Rapport om rättsstatsprincipen 2023: Framsteg för 65 % av rekommendationerna men fler åtgärder krävs

Oikeusvaltiokertomus 2023: Suosituksista noin kahdessa kolmasosassa edistytty – lisätoimia tarvitaan

EU-kommissionen offentliggör i dag den fjärde årliga rapporten om rättsstatsprincipen där den tar pulsen på situationen i varje EU-land.

Även om det fortfarande finns problem i en del EU-länder, har rapporten ändå blivit en drivkraft för förändring och positiva reformer. 65 % av fjolårets rekommendationer har faktiskt genomförts helt eller delvis. Detta visar att EU-länderna gör stora ansträngningar för att följa upp fjolårets rekommendationer. Eftersom reformer på området tar tid, är denna utveckling på bara ett år imponerande. Samtidigt finns det fortfarande systemproblem i vissa länder.

Dagens paket innehåller ett meddelande om situationen i EU som helhet och 27 landskapitel om viktig utveckling i varje EU-land sedan juli 2022. Rapporten innehåller en bedömning av fjolårets rekommendationer och utfärdar återigen rekommendationer till EU-länderna.

Rapporten är indelad i fyra avsnitt: rättssystemet, korruptionsbekämpning, mediemångfald och andra institutionella kontroller och motvikter.

Centrala iakttagelser och rekommendationer

Reformer av domstolsväsendet

Reformer av domstolsväsendet har stått högt på den politiska dagordningen det senaste året. Många EU-länder har genomfört reformerna som överenskommits inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Många länder har gjort ytterligare framsteg med eller avslutat viktiga reformer för att stärka domstolarnas oberoende, som lagar för att stärka nationella domstolsråds oberoende och effektivitet, förbättra utnämningsförfaranden för domare och de högsta domstolarnas funktion eller stärka åklagarväsendets oberoende.

Länder har också infört åtgärder som ska förbättra domstolsväsendets effektivitet och kvalitet, och underlätta tillgången till rättslig prövning. EU-länderna har också vidtagit åtgärder för att stärka rättsväsendet, även om domarnas och åklagarnas löner ger anledning till oro i vissa länder och gör det svårt att rekrytera kvalificerade jurister. Samtidigt har några EU-länder fortfarande strukturella problem med domstolsväsendets oberoende.

Årets rekommendationer för rättsväsendet går in på utmaningar som behovet av garantier vid utnämning av domare, nationella domstolsråds sammansättning, åklagarväsendets oberoende eller behovet av tillräckliga resurser till rättsväsendet, bl.a. domarnas och åklagarnas löner.

Ramverket för korruptionsbekämpning

Både allmänheten och företagen är allvarligt oroliga över korruptionen i EU. Den särskilda eurobarometerundersökningen om allmänhetens inställning till korruption i EU 2023 visar t.ex. att allt fler människor (70 %) anser att korruptionen är utbredd i deras hemland. För företag ligger andelen på 65 % enligt Flash eurobarometerundersökningen om företagens inställning till korruption i EU. Människor i Europa tvivlar allt mer på ländernas förmåga att ta itu med korruptionen. Ungefär 67 % anser att korruption på hög nivå inte åtalas i tillräcklig utsträckning.

Ett antal länder har vidtagit åtgärder som ligger i linje med rekommendationerna om korruptionsbekämpning i fjolårets rapport om rättsstatsprincipen. Ett flertal länder har genomfört straffrättsreformer som ett led i korruptionsbekämpningen. Vissa länder har fortsatt utreda, lagföra och bestraffa korruption på hög nivå, medan andra vidtagit åtgärder för att ge åklagarmyndigheterna fler möjligheter att bekämpa korruption genom ökade resurser eller specialisering.

På den förebyggande sidan har flera länder sett över eller håller på att se över sina befintliga strategier och handlingsplaner för korruptionsbekämpning. Andra länder har vidtagit åtgärder för att stärka ramverk för integritet, som uppförandekoder och regler för lobbyverksamhet. Årets rekommendationer gäller förstärkta förebyggande ramverk, som ramverken om lobbyverksamhet och intressekonflikter, liksom effektiv utredning och lagföring i korruptionsmål.

