Energipriser: EU-kommissionen föreslår krisintervention på marknaderna för att sänka européernas elräkningar

EU-kommissionen föreslår en krisintervention på Europas energimarknader för att tackla den senaste tidens skenande priser. Det råder en allvarlig obalans inom EU mellan utbudet och efterfrågan på energi, vilket till största del beror på att Ryssland fortsätter att utnyttja sina energiresurser som ett vapen.

För att minska de stigande påfrestningar som detta medför för europeiska hushåll och företag går EU-kommissionen nu ett steg längre och föreslår exceptionella åtgärder för att minska efterfrågan på el. Detta kommer att sänka elkostnaderna för konsumenterna. Kommissionen föreslår även åtgärder för att omfördela energibranschens intäktsöverskott till slutkunderna.

Dagens förslag från EU-kommissionen följer på de åtgärder som man redan har kommit överens om, nämligen att fylla på gaslagren och minska efterfrågan på gas inför den kommande vintern.

EU-kommissionen fortsätter också sitt arbete med att förbättra marknadsaktörernas likviditet, sänka gaspriserna och på längre sikt reformera elmarknaden.

Den första åtgärden för att tackla de höga priserna är att minska efterfrågan. En efterfrågeminskning kan påverka elpriserna och överhuvudtaget ha en lugnande effekt på marknaden. Kommissionen föreslår att det införs en skyldighet att minska elförbrukningen med minst 5 procent under vissa högpristimmar. På detta sätt kan man rikta in sig på de tider på dygnet då elförbrukningen är som dyrast, och då gaseldad kraftproduktion har en betydande inverkan på priset. Medlemsländerna kommer att behöva fastställa de 10 procent av dygnets timmar då priset förväntas ligga som högst och minska efterfrågan under dessa högpristimmar.

EU-kommissionen föreslår också att medlemsländerna ska sträva efter att minska den totala efterfrågan på el med minst 10 procent fram till och med den 31 mars 2023. De kan själva välja vilka åtgärder som är lämpliga för att uppnå denna efterfrågeminskning, varav en kan vara ekonomisk kompensation. Minskad efterfrågan under högpristimmarna skulle minska gasförbrukningen med 1,2 miljarder kubikmeter under den kommande vintern.

En annan viktig del av arbetet för att infria EU:s klimatlöften inom ramen för den europeiska gröna given är att förbättra energieffektiviteten.

Därutöver föreslår EU-kommissionen ett tillfälligt intäktstak för ”inframarginella” elproducenter, dvs. producenter som använder teknik som innebär lägre kostnader, såsom förnybar energi, kärnkraft och brunkol, och som levererar el till nätet till en kostnad som är lägre än den prisnivå som fastställts av de dyrare ”marginella” producenterna. De inframarginella producenterna har haft exceptionellt stora intäkter, samtidigt som deras driftskostnader varit relativt stabila, eftersom dyra gaskraftverk har drivit upp grossistpriset på el. EU-kommissionen föreslår att intäktstaket för inframarginella producenter ska vara 180 euro/MWh. Detta kommer att göra det möjligt för producenterna att täcka sina investerings- och driftskostnader, samtidigt som det inte har någon negativ inverkan på investeringarna i ny kapacitet i linje med EU:s energi- och klimatmål för 2030 och 2050. Intäkter utöver detta tak ska gå till staten och användas för att sänka energikonsumenternas elräkningar.

Medlemsländer som säljer el uppmuntras att i en anda av solidaritet ingå bilaterala avtal för att dela med sig av en del av de inframarginella intäkter som uppstår i dessa länder, så att de kommer slutkunderna till del i medlemsländer med liten elproduktion. Sådana avtal ska ingås senast den 1 december 2022 när det gäller medlemsländer vars nettoimport av el från ett grannland uppgår till minst 100 procent.

EU-kommissionen föreslår också ett tillfälligt solidaritetsbidrag baserat på övervinster inom olje-, gas-, kol- och raffinaderibranscherna, som inte omfattas av det inframarginella intäktstaket. Detta tidsbegränsade bidrag skulle bibehålla investeringsincitamenten för den gröna omställningen. Bidraget skulle tas ut av medlemsländerna baserat på de vinster under år 2022 som är utöver en ökning på 20 procent av den genomsnittliga vinsten under de tre föregående åren. Intäkterna skulle gå till staten och därefter omfördelas till energikonsumenter, i synnerhet sårbara hushåll, hårt drabbade företag och energiintensiva industrier. Medlemsländerna skulle även kunna finansiera gränsöverskridande projekt som ligger i linje med REPowerEU-målen eller använda en del av intäkterna för gemensam finansiering av åtgärder som skyddar sysselsättningen eller främjar investeringar i förnybara energislag och energieffektivitet.

I ett ytterligare ingripande i reglerna på elmarknaden föreslår kommissionen att den verktygslåda för energipriser som finns tillgänglig för att hjälpa konsumenterna ska utvidgas. Kommissionens förslag skulle omfatta reglerade elpriser som för första gången är lägre än självkostnadspriset. Enligt förslagen skulle de reglerade priserna utvidgas till att även omfatta små och medelstora företag.

Som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade onsdagen den 7 september kommer kommissionen även att titta på andra sätt att sänka priserna för EU:s konsumenter och industri och minska trycket på marknaden. EU-kommissionen kommer bland annat att fördjupa sina diskussioner med medlemsländerna om hur gaspriserna bäst kan sänkas. Kommissionen kommer också att analysera eventuella pristak och en större roll för EU:s energiplattform för att underlätta avtal om lägre priser med leverantörer genom frivillig gemensam upphandling.

Dessutom kommer EU-kommissionen att fortsätta att arbeta med verktyg för att förbättra likviditeten på marknaden för energiföretag och se över den tillfälliga krisramen för statligt stöd, så att den även framöver gör det möjligt för medlemsländerna att stötta ekonomin på det sätt som är nödvändigt och proportionerligt, utan att äventyra principen om likvärdiga konkurrensvillkor. När rådet (energifrågor) höll sitt extrainsatta möte den 9 september godkände medlemsländernas energiministrar det arbete som kommissionen gör på dessa områden.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_5489     

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på Twitter @eukomissio