Europa måste investera mer i sin kompetens för att behålla sin position i den globala kapplöpningen om ren energi

Med den gröna given och sin REPowerEU-agenda är EU en föregångare i den globala omställningen till ren energi. Denna omställning tar inte bara hänsyn till miljön, utan är också avgörande ur ett socialt perspektiv och säkerställer tillgång till energi till ett överkomligt pris för alla.

Förra året ledde EU den globala utbyggnaden av förnybar energi, tillsammans med Kina och före USA. Vind- och solenergi stod för 22 procent av EU:s elproduktion och gick därmed om naturgas för första gången.

Ett sådant ledarskap inom förnybar energi motsvaras dock inte av en lika stark ställning inom tillverkning av nettonollenergiteknik. En högprioriterad fråga är hur man kan säkra en stark industriell bas i EU i denna snabbväxande sektor och säkerställa vårt strategiska oberoende utan att skapa nya beroenden.

I denna debatt finns det en faktor som ofta försummas: humankapitalets betydelse. Kommissionens rapport om konkurrenskraft för ren teknik 2023 ger oss en skarp påminnelse.

För att uppnå sina mål kommer EU att behöva skapa 3,5 miljoner nya arbetstillfällen av hög kvalitet inom sektorn för förnybar energi. Detta innebär mer än en fördubbling av den befintliga arbetsstyrkan! Detta gäller även Finland. I takt med att investeringarna förväntas öka markant, ökar även behovet av kunniga arbetstagare på dessa områden i Finland.

Sysselsättningen inom EU:s sektor för förnybar energi uppgick till 1,5 miljoner 2021, en ökning på 12 procent jämfört med 2020, vilket är högre än sysselsättningstillväxten i ekonomin som helhet. Men vakansgraden inom tillverkning av ren energi fördubblades mellan 2019 och 2023, vilket ledde till betydande kompetensbrist.

Energi och tillverkning hör till de sektorer som har störst utbildningsbehov när det gäller teknisk och jobbspecifik kompetens, med över hälften av arbetskraften i behov av kompetenshöjning. Något måste göras för att vända denna trend.

I maj 2023 lanserades Europaåret för kompetens – ett år som ägnas åt övergången till en fortbildningskultur och åt att främja genomförandet av kompetenspolitik i hela EU.

Inom ramen för EU:s kompetenspakt har vi inlett flera offentlig-privata partnerskap för kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften, särskilt inom digitala, gröna och tekniska områden. Hittills har pakten mer än 1 500 medlemmar, med 18 storskaliga partnerskap på plats. Paktens medlemmar har hittills investerat omkring 160 miljoner euro i utbildningsverksamhet, som 2 miljoner människor redan har dragit nytta av.

EU-finansiering kommer att spela en avgörande roll i Europas kompetensrevolution. Totalt bidrar EU med omkring 65 miljarder euro till investeringar i kompetensprogram. De nationella energi- och klimatplanerna är också ett användbart verktyg för medlemsländerna när det gäller strategisk planering av energirelaterad kompetens.

Tidigare i år lade kommissionen fram industriplanen i den gröna given och rättsakten om nettonollindustri. Båda kommer att stärka EU:s konkurrenskraft genom att påskynda tillståndsgivningen, underlätta tillgången till finansiering och förbättra kompetensutvecklingen i EU. En kompetensakademi som inrättades 2022 av den europeiska batterialliansen samordnar redan omskolning på europeisk nivå, och tillhandahåller högkvalitativ utbildning i medlemsländerna för att tillgodose efterfrågan på omkring 800 000 kvalificerade arbetstagare som behövs inom denna växande sektor. Genom rättsakten om nettonollindustri kommer andra nettonollsektorer att följa efter.

Vid omskolning och kompetenshöjning bör man särskilt satsa på att locka fler kvinnor till sektorerna. Inom sektorn för el, gas, ånga och luftkonditionering bestod endast 26,6 procent av arbetskraften 2022 av kvinnor. Investeringar i arbetskraftens kompetens bör därför skräddarsys för att få fler kvinnor att satsa på dessa nya jobb inom ren teknik, till att börja med genom skolkampanjer för att få fler flickor att välja ämnen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Omställningen till ren energi erbjuder en aldrig tidigare skådad möjlighet att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. För att kunna dra nytta av fördelarna för våra arbetstagare måste vi investera kraftigt i människor. Nu är det dags för EU:s medlemsländer att tänka framåt och införa en hållbar aktiv arbetsmarknadspolitik för att se till att Europa under de kommande åren kommer att ha de vetenskapliga medarbetare, ingenjörer, installatörer samt alla de andra kvalificerade arbetstagare som behövs för att bygga en framtid med ren energi.

Nicolas Schmit, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter

Kadri Simson, EU-kommissionär med ansvar för energi