Europeiska planeringsterminens första höstpaket inom EU:s nya ramverk för ekonomisk styrning

EU-kommissionen har lagt fram den europeiska planeringsterminens första höstpaket sedan den ambitiösa och omfattande reformen av EU:s ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft i april 2024. Paketet är ett viktigt steg för att uppnå reformens mål att göra ramverket enklare, öppnare och mer ändamålsenligt samt att öka det nationella ägarskapet.

Det nya ramverket hjälper medlemsländerna att uppnå tillväxt, makroekonomisk stabilitet och finanspolitisk hållbarhet, vilket är avgörande för EU:s ekonomiska styrka i dagens utmanande världsläge. Det uppmuntrar också till reformer och investeringar som lägger grunden för långsiktig ekonomisk stabilitet och hållbar tillväxt. I slutändan bidrar det till att göra EU:s ekonomi mer motståndskraftig, rättvis, konkurrenskraftig och trygg, till nytta för EU:s invånare.

Enklare regler som tar hänsyn till skillnaderna mellan ländernas offentligfinansiella utmaningar

Genom det nya ramverket för ekonomisk styrning införs enklare och mer transparenta finanspolitiska regler. Där används en enda operativ indikator, nämligen medlemsländernas fleråriga nettoutgiftsbana, vilket underlättar kontrollen av efterlevnaden.

Genom ramverket införs också en riskbaserad övervakning som är särskilt utformad för varje medlemslands offentligfinansiella situation och gör det möjligt för landet att genomföra en mer gradvis finanspolitisk anpassning, om denna underbyggs av särskilda reformer och investeringar.

Det nya ramverket tillåter en gradvis och realistisk minskning av den offentliga skuldsättningen efter coronapandemin och den efterföljande energikrisen. Sunda offentliga finanser är en förutsättning för makroekonomisk stabilitet och hållbar ekonomisk tillväxt.

Bedömning av de medelfristiga planerna

Medelfristiga planer är hörnstenen i det nya ramverket för ekonomisk styrning. När de offentligfinansiella målen integreras med reform- och investeringsmålen i en och samma medelfristiga plan blir processen mer sammanhållen och effektiv.

Kommissionen har slutfört sin bedömning av 21 av de 22 inlämnade planerna.

Bland dessa 21 planer har kommissionen bedömt att 20 planer uppfyller kraven i det nya ramverket och fastställer en trovärdig offentligfinansiell utveckling som säkerställer att respektive medlemslands skuldsättning förs in på en hållbar nedåtgående bana eller ligger kvar på en försiktig nivå. Detta gäller Finland och följande medlemsländer: Cypern, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige och Tjeckien. Kommissionen rekommenderar att rådet ska godkänna nettoutgiftsbanorna i dessa medlemsländers planer.

I fem av de 20 medelfristiga planer som kommissionen har gjort en positiv bedömning av baseras nettoutgiftsbanan på en förlängning av anpassningsperioden från fyra till sju år. Förlängningen stöds av en rad reform- och investeringsåtaganden som ingår i planerna. I samtliga fem fall har kommissionen bedömt att åtgärderna i planerna uppfyller kriterierna för att motivera en förlängning. Detta gäller Finlands, Frankrikes, Italiens, Rumäniens och Spaniens medelsiktiga planer.

Bedömning av utkasten till budgetplaner för 2025

Kommissionen har också bedömt de utkast till budgetplaner för 2025 som lagts fram av 17 medlemsländer i euroområdet och har undersökt om utkasten utgör lämpliga första steg för att genomföra dessa länders medelfristiga planer.

I kommissionens bedömning av utkasten till budgetplaner, som är inriktad på nettoutgiftsökningen 2024–2025, har man undersökt om nettoutgifterna underskrider de tak som anges i medlemsländernas medelfristiga planer, i den mån sådana planer finns tillgängliga och anses vara förenliga med det nya ramverket.

Nästa steg i förfarandet vid alltför stora underskott

Paketet innehåller också en rapport enligt artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för Finland och Österrike med en bedömning av huruvida dessa medlemsländer uppfyller underskottskriteriet.

När det gäller Finland, som har uppgett att landets planerade underskott under 2024 överstiger 3 procent av bnp, ämnar kommissionen inte föreslå att ett underskottsförfarande inleds, eftersom underskottet utan ytterligare politiska åtgärder redan från och med 2025 inte längre beräknas överskrida referensvärdet.

Vad händer nu?

Rådet och Eurogruppen kommer nu att diskutera delarna i den europeiska planeringsterminens finanspolitiska höstpaket.

När de medelfristiga planerna har godkänts av rådet kommer kommissionen att övervaka huruvida medlemsländerna respekterar åtagandena i dessa planer under hela den period som planen täcker. Medlemsländerna kommer att lämna in årliga lägesrapporter, vilket kommer att underlätta och effektivisera övervakningen och verkställigheten.

Under de kommande veckorna ska kommissionen lägga fram den andra delen av den europeiska planeringsterminens höstpaket, inklusive den årliga strategin för hållbar tillväxt, rekommendationen för euroområdet, rapporten om förvarningsmekanismen och förslaget till den gemensamma sysselsättningsrapporten.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_24_5922

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på X @eukomissio