Tjänstemän inom den offentliga förvaltningen måste redovisa tillgångar och intressen i de allra flesta EU-länder, men kraven varierar i fråga om omfattning, öppenhet och tillgänglighet till redovisade uppgifter, och kontrollen och verkställigheten har varierande omfattning och effektivitet. I vissa EU-länder tar utredningar och åtal i korruptionsmål lång tid och resultaten hittills har inte varit särskilt uppmuntrande, särskilt när det gäller korruption på hög nivå. För att säkerställa mer konsekventa och effektiva insatser i unionen lade kommissionen i maj 2023 fram förslag till ny EU-lagstiftning om bekämpande av korruption.

Mediefrihet och mediemångfald

Flera EU-länder har vidtagit eller förstärkt eller diskuterar åtgärder för att förbättra journalisters arbetsvillkor och säkerhet. Här har de utgått från kommissionens initiativ på senare tid som rekommendationen om säkerställande av journalisters och andra mediearbetares skydd, säkerhet och egenmakt och rekommendationen om skydd för journalister och människorättsförsvarare som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk. Sedan den förra rapporten har några EU-länder antagit lagstiftning som ökar insynen i medieägandet, och har skärpt reglerna för att göra medietillsynsmyndigheter mer oberoende eller utvidga deras mandat.

Men rapporten belyser vissa betydande problem som kräver uppmärksamhet, däribland bristen på insyn i distributionen av statlig information, intressekonflikter och tillgång till offentliga handlingar. Vissa EU-länder har påbörjat reformer för att stärka public service-mediers oberoende. I andra länder finns det fortfarande problem på området.

Slutsatserna i rapporten om mediefrihet bygger på en rad källor, bland annat övervakningsverktyget för mediepluralism (MPM 2023), Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet samt plattformen Mapping Media Freedom.

EU-kommissionen ger ett antal rekommendationer om bland annat åtgärder för en öppen och rättvis fördelning av offentlig annonsering, oberoende styrning av public service-medier och åtgärder för att förbättra journalisters säkerhet och tillgång till offentliga handlingar. I september 2022 presenterade kommissionen förslaget till den europeiska rättsakten om mediefrihet som nu är under förhandling. Den innehåller garantier på EU-nivå för att skydda mediemångfalden och det redaktionella oberoendet.

Institutionella kontroller och motvikter

EU-länderna har fortsatt förbättra lagstiftningsprocesserna och inbegripa berörda parter i processerna. Den här utvecklingen konstateras i rapporten om rättsstatsprincipen. Författningsdomstolar fortsätter spela en viktig roll när det gäller kontroller och motvikter och har också fattat viktiga beslut om det nationella rättsväsendets uppbyggnad. Nationella människorättsorganisationer, ombudsmän och andra oberoende myndigheter har fått en starkare ställning i vissa EU-länder. I de flesta länderna finns det en gynnsam och stödjande miljö för det civila samhället. Några länder vidtar åtgärder för att förbättra läget.

Men i vissa länder saknas fortfarande en formell ram för samråd med berörda parter. Ibland tillämpas den formella ramen inte tillräckligt i praktiken, och det civila samhället och människorättsorganisationer fortsätter stöta på problem som finansieringssvårigheter och begränsat handlingsutrymme. I vissa länder finns det anledning till oro över fortsatta undantagsbefogenheter.

Rapporten innehåller även denna gång information om EU-ländernas tillämpning av Europadomstolens domar. Rapporten följer också upp hur EU-ländernas institutionella kontroller och motvikter reagerar på användning av spionprogram.

För att åtgärda vissa av de här problemen upprepar EU-kommissionen rekommendationer som bara följts delvis eller inte alls, och vid behov ger kommissionen ytterligare rekommendationer, t.ex. om berörda parters deltagande i lagstiftningsprocessen, inrättande av ackrediterade människorättsorganisationer och deras funktion samt en öppen operativ ram för det civila samhället.

Vad händer nu?

