Den europeiska gröna given – mer hållbar användning av naturresurser i form av växter och jord

I dag antar kommissionen ett åtgärdspaket för en hållbar användning av viktiga naturresurser, vilket också kommer att stärka resiliensen hos EU:s livsmedelssystem och jordbrukssektor.

En markhälsolag kommer att leda EU på vägen mot friska jordar i EU senast 2050 genom att samla in uppgifter om markens hälsa och göra dem tillgängliga för jordbrukare och andra markförvaltare. Lagen kommer att göra hållbar markförvaltning till norm och hantera förhållanden med oacceptabla hälso- och miljörisker på grund av markförorening. Dagens förslag kommer också att främja innovation och hållbarhet genom att möjliggöra en säker användning av tekniska framsteg via nya genomiska metoder, göra det möjligt att utveckla klimatresilienta grödor och minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och genom att säkerställa mer hållbart, högkvalitativt och diversifierat utsäde och odlingsmaterial för växter och skogar. Slutligen föreslås också åtgärder för att minska livsmedels- och textilavfallet, vilket kommer att bidra till en effektivare användning av naturresurser och en ytterligare minskning av utsläppen av växthusgaser från dessa sektorer.

Dessa åtgärder kommer att ge långsiktiga ekonomiska, sociala, hälsomässiga och miljömässiga fördelar för oss alla. Genom att säkerställa mer resilienta naturtillgångar stöder de nya reglerna särskilt dem som lever direkt av det som jorden och naturen ger. Åtgärderna kommer att bidra till välmående landsbygdsområden, livsmedelstrygghet och en resilient och blomstrande bioekonomi, lyfta fram EU i täten när det gäller innovationer och utveckling och bidra till att vända förlusten av biologisk mångfald och bereda för följderna av klimatförändringar.

En ny EU-lag för att öka värdesättningen av marken och dess resurser

60–70 % av EU:s jordar är för närvarande i dåligt skick. Dessutom sköljs en miljard ton jord bort varje år på grund av erosion, vilket innebär att återstoden av det bördiga toppskiktet snabbt försvinner. Kostnaderna för markförstöring uppskattas till över 50 miljarder euro per år.

Förslaget till den första EU-lagen om markhälsa någonsin ger en harmoniserad definition av markhälsa, inför en omfattande och enhetlig övervakningsram och främjar hållbar markförvaltning och sanering av förorenade områden. Genom förslaget sammanförs flera källor till markdata under ett tak, där data från EU:s statistiska ramundersökning av markanvändning och marktäckning (Lucas) kombineras med satellitdata från Copernicus och nationella och privata data. Slutmålet är att uppnå frisk mark i EU senast 2050, i enlighet med EU:s nollföroreningsstrategi.

Dessa markdata kommer att stödja innovation samt tekniska och organisatoriska lösningar, särskilt när det gäller jordbruksmetoder. Det kommer att hjälpa jordbrukare och andra markägare att tillämpa de lämpligaste behandlingsmetoderna och hjälpa dem att öka markens bördighet och avkastning, samtidigt som förbrukningen av vatten och näringsämnen minimeras. Dessutom kommer dessa uppgifter att förbättra vår förståelse av tendenser i fråga om torka, vattenbindning och erosion och stärka förebyggandet och hanteringen av katastrofer. Friska jordar och tillgång till bättre data kan bidra till ytterligare inkomstmöjligheter för jordbrukare och markförvaltare, som kan belönas för kolinlagrande jordbruk, få stöd för ekosystemtjänster eller för att öka värdet hos friska jordar och de livsmedel som produceras på dem. Förslaget medför inga direkta skyldigheter för markägare och markförvaltare, inbegripet jordbrukarna.

Medlemsländerna kommer att definiera positiva och negativa metoder för markförvaltning. De kommer också att fastställa återställande åtgärder för att återbörda förstörd mark i friskt tillstånd, utifrån nationella markhälsobedömningar. Dessa bedömningar kommer också att ligga till grund för annan EU-politik, t.ex. den som rör markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), den gemensamma jordbrukspolitiken och vattenförvaltning.

I förslaget uppmanas medlemsländerna också att ta itu med oacceptabla risker för människors hälsa och miljön som orsakas av markförorening, med vägledning av principen att förorenaren betalar. Medlemsländerna kommer att behöva identifiera, undersöka, bedöma och sanera förorenade områden.

Mer resilienta livsmedelssystem genom nya genomiska metoder

Jordbrukare och uppfödare behöver tillgång till innovationer av senaste snitt. Ny teknik kan bidra till att öka resiliensen hos både jordbruks- och skogsmark och skydda skördarna från effekterna av klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöring. Innovativa verktyg såsom nya genomiska metoder (NGM) bidrar till att öka vårt livsmedelssystems hållbarhet och resiliens. De gör det möjligt att ta fram förbättrade växtsorter som är motståndskraftiga mot sjukdomar och klimatförhållanden, kräver mindre gödning och växtskyddsmedel och ger högre avkastning, vilket bidrar till att halvera användningen av och risken med kemiska bekämpningsmedel och minskar EU:s beroende av jordbruksimport

I de flesta fall leder dessa nya tekniker till mer målinriktade, exakta och snabbare förändringar än konventionella tekniker, samtidigt som man odlar en gröda som motsvarar den som hade kunnat uppnås med klassiska metoder såsom fröurval och korsningsarbete.

