Den första lägesrapporten om det digitala decenniet uppmanar till gemensamma åtgärder för att forma den digitala omställningen

Den första lägesrapporten om det digitala decenniet, som offentliggörs idag, ger en omfattande inblick i framstegen mot en digital omställning som ska gynna ett mer digitalt självbestämmande, motståndskraftigt och konkurrenskraftigt EU. Rapporten innehåller en bedömning av hur väl EU har uppfyllt målen för 2030, med fokus på fyra huvudpelare: digital kompetens, digital infrastruktur, digitalisering av företag – inbegripet användning av artificiell intelligens – och digitalisering av offentliga tjänster. Den innehåller också övervakningen av den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer som återspeglar EU:s åtagande om en säker, trygg och hållbar digital omställning som sätter människor i fokus.

I rapporten för 2023, som är den första i en rad av årliga rapporter, uppmanas medlemsländerna att genomföra gemensamma åtgärder för att hantera de befintliga investeringsgapen, snabba på den digitala omställningen i Europa och intensifiera arbetet med att uppnå målen i policyprogrammet för det digitala decenniet. Policyprogrammet antogs av Europaparlamentet och rådet och trädde i kraft den 9 januari 2023. Det omfattar ett gemensamt styrningssystem för EU och nationella myndigheter.

Rapportens övergripande rekommendationer och landsspecifika rekommendationer presenterar en tydlig och operativ väg framåt. Rekommendationerna kommer att ligga till grund för diskussioner och samarbete mellan kommissionen och medlemsländerna om hur vi ska uppnå våra gemensamma mål. Detta arbete kommer att understödjas genom genomförandet av storskaliga projekt som omfattar flera länder, inbegripet det nyligen inrättade konsortiet för europeisk digital infrastruktur.

Följande punkter är de viktigaste resultaten inom olika områden som omfattas av rapporten:

Digital infrastruktur – säker konnektivitet

Under det nuvarande målet för 2030 ska täckning med gigabitkapacitet vara tillgängligt för alla och 5G-nät med hög prestanda ska vara tillgängligt i alla befolkade områden.

För närvarande har bara 56 % av hushåll tillgång till fibernät – vilket är avgörande för konnektivitet med kapacitet på gigabitnivå. 5G-täckning omfattar endast 81 % av befolkningen, och sjunker till 51 % på landsbygden. Utbyggnaden av fristående 5G-nät släpar dock efter och 5G håller fortfarande inte tillräckligt hög kvalitet när det gäller slutanvändarnas förväntningar och industrins behov. 55 % av hushållen har fortfarande inte tillgång till någon form av avancerat nätverk och 9 % har inte tillgång till något fast nätverk alls.

Ytterligare investeringar på minst 200 miljarder euro behövs för att säkerställa fullständig gigabittäckning över hela EU samt 5G-täckning för alla befolkade områden. Medlemsländerna bör kartlägga sina konnektivitetsluckor och utforska finansiering för att komplettera privata investeringar för områden som inte är kommersiellt bärkraftiga, inbegripet landsbygdsområden och avlägsna områden, och dra fördel av EU:s investeringsvänliga regelverk.

Halvledare

Målet för 2030 är att EU ska fördubbla sin nuvarande marknadsandel från 10 % till 20 % av det globala produktionsvärdet av banbrytande halvledare.

Förordningen om halvledare, som trädde i kraft den 21 september 2023, syftar till att utveckla ett blomstrande halvledarekosystem och motståndskraftiga leveranskedjor för att uppnå detta mål. Medlemsländerna bör främja nationella strategier och investeringar för att ytterligare stimulera inhemsk chipdesign och tillverkningskapacitet och främja lokal kompetens inom avancerad teknik i olika sektorer.

Digitalisering av företag

I policyprogrammet för det digitala decenniet fastställs tre mål för att främja digitalisering av företag:

• Minst 75 % av EU:s företag ska använda molntjänster/stordata och/eller artificiell intelligens (AI).
• Över 90 % av de små och medelstora företagen ska ha åtminstone en grundläggande digitaliseringsnivå (med mätning av användningen av olika digitala tekniker på företagsnivå).
• Antalet enhörningsföretag – företag med en värdering på över 1 miljard euro – ska fördubblas.

Utan ytterligare investeringar och incitament visar den prognostiserade referensutvecklingen på att endast 66 % av förtag kommer använda molntjänster, 34 % kommer att använda stordata och 20 % AI 2030. Dessutom visar de senast tillgängliga uppgifterna att endast 69 % av EU:s små och medelstora företag når en grundläggande digitaliseringsnivå, och framstegen bland medlemsländerna är ojämna och otillräckliga. För att förbättra teknikanvändningen bör medlemsländerna öka medvetenheten om fördelarna med att digitalisera företag och även främja och stödja de europeiska digitala innovationsknutpunkterna.

