50-åring.

Denna artikel är skriven av en samarbetspartner till EU-kommissionens representation i Finland.