Kommissionen stärker EU:s konkurrenskraft och oberoende, samt påskyndar utfasningen av fossila bränslen genom handlingsplanen för elektrifiering och översynen av utsläppshandelssystemet

I dag lägger kommissionen fram en handlingsplan för elektrifiering som syftar till att göra Europa till världens första eldrivna kontinent. Samtidigt föreslår kommissionen att koldioxidmarknaden stärks för att göra den mer effektiv när det gäller att stödja omställningen till ren energi och elektrifieringen av EU:s industri.

Europas beroende av import av fossila bränslen har upprepade gånger utsatts för geopolitiska chocker. De har drivit upp energipriserna för både hushåll och företag och försvagat Europas konkurrenskraft. Även om 70 procent av EU:s el redan produceras via europeiska rena energikällor har elektrifieringsgraden för den slutliga energianvändningen legat och stampat på 23 procent under det senaste årtiondet. Därför måste elektrifieringen påskyndas, särskilt inom industri, transport och byggnation.

Som en del av energiunionspaketet för åren efter 2030 kommer kommissionen att ta fram ett vägledande mål för att öka elektrifieringsgraden till 46 procent senast 2040. Om detta mål uppnås skulle EU:s importkostnader för fossila bränslen kunna minska med 260 miljarder euro per år fram till 2040. Elektrifieringen kommer också att medföra betydande fördelar för EU:s ekonomi. Omställningen kräver dock stora investeringar 

EU:s utsläppshandelssystem lanserades 2005 och har genererat mer än 270 miljarder euro i intäkter som återinvesterats i innovation, utfasning av fossila bränslen inom industrin och modernisering av det europeiska energisystemet. Samtidigt har systemet bidragit till att minska utsläppen i de aktuella sektorerna med 50 procent och ökat förutsägbarheten i alla EU-länder.

Det geopolitiska och ekonomiska landskapet har dock förändrats och EU:s industri utsätts för allt större påfrestningar. Vid sidan av fortsatta klimatåtgärder måste EU:s viktigaste instrument för minskade koldioxidutsläpp – utsläppshandelssystemet – reformeras för att bli en motor för att stärka konkurrenskraften, innovationen och investeringarna.

Översynen av utsläppshandelssystemet kommer att stödja investeringar för att uppnå målen för 2040 

Syftet med reformen är att minska bördan för industrin och samtidigt bevara utsläppshandelssystemets centrala roll i klimat- och energiomställningen, i linje med EU:s klimatlag. Utsläppstakets linjära minskningsfaktor ska justeras till 3,7 procent 2031–2035 och 1,7 procent 2036–2040. På så sätt hålls kurvan för minskade utsläpp mer i linje med EU:s klimatmål. Dessutom kan upp till 2 procent av utsläppsåtagandena täckas av internationella koldioxidkrediter av hög kvalitet för att finansiera koldioxidsnåla projekt utanför EU.

I det reformerade utsläppshandelssystemet läggs tonvikten på investeringar. Banken för utfasning av fossila bränslen i industrin kan stödja industriell utfasning av fossila bränslen i hela Europa med 100 miljarder euro. Den första etappen som före 2030 kommer att lanseras av banken är ETS Investment Booster. EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet kommer att fortsätta att stödja de första kommersiella tillämpningarna av innovativ ren teknik inom en rad olika sektorer. Dessutom kommer det att förutsättas att medlemsländerna satsar hälften av sina nationella intäkter från utsläppshandelssystemet på investeringar som syftar till att fasa ut fossila bränslen i de sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet. Detta skulle generera mer än 100 miljarder euro i sammanlagda investeringar före 2030. 

Företag kommer att få gratis utsläppsrätter även efter 2030, men tilldelningen kommer att vara närmare kopplad till investeringar i utfasning av fossila bränslen i Europa. Intäkterna från de nationella utsläppshandelssystemen måste återinvesteras i de sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet. På så sätt återförs de pengar som industrin betalar till industrin och uppmuntrar till investeringar i omställningen till ren energi.

Kommissionen föreslår också att permanenta koldioxidupptag inkluderas i utsläppshandelssystemet. Detta kommer att öka flexibiliteten för de sektorer där det är svårast att genomföra minskningar, samtidigt som införandet av teknik för koldioxidupptag påskyndas. 

Ett separat förslag om riktmärken syftar till att öka den fria tilldelningen av utsläppsrätter till industrin med 6 miljarder euro mellan 2026 och 2030. För sektorer som omfattas av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) kommer minskningen av gratis utsläppsrätter att bromsas upp och utfasningen kommer att förlängas fram till 2038.

Kommissionen föreslår också en reform av reserven för marknadsstabilitet för att förbättra marknadsstabiliteten och förutsägbarheten för investeringar, bevara marknadslikviditeten och hålla prisfluktuationerna under kontroll. EU:s utsläppshandelssystem kommer också att stärkas inom luftfart och sjöfart och dess tillämpningsområde kommer att utvidgas till avfallsförbränning.

Handlingsplan för elektrifiering

Det finns fortfarande många hinder för elektrifiering. Alltför många innovativa teknologier blir aldrig kommersiella. 

Handlingsplanen innehåller en rad åtgärder som ska minska prisskillnaden mellan el och fossila bränslen och göra det mer attraktivt att välja ren, elbaserad teknik som elbilar, värmepumpar och batterier.

Förslaget syftar till att säkerställa att el inte beskattas hårdare än gas. I handlingsplanen anges också sätt att minska de inledande investeringarna i elektrifieringsteknik i byggnader, transporter och industri. För att möjliggöra elektrifiering måste byggandet och förstärkningen av elnäten också påskyndas.

Planen tar också upp andra hinder, såsom den långsamma utbyggnaden av innovativa elektrifieringslösningar. Syftet är att främja utvecklingen av livskraftiga investeringsprojekt och att öka produktionskapaciteten för ren energiteknik. Strategin omfattar hela värdekedjan från investeringar i kunskap till skapande av nya arbetstillfällen.

Mer information finns i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_1596

Europeiska kommissionens representation i Finland 

Informationschef  
Ismo Ulvila 
Tfn 050 541 1122 
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)