Antalet enhörningsföretag med säte i EU har ökat markant under det senaste årtiondet. En fortsatt utveckling av denna trend skulle innebära att EU kommer att nå sitt mål före 2030, men det betyder inte att vi kan slå oss till ro under dessa tider med volatila marknader. Skillnaderna jämfört med andra utvecklade ekonomier kvarstår dessutom: I början av 2023 hade 249 enhörningsföretag säte i EU jämfört med 1 444 i USA och 330 i Kina.

Digitalisering av offentliga tjänster

Målen i policyprogrammet för det digitala decenniet föreskriver 100 % onlinetillgång till viktiga offentliga tjänster och – när det behövs – möjlighet för medborgare och företag i unionen att interagera online med offentliga förvaltningar, tillgång online till elektroniska patientjournaler för 100 % av unionsmedborgarna och tillgång till säker elektronisk identifiering (e-legitimation) för 100 % av unionsmedborgarna.

Många medlemsländer har goda förutsättningar att fullständigt digitalisera offentliga tjänster och patientjournaler och att införa e-legitimation för sina invånare. Det krävs dock betydande investeringar för att förbättra de offentliga tjänsternas gränsöverskridande tillgänglighet och prestanda. När det gäller den europeiska e-identitetsplånboken är den under utveckling. Den förväntas vara färdigställd till 2030 och kompletteras av den digitala euron som föreslogs i juni 2023.

Digital kompetens

EU har åtagit sig att öka den grundläggande digitala kompetensen bland minst 80 % av personer i åldersgruppen 16–74 och att uppnå 20 miljoner IKT-specialister senast 2030.

I rapporten framgår dock att under nuvarande förutsättningar kommer endast 59 % av målgruppen inneha åtminstone grundläggande digital kompetens och antalet IKT-specialister kanske inte kommer att överstiga 12 miljoner år 2030. Medlemsstaterna måste prioritera investeringar i högkvalitativ utbildning och kompetens och främja kvinnors deltagande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) från en tidig ålder

Värden och principer för onlinesamhället

I rapporten betonas EU:s banbrytande roll när det gäller att skapa en trygg, säker och människocentrerad digital omställning som är förankrad i den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet. EU har introducerat relevanta politiska åtgärder och lagstiftningsåtgärder, såsom rättsakten om digitala tjänster, AI-akten, europeiska rättsakten om mediefrihet och meddelandet om virtuella världar.

En hållbar digital omställning

I rapporten redovisas de pågående insatserna för att göra den digitala omställningen grönare. Åtgärder som initiativet om rätten att reparera, ekodesignkriterier för mobiltelefoner och surfplattor samt EU:s handlingsplan för digitalisering av energisystemet kommer att minska den digitala teknikens miljöpåverkan. Ytterligare investeringar via nationella återhämtnings- och resiliensplaner eller gemensamma investeringar är också avgörande för att främja en fullständig omställning till digitala nettonollutsläppslösningar tillsammans med förbättrade övervakningsmekanismer för att mäta de elektroniska kommunikationstjänsternas miljöavtryck.

Internationella partnerskap

I policyprogrammet för det digitala decenniet förklaras vikten av internationellt samarbete med likasinnade partner för att främja EU:s värden. Framsteg har gjorts mot detta mål genom digitala partnerskap med Japan, Republiken Korea och Singapore samt genom handels- och teknikråd med USA och Indien. EU har också tagit ansvar för att stödja Ukrainas digitala omställning och har omfattat landet i EU:s område med fri roaming.

Vad händer nu?

Rapporten innehåller rekommendationer om insatser, åtgärder och strategier på områden där framstegen är otillräckliga. Medlemsländerna kommer att beskriva de åtgärder de avser att vidta för att uppnå målen i sina nationella färdplaner som ska offentliggöras senast den 9 oktober.

Inom två månader efter antagandet av rapporten kommer kommissionen och medlemsländerna att diskutera de preliminära iakttagelserna med fokus på de rekommendationer som kommissionen utfärdat i rapporten.

Läs mer i det utförliga pressmeddelandet:
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_4619

 

Europeiska kommissionens representation i Finland

Informationschef
Ismo Ulvila
tfn 050 541 1122
ismo [dot] ulvilaec [dot] europa [dot] eu (ismo[dot]ulvila[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Informatör
Nina Hotti
tfn 050 384 7857
nina [dot] hottiec [dot] europa [dot] eu (nina[dot]hotti[at]ec[dot]europa[dot]eu)

Följ oss på X / Twitter @eukomissio