Vårt förslag kommer att göra följande:

• inrätta två växtkategorier som erhålls genom de nya genomiska metoderna – växter som framställts med NGM som är jämförbara med naturligt förekommande eller konventionellt framavlade växter och växter som framställts med NGM som är försedda med mer komplexa modifieringar,
• förse båda kategorierna med olika krav för saluförande med beaktande av deras olika egenskaper och riskprofiler. Växterna från den första kategorin måste anmälas. Växterna från den andra kategorin kommer att genomgå den mer omfattande processen enligt direktivet om genetiskt modifierade organismer,
• ge incitament för att styra utvecklingen av växter mot ökad hållbarhet,
• säkerställa insyn i fråga om alla växter framställda med NGM på EU-marknaden (t.ex. genom märkning av utsäde),
• erbjuda gedigen övervakning av de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av produkter som härrör från växter framställda med NGM.

Mer hållbart och varierat växtföröknings- och skogsodlingsmaterial

Den europeiska utsädessektorn är den största exportören på den globala utsädesmarknaden (20 % av den globala marknaden med ett uppskattat värde på 7–10 miljarder euro och 7 000 företag, främst små och medelstora företag). Det är viktigt att lagstiftningen håller jämna steg med den vetenskapliga utvecklingen. Detta förslag kommer att uppdatera och förenkla de nuvarande reglerna, varav vissa är mer än 50 år gamla.

Den föreslagna förordningen om produktion och saluföring av växtföröknings- och skogsodlingsmaterial kommer att öka mångfalden och kvaliteten på utsäde, sticklingar och annat växtförökningsmaterial. Stabil avkastning garanteras genom framtidssäkring av växtsorter genom hållbarhetstestning (t.ex. sjukdomsresistens). Utsädet kommer också att anpassas bättre till de påfrestningar som följer på klimatförändringarna och bidra till att bevara den genetiska mångfalden hos odlade grödor och trygga livsmedelsförsörjningen. Förslaget kommer att minska den administrativa bördan och öka ändamålsenligheten hos registrerings- och certifieringssystemen och dessas effektivitet.

När det gäller skogsodlingsmaterial kommer vi att bidra till att se till att rätt träd planteras på rätt plats så att skogarna är bättre anpassade till klimatförändringarna. Trädförädling gör det möjligt att påskynda skogarnas anpassning till klimatförändringarna och därmed säkerställa deras fortsatta produktivitet i framtiden.

Minska livsmedels- och textilavfallet

Nästan 59 miljoner ton livsmedel (131 kg/invånare) slängs varje år i EU med ett uppskattat marknadsvärde på 132 miljarder euro. Över hälften av matsvinnet (53 %) genereras av hushållen, följt av bearbetnings- och tillverkningssektorn (20 %). Mindre matsvinn har tre stora fördelar – mindre mängder mat går till spillo och bidrar därmed till livsmedelstryggheten. Det hjälper företag och konsumenter att spara pengar och minskar miljöpåverkan från livsmedelsproduktion och -konsumtion.

För att påskynda EU:s framsteg föreslår kommissionen att medlemsländerna senast 2030 ska ha minskat matsvinnet med 10 %, inom bearbetning och tillverkning, och med 30 % per capita i detaljhandel och konsumtion (restauranger, livsmedelstjänster och hushåll).

Textilavfallet belastar också de begränsade naturresurserna. Omkring 78 % av textilavfallet samlas inte in separat av konsumenterna utan hamnar i blandat hushållsavfall som är avsett att förbrännas eller deponeras. Mer information om dagens förslag finns i ett särskilt pressmeddelande.

Vad händer nu?

Förslagen ska behandlas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Bakgrund

Den europeiska gröna given är ett måste för människornas och planetens hälsa. Sedan den presenterades i december 2019 har den lett till en djupgående och holistisk omvandling av vårt samhälle och vår ekonomi. Dagens paket kompletterar de tidigare förslagen inom pelaren ”naturresurser” i den gröna given.

Dessa initiativ och deras mål bygger på lösningar som tillhandahålls av naturen som vår bästa allierade i kampen mot klimatförändringarna. För att uppnå klimatneutralitet, särskilt för att öka koldioxidupptaget i naturliga sänkor, uppfylla EU:s klimatlag och upprätthålla Europeiska unionens internationella åtaganden enligt både Parisavtalet och Kunming-Montrealramen för biologisk mångfald, måste vi snarast stärka de naturliga ekosystemens motståndskraft i hela EU, öka deras förmåga att hjälpa oss att anpassa oss till klimatförändringarna och upprätthålla deras produktionskapacitet för att säkerställa en varaktig livsmedels- och materialsäkerhet.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_3565

 

 

Press- och mediekontakter

• Stefan DE KEERSMAECKER

Telefonnummer +32 2 298 46 80, Mejladress stefan [dot] de-keersmaeckerec [dot] europa [dot] eu (stefan[dot]de-keersmaecker[at]ec[dot]europa[dot]eu)

• Célia DEJOND

Telefonnummer +32 2 298 81 99, Mejladress celia [dot] dejondec [dot] europa [dot] eu (celia[dot]dejond[at]ec[dot]europa[dot]eu)

• Adalbert JAHNZ

Telefonnummer + 32 2 295 31 56, Mejladress adalbert [dot] jahnzec [dot] europa [dot] eu (adalbert[dot]jahnz[at]ec[dot]europa[dot]eu)

• Daniela STOYCHEVA

Telefonnummer +32 2 295 36 64, Mejladress daniela [dot] stoychevaec [dot] europa [dot] eu (daniela[dot]stoycheva[at]ec[dot]europa[dot]eu)