EU-kommissionen uppmanar nu Europaparlamentet och rådet att fortsätta de allmänna och landspecifika diskussionerna utifrån rapporten, och även utgå från rekommendationerna för att granska ytterligare konkreta genomföranden. Kommissionen uppmanar också nationella parlament, det civila samhället och andra berörda parter och viktiga aktörer att fortsätta den nationella dialogen om rättsstatsprincipen, också på EU-nivå, och i större utsträckning involvera allmänheten i diskussionerna. Kommissionen uppmanar slutligen EU-länderna att på ett ändamålsenligt sätt ta itu med de utmaningar som identifieras i rapporten och är beredd att hjälpa länderna fortsätta genomföra rekommendationerna.

Bakgrund

Rättsstatsprincipen är viktig för varje person och varje företag i EU eftersom den är en grundförutsättning för att andra värden respekteras, garanterar grundläggande rättigheter och demokratiska värden, sörjer för att EU-rätten tillämpas och stöder ett investeringsvänligt företagsklimat. Rättsstatsprincipen utgör en del av själva identiteten hos unionen.

Den årliga rapporten om rättsstatsprincipen är resultatet av en tät dialog med nationella myndigheter och berörda parter och analyserar läget i alla EU-länder på objektiv och opartisk grund, med fokus på samma områden i alla länder. EU-kommissionens kvalitativa bedömning fokuserar på viktig utveckling som skett sedan den tredje årliga rapporten om rättsstatsprincipen antogs i juli 2022 – men i proportion till utvecklingen.

Rapporten är en central del av den årliga rättsstatscykeln. Rättsstatscykeln är en årlig cykel för att främja rättsstatsprincipen och förhindra att problem uppstår eller förvärras. Den är åtskild från de andra verktygen i EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen och kompletterar, men ersätter inte, de fördragsbaserade mekanismerna för EU:s hantering av allvarligare rättsstatsrelaterade frågor i EU-länderna. Dessa andra verktyg är t.ex. överträdelseförfaranden och förfarandet för att skydda unionens grundläggande värden enligt artikel 7 i EU-fördraget.

Den fjärde upplagan av rapporten bygger vidare på de viktiga framstegen i fjolårets rapport där landspecifika rekommendationer för alla länder togs med för första gången. Analysen innehåller också en kvalitativ bedömning av framsteg som gjorts i EU-länderna när det gäller genomförandet av 2022 års rekommendationer och tar hänsyn till situationen i varje land. Beroende på framstegen som görs i olika kapitel i varje rekommendation avslutade kommissionen sin bedömning i varje fall genom att använda följande kategorier för att följa utvecklingen: inga framsteg, vissa framsteg, avsevärda framsteg och fullt genomförande.

Rekommendationerna för 2023 bygger antingen på förra årets rekommendationer, om slutsatsen då var inga framsteg eller delvist genomförande, eller tar upp nya utmaningar. De har utarbetats utifrån bedömningen i landskapitlen och dialogen med EU-länderna samt med full respekt för principen om likabehandling. EU-kommissionen har ägnat stor uppmärksamhet åt att hålla rekommendationerna fokuserade och förankrade i europeiska standarder, med hänsyn till de nationella rättssystemen. Dessutom säkerställs samstämmighet och synergier med andra processer, t.ex. den europeiska planeringsterminen, villkorlighetsmekanismen för budgeten och faciliteten för återhämtning och resiliens. I senare upplagor av rapporten om rättsstatsprincipen kommer uppföljningen av rekommendationerna att granskas. Rekommendationerna bör läsas tillsammans med bedömningarna i landskapitlen av särskilda problem och är avsedda att hjälpa EU-länderna att komma till rätta med dem.

Utmaningarna som tagits upp i tidigare rapporter har legat till grund för flera initiativ det senaste året, som förslaget om den europeiska rättsakten om mediefrihet och paketet mot korruption.

Läs mer

2023 års rapport om rättsstatsprincipen.

2023 års rapport om rättsstatsprincipen – frågor och svar

2023 års rapport om rättsstatsprincipen – Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i EU,

2023 års rapport om rättsstatsprincipen – rekommendationer

2023 års rapport om rättsstatsprincipen – landskapitel

2023 års rapport om rättsstatsprincipen – sammanfattning av landskapitel och rekommendationer

2023 års rapport om rättsstatsprincipen – metod

Europeiska rättsstatsmekanismen – faktablad

EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen – faktablad

Eurobarometerundersökning om korruption – invånarnas uppfattningar och erfarenheter

Eurobarometerundersökning om företagens inställning till korruption i EU