Enligt representationens nya kommunikationschef Ismo Ulvila behövs det även i framtiden evenemang som belyser EU:s konkreta arbete

Ismo Ulvila är redan i full gång på sin nya arbetsplats.

− Jag fick genast kavla upp ärmarna. Fortfarande går det förstås tid åt till att lära sig och greppa helheten, men arbetsbeskrivningen är åtminstone tydlig. Till mitt arbete hör utöver kommunikationsbiten även att anordna evenemang, berättar Ulvila.

Efter att ha arbetat för EU-kommissionen världen över i nästan tjugo års tid innebär det nya jobbet som kommunikationschef även att Ulvila bosätter sig Finland för första gången på en lång tid.

− Under de senaste 30 åren har jag bott utomlands i åtta olika länder i sammanlagt 27 års tid. Det som är utmärkande för Finland är att det är lätt att bo här – det är tyst, luften är ren och man litar överlag på systemet, oavsett om det gäller myndigheter eller till exempel en fungerande kollektivtrafik, menar Ulvila.

Den erfarna klimatdiplomaten upplevde utmaningar under tiden före Finlands EU-medlemskap

För Ulvila, som studerade till diplomingenjör på 1990-talet, var en internationell karriär en självklarhet redan under studietiden.

− Jag skrev mitt diplomarbete vid en ingenjörsskola i Paris. Jag hörde till de första finländarna som deltog i Erasmusprogrammet i början av 1990-talet, till och med innan avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) hade trätt i kraft. Som medborgare i ett tredje land krävdes det mycket pappersarbete och pengar för att till exempel få uppehållstillstånd. I dag fungerar den här erfarenheten som ett tydligt och konkret exempel på hur viktiga EU och den fria rörligheten är, poängterar Ulvila.

Efter avlagd universitetsexamen arbetade Ulvila bland annat för FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och genomförde klimatprojekt för utrikesministeriet, men hans dröm var att få arbeta med EU-politik. Ulvila deltog i ett urvalsförfarande för handläggare och fick jobb på EU-kommissionen i början av 2000-talet. De första tio åren av sin EU-karriär tillbringade Ulvila som diplomat. Hans första jobb var på EU-kommissionens representation i Guyana i östra Västindien. Därifrån fortsatte han till Senegal i Västafrika och senare till de ockuperade områdena i den norra delen av Cypern i egenskap av operativ chef för genomförandet av olika EU-projekt. Efter uppdraget i Cypern bar det av till Bryssel, där Ulvila ägnade sig åt EU:s utsläppshandel och internationella klimatförhandlingar i närmare tio år, innan han fick jobbet som kommunikationschef i Helsingfors.

− De senaste fem åren har jag förhandlat om klimatfrågor å kommissionens vägnar och ansvarat för EU:s klimatpolitik i Sydamerika. I det sammanhanget rodde jag till exempel i land de klimatrelaterade delarna av förhandlingarna mellan EU och Mercosur och de klimatrelaterade delarna i handelsavtalet mellan EU och Mexiko, berättar Ulvila.

− I mitt arbete har jag fått vara med och göra och stödja politik som gynnar samhällen och människor i stor skala, till exempel den europeiska gröna given. EU har på ett tydligt sätt fått den stora skutan att vända åt rätt håll på klimatområdet, konstaterar Ulvila.

Vid sidan av sin nuvarande tjänst arbetar Ulvila fortfarande som förhandlare för EU-kommissionens generaldirektorat Klimatpolitik (DG CLIMA). Ulvila fortsätter även med sitt uppdrag som andra ordförande för det ständiga utskottet för finanser inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) fram till att klimatkonferensen COP26 anordnas i Glasgow i höst.

Nyttan med den gröna given bör lyftas fram tydligare

Till kommunikationschefens arbetsbeskrivning hör en rad olika uppgifter, såsom planering av kommunikationen, anordnande av evenemang och samarbete med berörda parter, bland annat icke-statliga organisationer och studentorganisationer.

− Representationen är relativt liten, så vi hjälps åt. Kommunikationsteamet deltar till exempel även i den politiska rapporteringen och är med och utfärdar yttranden. Att arbeta på representationen är i mångt och mycket ett lagarbete – alla har sin egen kärnuppgift och sitt kompetensområde, men man måste kunna arbeta inom flera andra områden också, säger Ulvila.

Som kommunikationschef har man stor nytta av sakkunskap på klimatområdet. Ulvila lyfter fram resultaten i den Eurobarometer-klimatgallup som genomfördes för två år sedan, där den stora majoriteten av européerna ansåg att klimatåtgärder är viktiga.

− Den klimatpolitik som kommissionen för under Ursula von der Leyens ledning omvandlas till konkreta lagförslag. Fram till sommaren spås vi ha 40 lagstiftningsinitiativ som hör ihop med den europeiska gröna given . Detta lyfter vi även fram i kommunikationen med allmänheten, berättar Ulvila.

Ulvila betonar även vikten av den europeiska gröna given för det europeiska grannskapet.

− Vi måste givetvis först sopa rent framför egen dörr, men vi gör även politik som stöder hållbara lösningar i EU:s partnerländer och grannländer, menar Ulvila.

EU:s arbete måste belysas bättre

Coronapandemin har lett till stora förändringar i kommunikationsteamets verktygslåda; de fysiska evenemangen har förflyttats till nätet. Ulvila betonar dock att det vid sidan av webbinarier och virtuella paneldebatter även i framtiden behövs evenemang där EU:s verksamhet förs närmare människorna. Som exempel på detta lyfter han fram representationens Kasvun karavaani-turné, som har genomförts under tidigare år. Turnén har syftat till att främja debatten om EU-frågor på olika håll i Finland genom olika diskusionstillfällen. Även inom ramen för Konferensen om Europas framtid , som strax ska inledas, strävar EU-kommissionen efter att få ta del av så många européers synpunkter om aktuella frågor som möjligt.

− Alla gör sitt bästa för att samarbetet ska fungera på distans, men förhoppningsvis kan vi snart ses och tala ansikte mot ansikte igen, vilket skapar en bättre växelverkan, säger Ulvila.

− Jag anser också att det är mycket viktigt att vi på ett begripligt sätt förklarar för framför allt unga hur mycket arbete som görs inom EU för allas väl och hur mycket EU ger oss alla. Vi måste bli bättre på att lyfta fram EU:s osynliga arbete, såsom analyser och tekniskt bakgrundsarbete, konstaterar Ulvila.

Avslutningsvis belyser Ulvila pandemins konsekvenser för framför allt den yngre generationen.

− Vi bör inte förglömma att situationen är ytterst krävande och svår för elever och studerande, både i skolor och vid högskolor och universitet. De har studerat på distans i ett års tid och deras utbytesplaner har kanske skjutits upp eller helt och hållet gått i stöpet, och dessutom är det även svårt att få sommarjobb. Vi måste värna om alla åldersgrupper, men det är framför allt viktigt att se till att de unga har tillräckligt med möjligheter även i framtiden, slår Ulvila fast.