Europas framtid – finländarna ser klimatförändringarna som EU:s främsta utmaning

Europaparlamentet och EU-kommissionen presenterade den 25 januari en gemensam särskild Eurobarometerundersökning om Europas framtid.

- Mer än hälften av finländarna ser klimatförändringarna som EU:s främsta utmaning i framtiden.

- Nio av tio unga européer anser att kampen mot klimatförändringarna kan bidra till att förbättra deras hälsa och välmående (91 procent i åldern 15–24 år). Av alla svarande håller 87 procent med om detta.

– 81 procent av de svarande säger att de är glada över att leva i EU.

– 68 procent av européerna och hela 78 procent av finländarna anser att EU är en stabil plats i en orolig värld, medan 67 procent anser att EU och det gemensamma europeiska projektet erbjuder framtidsperspektiv för Europas unga.

 

Europas framtid

Nu i början av 2022, som är utsett till Europaåret för ungdomar, lyfter Eurobarometerundersökningen fram unga européers åsikter om de utmaningar som EU står inför samt den viktiga roll som unga har i konferensen om Europas framtid.

Denna Eurobarometerundersökning visar att 91 procent av alla i åldern 15–24 år anser att kampen mot klimatförändringarna kan bidra till att förbättra deras hälsa och välmående. För personer som är 55 år eller äldre är siffran 84 procent.

Nästan varannan europé (49 procent) och finländare (51 procent) ser klimatförändringarna som den främsta globala utmaningen för EU:s framtid, och undersökningen visar på ett överväldigande stöd för miljömålen i den europeiska gröna given. 88 procent av européerna anser att det är viktigt att öka andelen förnybar energi i vår ekonomi och att ha större energieffektivitet, medan 80 procent håller med om vikten av att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent senast 2050 och av att främja marknadstillväxten för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon.

Andra framtida globala utmaningar som de svarande nämner är till exempel hälsa (34 procent) och tvångsförflyttningar (cirka 30 procent).

Vid sidan av klimatförändringarna, som finländarna alltså anser vara EU:s största utmaning i framtiden, är finländarnas största orosmoln följande: att populismen ökar ytterligare (33 procent), cyberkring och nya typer av konflikter (32 procent), organiserad brottslighet (30 procent) och terrorism (28 procent).

De två aspekter som de svarande anser att gynnar Europas framtid i störst utsträckning är att ha en jämförbar levnadsstandard (31 procent) och en gemensam hälsopolitik (22 procent). Européerna prioriterar också starkare solidaritet mellan medlemsländerna (21 procent) och energioberoende (20 procent).

Det som finländarna å sin sida anser vara gynsamt för Europas framtid är följande: energioberoende (38 procent), en gemensam säkerhets- och försvarspolitik (31 procent) och EU:s gemensamma europeiska investeringar för att utveckla en klimatneutral ekonomi (30 procent).

 

EU:s tillgångar, utmaningar och värden

De viktigaste utmaningarna som EU står inför anses vara social ojämlikhet (36 procent) och arbetslöshet (32 procent), följt av migrationsfrågor (31 procent). Precis som för de globala utmaningarna var även miljöfrågor och klimatförändringarna högt på listan över de utmaningar som EU står inför (32 procent).

Finländarna är i sin tur mer oroade över EU-medlemsländernas statsskulder än de svarande i genomsnitt – 40 procent av finländarna oroar sig över detta. Övriga frågor som finländarna anser vara EU:s största utmaningar är miljöfrågor och klimatförändringar (38 procent), en åldrande EU-befolkning (33 procent), terrorism och säkerhet (32 procent) och instabilitet i regioner som gränsar till EU (28 procent).

Européerna anser att EU:s främsta tillgångar är respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen (27 procent) samt dess ekonomiska, industriella och handelsmässiga styrka (25 procent).

Fred (49 procent), yttrandefrihet (47 procent), social jämlikhet och solidaritet (45 procent), och tolerans och öppenhet mot andra (44 procent) är de värden som EU bäst förkroppsligar jämfört med andra länder, enligt de svarande.

 

Livet i EU

En stor majoritet av européerna anger att de är glada över att leva i EU (81 procent) och i sitt land (89 procent), och att de är nöjda med sitt familjeliv (89 procent).

