Det europeiska demokratiförsvaret och EU:s strategi för det civila samhället banar väg för starkare och mer resilienta demokratier

Förslaget om det europeiska demokratiförsvaret, som kommissionen nyligen presenterade, innehåller en rad konkreta åtgärder för att stärka, skydda och stödja starka och resilienta demokratier i hela EU. Ett öppet demokratiskt utrymme för det civila samhället är en grundpelare i våra demokratier. Därför har kommissionen även lagt fram en EU-strategi för det civila samhället, som ska öka engagemanget för, samt skyddet av och stödet till organisationer i det civila samhället som är betydelsefulla för samhället. 

Det europeiska demokratiförsvaret och EU:s strategi för det civila samhället innehåller åtgärder för att skydda de viktigaste pelarna i våra demokratiska system: fria människor, fria och rättvisa val, fria och oberoende medier, ett dynamiskt civilt samhälle och starka demokratiska institutioner.

Europeiska demokratiförsvaret

Åtgärderna inom ramen för det europeiska demokratiförsvaret utgör ett samhälleligt helhetsgrepp, som kommer att ytterligare stärka vår kollektiva kapacitet att motverka informationsmanipulering och desinformation samt stärka vår resiliens. Det europeiska demokratiförsvaret kommer att omfatta åtgärder inom tre huvudpelare. Det kommer att 1) skydda informationsutrymmets integritet, 2) stärka våra institutioner och främja rättvisa och fria val samt fria och oberoende medier samt 3) öka samhällets resiliens och medborgarnas deltagande.

Ett viktigt inslag i det europeiska demokratiförsvaret är ett nytt europeiskt centrum för demokratisk resiliens som sammanför EU:s och medlemsstaternas expertis och resurser för att öka vår kollektiva kapacitet att förutse, upptäcka och reagera på hot och bygga upp demokratisk resiliens. Medlemsstaterna utgör kärnan i centrumet, som kommer att fungera som en ram som underlättar informationsutbyte och uppbyggnad av kapacitet att möta framväxande gemensamma hot, särskilt utländsk informationsmanipulering och inblandning samt desinformation.

Med stöd av, och i nära samordning med, Europeiska utrikestjänstens system för snabb varning kommer centrumet att koppla samman befintliga nätverk och strukturer.

En intressentplattform kommer att inrättas inom centrumet för att underlätta dialogen med betrodda intressenter, till exempel organisationer i det civila samhället, forskare och den akademiska världen, faktagranskare och medieleverantörer.

1. Skydda informationsutrymmets integritet

Att stärka informationsutrymmets integritet är avgörande för att människor ska kunna utöva sina rättigheter och engagera sig för demokrati. Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med undertecknarna av uppförandekoden om desinformation och utarbeta ett incident- och krisprotokoll enligt förordningen om digitala tjänster för att underlätta samordningen mellan berörda myndigheter och säkerställa omedelbara åtgärder vid storskaliga och potentiellt gränsöverskridande informationsinsatser. Ett oberoende europeiskt nätverk av faktagranskare kommer att inrättas för att öka faktagranskningskapaciteten på alla officiella EU-språk, och det europeiska observatoriet för digitala medier kommer att utveckla ny oberoende övervaknings- och analyskapacitet för situationsmedvetenhet vid val eller i krissituationer.

2. Stärka våra institutioner och främja rättvisa och fria val samt fria och oberoende medier

Även om det är medlemsstaterna som ansvarar för att anordna och genomföra val måste samarbetet på EU-nivå stärkas för att hantera gemensamma utmaningar på detta område. Kommissionen kommer därför att stärka arbetet inom ramen för det europeiska nätverket för valsamarbete och systematiskt anordna informationsutbyten om viktiga frågor som rör valprocessernas integritet. Kommissionen kommer också att lägga fram en vägledning om ansvarsfull användning av AI i valprocesser och uppdatera valverktygslådan inom ramen för förordningen om digitala tjänster.

För att bidra till att motverka det ökande våldet mot politiska kandidater och valda företrädare kommer kommissionen att lägga fram en rekommendation och en vägledning om medlemsstaternas bästa praxis när det gäller att skydda politiska aktörer.

Ökat ekonomiskt stöd till oberoende och lokal journalistik kommer att ges inom ramen för det nya programmet för medieresiliens, som kommer att överbrygga det nuvarande stödet till medier med finansieringsprogram som föreslås i den nya långtidsbudgeten. I den kommande översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster kommer kommissionen att överväga olika sätt att ytterligare framhäva medietjänster av allmänintresse och modernisera reglerna för marknadsföring till stöd för EU-mediernas hållbarhet.

Kommissionen kommer att lägga fram en uppdatering av sin rekommendation om journalisters säkerhet och intensifiera insatserna för att stödja EU:s befintliga ram för att bekämpa rättegångsmissbruk som syftar till att hindra offentlig debatt (munkavleprocesser).

3. Öka samhällets resiliens och medborgarnas deltagande

För att hjälpa människor att känna igen och motverka informationsmanipulering kommer kommissionen att främja mediekunnigheten och den digitala kompetensen hos alla, oavsett ålder. Kommissionen kommer att utveckla en kompetensram för EU-medborgarskap tillsammans med riktlinjer för att stärka medborgarutbildningen i skolorna.

Kommissionen kommer också att underlätta för medborgare att delta i det demokratiska livet med hjälp av olika verktyg för deltagande och samråd, särskilt på lokal nivå och vad gäller unga. Dessutom kommer den att stimulera innovativa onlineplattformar som gör det möjligt att delta i demokratin via ett nytt tekniknav för civilsamhället. För att öka medborgarnas medvetenhet om sina demokratiska rättigheter enligt EU-lagstiftningen kommer kommissionen att lägga fram en vägledning om EU-demokrati.

Kommissionen kommer också att bidra till att ytterligare främja evidensbaserat beslutsfattande, bland annat genom att anta en rekommendation om vetenskapliga underlag för beslutsfattande.

EU:s strategi för det civila samhället

Det civila samhällets organisationer spelar en viktig roll i samhället genom att bidra till beslutsfattandet, tillhandahålla sociala tjänster och samhällstjänster, öka medvetenheten om viktiga sociala frågor och företräda olika grupper i utsatta situationer.

Med EU:s strategi för det civila samhället intensifierar kommissionen sitt samarbete med det civila samhället. Den kommer att utöka sitt stöd till och skydd av det civila samhällets organisationer och deras arbete. I strategin föreslås konkreta åtgärder, både på EU-nivå och nationell nivå.

Strategin har tre huvudmål:

• Främja engagemang: en ny plattform för det civila samhället som ska främja en dialog om hur EU:s värden kan skyddas och främjas kommer att inrättas senast 2026.
• Stödja och skydda: ett kunskapsnav på nätet om civilsamhällets demokratiska utrymme kommer att inrättas för att underlätta tillgången till befintliga projekt och verktyg, däribland befintliga skyddsåtgärder. På grundval av detta kommer ytterligare skyddsåtgärder att undersökas, såsom att ge akut hjälp till hotade organisationer och samordna de skyddsåtgärder som finns tillgängliga i medlemsstaterna.
• Hållbar och transparent finansiering: i EU:s nya långtidsbudget har kommissionen föreslagit en markant ökning av det ekonomiska stödet till det civila samhällets organisationer, bland annat 9 miljarder euro enbart till programmet AgoraEU. Dessutom planerar kommissionen åtgärder för att underlätta tillgången till olika finansieringskällor och skapa starkare kopplingar till privata givare och juridiska rådgivare som arbetar ideellt (pro bono).

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_25_2660

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)