 

Konferensen om Europas framtid

Runt 43 procent av européerna, och 45 procent av finländarna, tycker att den främsta fördelen med att låta unga delta i konferensen om Europas framtid är att kunna fokusera på frågor som intresserar dem. Ytterligare fördelar med deras viktiga roll i konferensen är deras energi och motivation att driva igenom reformer och förändringar (enligt 35 procent av alla svarande och 45 procent av finländarna) och deras fokus på att göra Europas framtid mer relevant utifrån utmaningarna i dagens samhälle (enligt 33 procent av alla svarande och 38 procent av finländarna).

EU-medborgarna har fortsatt ett kontinuerligt intresse av att bidra till och delta i konferensen om Europas framtid. Att svara på en undersökning är det som tilltalar flest, och som angivits av mer än hälften av européerna (59 procent) och två tredjedelar av finländarna (67 procent). Nästan varannan europé (46 procent) och var tredje finländare (35 procent) skulle kunna tänka sig att delta i möten inom sitt område. Att delta i samråd på nätet (40 procent av alla svarande och 32 procent av finländarna), att lägga fram idéer och förslag till europeisk och nationell politik (39 procent av alla svarande och 32 procent av finländarna) och att delta i europeiska kultur- och idrottsevenemang med koppling till konferensen (39 procent av alla svarande och 29 procent av finländarna) är andra populära metoder för att engagera sig.

På det stora hela ser européerna klimatförändringar och miljön (44 procent), hälsa (40 procent) samt en starkare ekonomi, social jämlikhet och sysselsättning (40 procent) som de viktigaste frågorna för framtidskonferensen.

De finländare som deltagit i undersökningen lyfter däremot främst fram värderingar och rättigheter, rättsstaten och säkerhet (56 procent), klimatförändringar och miljön (48 procent) samt en starkare ekonomi (47 procent) som de viktigaste frågorna för framtidskonferensen.

Det finns en tydlig förväntan om att konferensen bör leda till konkreta resultat. De svarande skulle nämligen vara än mer villiga att delta i aktiviteter och verksamhet kopplade till konferensen om de visste att deras deltagande skulle ha en faktisk inverkan (53 procent). För finländarna är detta mycket viktigt – 70 procent svarade så.

 

Medborgarnas röst i EU

90 procent av européerna och 96 procent av finländarna håller med om att EU-medborgarnas röst bör beaktas mer vad gäller beslut som avser Europas framtid. 55 procent av européerna, och hela 83 procent av finländarna, nämner röstning i EU-val som ett av de mest effektiva sätten att göra sin röst hörd hos beslutsfattare på EU-nivå.

 

Bakgrund

Samtidigt som arbetet pågår i de europeiska medborgarpanelerna för att anta rekommendationer till konferensen om Europas framtid ger denna särskilda Eurobarometerundersökning (517 om Europas framtid) information om européernas åsikter om och attityder gentemot framtidskonferensen, och de främsta utmaningar som EU står inför.

Undersökningen genomfördes gemensamt av Europaparlamentet och EU-kommissionen mellan den 16 september och den 17 oktober 2021 (EB 96.1) i de 27 EU-länderna. Undersökningen genomfördes först med de svarande på plats och slutfördes, när så blev nödvändigt på grund av pandemin, med intervjuer på nätet. Totalt genomfördes 26 530 intervjuer.

Alla européer kan dela med sig av sina idéer om hur vi kan skapa vår gemensamma framtid på den flerspråkiga digitala plattformen för konferensen om Europas framtid.

Den särskilda Eurobarometerundersökningen om Europas framtid finns tillgänglig på en ny Eurobarometerwebbplats. Där finns alla Eurobarometerundersökningar och Eurobarometeruppgifter som offentliggjorts av båda institutionerna sedan 1974.

 

Läs mer

Särskild Eurobarometerundersökning om Europas framtid (januari 2022)

Eurobarometerundersökning – allmän opinion i Europeiska unionen

 

 

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Pia Siitonen
tfn 040 535 5979
pia [dot] siitonenec [dot] europa [dot] eu (pia[dot]siitonen[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio